Säbrå Burarna

 

Örjan Karlssons Minnes sten

 

 Vilka var Bure ättlingarna – Säbrå Burarna !
anders-bure
Anders Bure , född. 1571, kungl. sekreterare, adlad.
Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors
Anders Bure född 14 augusti 1571 Född i Säbrå prästgård i Ångermanland död 4 februari 1646 i Stockholm var en svensk matematiker , Kungligt Krigsråd och Sekreterare  och kartograf Han har kallats Densvenska kartografins fader.
Anders Bure var son till kyrkoherden Engelbertus Laurentii och Elisabeth Andersdotter Burea som härstammande från den s.k. Bureätten. Han var bror till diplomaten Jonas Bure  och ämbetsmannen Olof Bure, samt kusin till Johannes Bureus . Tillsammans med den yngre brodern Jonas Bure adlades han 1624 på samma namn och på samma nummer som brodern Olof Bure; före dess kallade han sig Bureus. Han giftesig 1604  med Kjerstin Krabbe, som var dotter till hövitsmannen Knut Andersson Krabbe till Ek. Om Anders Bures utbildning är inget känt; han nämns som kanslitjänsteman 1602 , På kungens initiativ översatte han 1608 ”Notae de regno Sveciae” eller ”Relatio historica”, som var ett på latin  författat kungligt genealogiskt och historiskt alster av Jacob Typotius. Översättningen finns bevarad som handskrift, men trycktes ej. Anders Bure utsågs även att efteråt uppsätta Norrköpings riksdagsbeslut 1604.Han hade även några diplomatiska uppdrag i bl a Ryssland  1605,han tillhörde kansliet först som kansliförvant och efter 1618 som sekreterare.och deltog i fredsunderhandlingarna vid Knäred och deltog i gränsregleringingen mellan Ryssland och Finland 1619-1621. Han var även en av de tre personer somfick uppdrag att övervaka svenska Bibelns tryckning 1616, och utsågs även att övervaka det offentliga byggnadsväsendet i Sverige 1623.Han deltog även i en beskickning  till Ryssland 1634, för att notifiera drottning Kristinas uppstigande på tronen och även för att ta hand om en del viktiga intressen. Efter att ha adlats 1624 utsågs han till assessor Krigskollegium  och till krigsråd  1640Han utnämndes 1640 till assessor i krigskollegium. Året därpå nedtecknade han Karl IX släktträd..Karta av Anders Bure, 1626 ”Orbis Arctoi nova et accurata delineatio”Bure har gjort pionjärarbete inom svensk kartografi både för rikets nordliga delar (1611 ) och för riket som helhet (1626 )Tillsamman med sin bror Jonas Bure samt kollega Abraham Lampadius  hade de redan 1602 tillverkat en ritning över Stockholm . Men det är oklart vilka sorts kartor över Norden som fanns före 1600-talet, eftersom politiska konflikter, framför allt mellan Sverige och Danmark , ledde till att materialet i möjligaste mån undvek större publicitet. På kartan från 1611  som är 307 mm bred och 247 mm hög, måste man anstränga sig för att se bristerna Anders Bures karta innehåller avsevärda förbättringar på Olaus Magnus ‘ Carta marina (1539 ). Exempelvis är Norrlands  sjö- och älvsystem redan fullständigt klarlagt.Beträffande Skandinaviens  matematiska läge framgår det av kartan,att en stor mängd noggranna längd- och breddbestämningar måste legat till grund, då kartan även i detta avseende troget återger de verkliga förhållandena. Till skillnad från samtida holländska kartorär den inte romantiserad med jägare, krigare och mytologiska väsen, men på vissa ställen är den prytt med djurmotiv eller tillfälliga motiv för att korrigera felaktigheter. Den utmärkta utgåvan från 1611 fick välförtjänt uppmärksamhet hos konungen, och den 4 januari  1612  erhöll Bure en kunglig gratifikation på 100 daler Den första kartan över Sverige tillkom efter många år av mätningar och observationer. Det säges att Anders Bure hade god hjälp av fogdehandlingar, men han företog själv flera resor. Han var under förarbetet kanslisekreterare, vilket innebar att han reste till bl a Ryssland isamband med Stolbovafreden 1619-1620 . Gustav II Adolf  skänkte honom 1622  1000 exemplar av 1618 års Bibel, vilkas intäkter skulle bekosta arbetet med kartan. Kartan kallas Orbis Arctoi nova et accurata delineatio och blev färdig 1626 ; den föreställer även stora delar av våra grannländer. Som utgångsmeridian användes Corvo bland Azorerna; kartan är graverad i sex blad med måtten 160×150 cm. Denna användes som grund för kartografer ända till 1936 . Som efterskrift hade Anders Bure författat en text som på latin redogör för Sveriges politiska geografi, men även delvis skriven med runor .Mycketlite är känt om Bure som person, och tyvärr är vi endast föga underrättade om de astronomiska och geografiska  arbeten, varmed han under tiden sysselsatte sig. Men att dessa måste haft en betydande omfattning, kunna vi förstå därav, att han på det första arbete av hans hand, som bevarats till vår tid, framträder som en skolad geograf och kartograf av mycket hög rang.Lantmäteriet och general matematicus. Anders Bure fick uppseende över det offentliga byggnadsväsendet 1623. År 1628 utnämndes Anders Bure till general matematikus; han är den enda som innehaft denna titel. I egenskap av detta lade han grunden till det svenska lantmäteriet , även om han inte var dess förste chef. Hans auktoritet på det området varade i nära 200 år innan man ändrade verksamheten. Hans uppgifter bestod i att utbilda lantmätare, något han gjorde ute på fältet. Detta var banbrytande vid denna tid, då studier ansågs vara huvudsakligen en litterär syssla. Anders Bure var den förste att använda decimalsystemet  i Sverige (1637) som Simon Stevin  uppfunnit. Detta i en handskrift över mått och vikt. Bure anger där tiondelar i en särskild kolumn. På Anders Bures initiativ infördes därefter decimalsystemet  i mått och vikt. Han blev assessor i Krigskollegium  och krigsråd 1635 respektive 164]. Han lät med egna medel anlägga en vattenledning i Stockholm. Bure dog den 4 februari 1646, men på vapnet vid graven står det den 24:e. Han begravdes i Husby-Långhundra  kyrka, nära sin sätesgård Norrby,
Källa: Svenskt biografiskt handlexikon
Källa:Elgenstierna svenska ättartavlor under ätten Bure nr.126 tabell nr.4 2

Källa: Johan Bures släktbok sid 228

Margareta Hansdotter Burea

Margareta Hansdotter Burea gifte med Elai Terseri ifrån Leksand.Källa: Bertil Alanders avskrift 1714 av Johan Bures släktbok, Folio 26 UUB, Palmskiöldska samlingen X 37.

Hustru Margareta gift med magister Elaus Terserus  i Leksand i dennes andra äktenskap. Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors.

Margareta Hansdotter kallas  Zebrozynthia ”Stormor i Dalom” Född 1594 och död 1657.Stormor i Dalom var dotter till kyrkoherde Johannes Laurentii i Säbrå,som var farbror till den adlade kartografen  och matematikern Andreas Bureus,och hon var syster till biskopen Jacobus Johannis Zebrozynthius. Traditionellt har hon ansetts tillhöra Bureätten,Stormor i Dalom Hon gifte sig år 1610 med Elof Terserus  prost i Leksand  och år 1618  med efterträdaren Uno Troilius. Hon har fått detta hedersnamn på grund av sin stora givmildhet och sina många barn. Hon är stammoder för en rad kända släkter Arborelius, Floderus , Geijer , Holmgren , Key , Munktell, Staaff, Stridsberg , Troilius, von Troil  och Trygger .

Margareta Hansdotter Zebrosynthia Burea, född 5 mar 1594 i prästgården i Helgum, Säbrå socken , död 1657 i prästgården, Leksand socken  Begravd i Leksands kyrka.Bosatt i Leksand socken. För sitt hederliga utseende, goda hjärta och givmildhet mot de fattiga kallades hon ”Stormor i Dalom”. Gift 1610 ca med Elaus Terserus, född 1554. Kyrkoherde i Leksand socken . Gift 1618 med Uno Troilus, död 1664 i Leksand. Kyrkoherde i Leksand. Källa:Tidnings artiklarna i Nya Norrland 4 1999 reportage av Reporter Ann Sofie Fredriksson.

Margareta Hansdotter Zebrosynthia Burea ”Stormor i Dalom”Bok om Margareta Hansdotter Zebrosynthia Bure skriven 1930 av Aivva Uppström.; Hon nämns 1647 av brodern Kristoffer Hansson i dennes räkenskapsbok som ”Margreta Hansdotter”. Källa: Söderhielm (1952), s. 61

Johannes (Hans) Laurentii (Bure) kyrkoherde nr.6 i Säbrå under åren 1589-1603, född 24 jan.1548 i Säbrå, son till kyrkoherden  Laurentius Svenonis här. och broder till företrädaren. Han uppges ha varit docent i Gävle skola 1570, sedan komminister i Säbrå, tjänstgjorde i slutet av år 1588 som v. pastor i Själevad och blev 1589  kyrkoherde där. men fick redan samma år genom pastoratsbyte med sin broder  Engelbert transport till Säbrå. Som vederlag för de från gället avsöndrade annexprästborden i Stigsjö och Häggånger tillerkändes han av konung Johan III gen. brev av 29 mars 1691 6 pund spannmål, vilken förmån stadfästes av konung. Sigismund samt av hertig Karl 27 febr. 1596. Han undertecknade Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Förordnad att under Kyrkoherdens i Härnösand, Laurentius Jonæ, privation tillika uppehålla kyrkoherdetjänsten i staden 1596, synes han även efter dennes död innehaft befattningen (se I, s. 343). Herr Hans avled 3:dje dag Påsk (26 apr.) 1603 och begrovs i Säbrå kyrka mitt för altaret .I Säbrå s:n ägde han rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen, 14¾sälland i Helgum, 13½ säll. i Brennäs, 7½ säll. i Åå och ¾ säll. i Berglägden. Första hustrun hade ärvt en jord i Obol, som äldsta sonen erhöll  som gåva av mor och syskon och vilken såldes, »då han for för att magistrar» i Tyskland. Rörande kyrkoherdens familjeförhållanden föreligger en utmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Uppsala Universitetsbibliotek (sign. X 255 k).G. 1) med  Kerstin Zynthia; 2) med Anna Segersdotter, dotter av knapen Seger Olofsson i Nänsjö, av samma släkt som adliga ätten Ehrenclo, och Gertrud Ulf. Hon gifte om sig 1608 med prosten och kyrkoherden i Nordingrå Olaus Martini, flyttade 1625 efter hans död till Helgum i Säbrå och avled där 3 juni 1632. Barn: Jacobus Zebrozynthius, f. 17/11 1582 i Säbrå, fil. mag., professor i Uppsala 1612, tillika kyrkoherde i Vendel år 1616, kyrkoherde i Storkyrkoförs. i Stockholm 1624, biskop i Strängnäs 1639, d. 9/7 1642; Lars Hansson, ärvde Åå, Berglägden samt Brennäs,där han bodde, död. apr. 1621; Christopher Hansson Zynth, född 10mar  1589 i Själevads prästgård, ärvde Helgum, där han bodde och idkade lantbruk och handel, landstingsman, betydande herredagsman vid riksdagarna 1621, 1624, 1640,1644, gift 2 ggr, d. 1656; Kirstin Hansdotter, g. 1) med Måns Ericsson, 2) med. Carl Persson, landsskrivare i Ångermanland; Margareta Sæbroensis, f. 1594, g. 1) 1610 med. prosten i Leksand Elaus Terserus, 2) 20/9 1618 med hans efterträd. Uno Troilus; hon avled 11/6 1657, saknad i hela Dalelaget, där hon för sitt hederliga utseende och goda hjärta bar hedersnamnet »Stormor i Dalom». Hennes bröder Jacob och Christopher besökte henne i Leksand 1618, förmodligen vid bröllopet, själv var hon hem rest till Norrland 1625. ¹ Övertog därefter skötseln av Alla själars prebende vid domkyrkan.² »Till dess dödsgudinnan inskrev honom i sin rulla.»Vid likpredikan efter henne började prosten Rudbeckius med följande klagan, som han hört på vägen av en bonde från Gagnef: ”Skulle jag intet sörja, när Stormor i Dalom är död!” Hon har minst 10.0000 avkomlingar i Sverige och Finland. På Stockholmsutställningen 1930 ägnades henne en vägg i ”Svea rike”.Källa: Härnösand Stifts Herdaminne av Leonard Bygdén (2004), del 4, sid.

Bygdén ger följande uppgifter om henne i sin redovisning av barnen till kyrkoherden i Säbrå Johannes Laurentii och Kerstin Zynthia: ”Margareta Sæbroensis , f. 1594, g. 1) 1610 med prosten i Leksand Elaus Terserus, 2) 20 sep  1618 med . hans efterträdare Uno Troilus; hon avled 11/6 1657, saknad i hela Dalelaget, där hon för sitt hederliga utseende och goda hjärta bar hedersnamnet ’Stormoder i Dalom’. Hennes bröder Jacob och Christopher besökte henne i Leksand 1618, förmodligen vid bröllopet, själv var hon hemrest till Norrland 1625.”Bygdén (2004), d. 4, s. 9

 

 800px-strangnas_cathedral_sweden_008

Utdrag ur Johannes Bureus släktbok om  Jacob Hansson Zebrozynthius Bureus: 

Jacob Hansson Bure som var Biskop i Strängnäs. står som son till Herr Hans i Säbrå. Källa: Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 134-135 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, Johan Bures släktbok i autograf, s. 134

Nicolai Bothniensis (Nicolaus Olai) och hustru Lisbet (Elisabet Grubb) Han var utnämnd till ärkebiskop 1598 och dog 1600. Deras dotter Karin gift med Magister Jakob Zeberao Zynthius i Vendel, Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613),Sid 138v-139 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15,Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139r

Tryckta Källor samt primärkälla dvs. Jacob Hanssons Zebrozynthius Bureus gravsten i från domkyrkan i Strängnäs:

Jakob Zebrozynthius, född 17 nov 1582, död 9 juli 1642 i Strängnäs. Biskop i Strängnäs. Hans far var Hans Larsson (Johannes Laurentti Bureus) och hans mor Kerstin Zynthia de gifte sig före 1582 i Säbrå , Kerstin Zynthia var fjärde barnet och dotter till Henricus Edvardi Zynthus, han var Kyrkoherde nr 22 (Nyköping Östra) Henrik Zynth var tidigare Kyrkoherde i Alfta ,Hälsingland Källa: Strängnäs Stift Herdaminne Del II sid 293,294 av K A. Hagström.

Kerstin Zynthia tas upp som dotterdotter till Underlagman och Fogden Evert Henriksson bodde på skattehemmanet Holm i Överlännäs och levde ännu 1615; hans barn kallade sig Zynth ,för hon skrivs som dotter till Henrik Zynth och brorsdotter till Edvard Holm Zynth. Källa: Stockholm stads tänkebok 26 maj 1547.

Jacob Zebrozynthius fick ett hemman på Åbord i Högsjö socken i morsgåva av modern Kerstin Zynthia som tidigare ärvt ett hemman.

Tre primär källor som visar att Kerstin Zynthia är modern till Jacob Hanssons Zebrozynthius Bureus , Intressant med Urbans notering i detta samband att han säger att man inte var så noga med betona skillnaden mellan Moder och styvmoder, så Anna Segersdotter skulle styvmoder vara till Jacob Hansson Bureus.

Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,Den 30 mars 1612 Utnämnes Jacobus Johannis Bureus Zæbrosynthius av Gustav II Adolf till Professor i Logik År 1616 lämnade han dock universitetet för att bli kyrkoherde i Vendel år 1621 i aug .kallades Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen, och år 1624 den 10 april utnämndes Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt Solna, han börja kallas den fridsamme och lärde Zebrozynthius han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling den 9 juli 1642. Han avled i den befattningen 1642, och är begravd i Strängnäs domkyrka. Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas ”ST: Jacobi dagen ” Arvingarna lät sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka, och en sten visar hans grav plats under golvet.”


Domkyrkas Gravminnen av Robert Bennett och Erik Borhn. där står på sid 90-91 Gravstenar nyare tiden fig. 97 Gravsten (2) över Biskop Jakob Bure ,kallad Sæbrosynthius d.1642 foto S. Hallgren 1974. men jag kan citera lite av texten på gravstenen : ..HÄR LIGGER BEGRAFVEN ÄHRE/WYRDIGH OCH HÖGLÄRDE HERRE M.JACOB SEBRASYNHVS BVRE /BISCOPI STRENGNÄS/ FÖDDES XVII NOVEMB MDLXXXII/AVFSOMNADE IX IVLI A MDCXLII/PÅ SIN ÅLDERS ÅR LX. .. ”Han begravdes 25 jul 1642,då lät arvingarna lät sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka, och en sten visar hans grav plats under golvet.” Väst portalen år 1648 inskrift tavlan av huggen sten med följande inskrift i nedsänkta bokstäver: HANC JANUAM IN MEMORIAM DEFUNCTI SUI MARITI REVERENDISS. D.M.JACOBI BURAE I ZEBROZYNTHII, RELICTA VIDUA KATHARINA NIKOLAI USI TEMPLI HUJUS CATHEDRALIS CONSECRAVI T ANNO CHRISTI MDCXLVIII. översatt ”denna port tillminnet av min avlidit högst vördnadsvärde Jacob Bureus med tillnamnet Sæbrosynthius har den efterlämnade änkan Katarina Nicolai till denna domkyrkas nytta skänkt i Kristi år 1648.Västportalen till Strängnäs dom kyrka sid. 379 kan man se en bild av Västportalen fig.278 ”enligt inskrift på en kalkstensplatta upptillbyggd 1648 till minne av Biskop Jacob Zebrozyntius på den ursprungliga västportalens plats. portalen målad två nyanser Gråblått. foto S.Hallgren 1968 Källa: Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar.

Jakob skulle tidvis skulle använt namnet Bureus och så även hans barn två andra primär källor med tillnamnet Bureus, ett ställe var i ett brev av honom skrivet till Axel Oxenstierna, E 757,den 19 jan 1641.Källa:brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34 Han var gift med Katarina eller Anna Stiernman, dotter till ärkebiskop Nicolaus Olai Bothniensis och Elisabet Andersdotter Grubb

Barn

  • Anna Jacobsdotter Bure gifte sig med Anders Gylle Gyldenklou nr 269
  • Hans Jacobsson Bure,Assessor I Svea Hovrätt gift med Anna Hartig
  • Christina Jacobsdotter Bure var gift med ärkebiskop Laurentius Stigzelius och deras barn adlades Lijemark nr 886
  • Elisabeth Jacobsdotter Bure var gift med Samuel Karlsson Schillerfelt, Assessor i Svea Hovrätt
  • Nils Jacobsson Bure adlad Burensköld nr 614 Gift med Eva Ulfvenklou nr 610
  • Lars Jacobsson Bure var forsknings Professor och Riksantikvarie i Riksarkivet.
  • Karin Jacobsdotter Bure

Källor

  • Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
  • Sixten Söderhielm ”Stormor i Dalom ” möderne i släkt och hävd 2-3 1952.
  • Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang sid 90.
  • Domkyrkas Gravminnen av Robert Bennett och Erik Borhn. där står på sid 90-91
  • Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar:
  • Urban Sikesborg skriver att Jacob tidvis skulle ändvänt namnet Bure och så även hans barn
  • två andra primär källor med tillnamnet Bure eller Bureus var brev av honom skrivna till Axel Oxenstierna, E 757,den 19 jan 1641.
  • brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34.Hellström Stockholm
  • Herdaminne sid. 425.
  • Jöran Jacob Thomaeus, Skandinaviens kyrko-häfder
  • Svenska academiens Handlingar, 1833, s. 116
  • Johan Bures släktbok i autograf, s. 134
  • Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139r
  • Strängnäs Stift Herdaminne Del II sid 293,294 av K A. Hagström
  • Stockholm stads tänkebok 26 maj 1547.
  • Forskare Tommy Hernelind



 

torsakers_kyrka

 Kerstin Zynthias  förfäder  ! 

Henrik Eriksson (Henricus Erici) Kyrkoherde i Torsåker under  åren 1543-1568, Herr Henrik var gift med en dotter till Måns Gullesson i Mällby i Överlännäs.
Å svärfaderns vägnar uppträdde herr Henrik vid ett tillfälle såsom kärande på Stockholms rådsturätt. (Stockholms stads tänkebok 26/5 1547.)   Två av Henriks söner är nämnda i Stockholmstads tänkebok, den ena var Edvard Henriksson på Holm.

Barn: Edvard Henriksson, blev underlagman i Jämtland 1564, var dels
underlagman, dels fogde i Ångermanland under åren 1574-1600, bodde på
skattehemmanet Holm i Överlännäs och levde ännu 1615; hans barn kallade sig
Zynth;

Underlagman och Fogden Edvard  Henriksson bodde på skatte hemmanet  Holm i Överlännäs och levde ännu 1615; hans barn  kallade sig Zynth,Två av hans söner voro präster.och endotter nämnes.

Aron Edvardi Zynth, Den förste person som veterligen använt ordet angerman i Uppsala var en kyrkoman och skolmästare vid namn Aron Synth, bördig från Säbrå socken utanför Härnösand. Han var med vid undertecknandet av Uppsala möte 1593 och lade då till den ärevördiga titeln till sitt namn. Mester Aron Synth, Rector Scholæ Upsaliensis. En tidsbild från 1500-talet. Av Johan Nordlander

Henricus Edvardi Zynthius var  Kyrkoherde nr.22  Nicolai pastorat i Nyköping under åren 1602-1603. Han var född på gården Holm i Ångermanland och son till Underlagmannen Evdvard Henricsson, han studerade i Uppsala, sedan utrikes, och skall ha promoverats i Wittenberg. Prästvigdes  i Uppsala.
och antagen till Hovkapellan hos Kung Karl IX, Därefter Kyrkoherde i Nyköping 1602-1603,sen 1604 sitter han som Pastor i Alfta (Uppsala Stad)där han var kyrkoherde i 48 år. och måste då ha varit en mycket gammal man riksdagsman 1610, kotrakrprost 1611,under hans tid frånskildes Ovanåker och blev ett särskilt pastorat. han dog 1652.En protest är noterat 1638 Ärkebiskopen berättar att” Zynthius har varit i involverad i köpehandel och hans döttrar har utstofferat sig över sitt stånd, så han skulle instämmas till futurum synodum, samma år ponerar ärkebiskopen att Zynthius i Alfta avsättes från sin Pastors tjänst ” då han ej är tjänlig ”Han beskylles samma år ha blandat öl i nattvardsvinet, fördärvat prästbolet för sina fem hemman skull 1647 och ej kunnat någon tjänst förrätta. Henric var gift med Kristina, de hade barnen: Aron född i Nyköping ,år 1604 magister och prästvigd hovpredikant hos Gustav Adolf, död 1631 gift 1628 med Kerstin Appelblom som dog 1691,hon var dotter till häradshövdingen i Hölebo. Karl bosatt i Ångermanland. Samuel ,Johannes och Erik alla tre studenter den siste död i Rostock, Edvard, En dotter gift med faktorn i Södermanland Johan Eskilsson. Anna gift med amirallöjtnant Lars Rudensköld i hans 3 gifte. Märta gift med Kyrkoherden i Ovanåker Jonas Olai Arenvadius,Kerstin gift med Kyrkoherden i Säbrå i Ångermanland Johannes Bureus. Källa K.A. Hagström Strängnäs sifts Herdaminne del II sid 193,194

Elisabeth Edvardsdotter Zynth, dotter till lagmannen i Ångermanland Evert Henriksson på Holm i Ytterlännäs

Henricus Edvardi Zynthius var  Kyrkoherde nr.22  Nicolai pastorat i Nyköping under åren 1602-1603. Han var född på gården Holm i Ångermanland och son till Underlagmannen Edvard Henricsson, Och Henric Edvardsson var  gift med Kristina och hade 10 barn  det 10:nde  barnet var Kerstin Zyntiha gift med Kyrkoherden i Säbrå Johannes Bureus.

Inte bara att Kerstin Zynthia härstammar från Edvard Henriksson så verkar hon var av birkarls ätt för Evdard Henriksson följde ett gammalt mönster inom släkten som landsköpman ,vilket också en bonde i Säbrå påstod att Kerstin son  Christoffer var. Källa:Erik Gunnar Lindgren om Fartegn en ångermanländsk storman.sid.7,13,19,27 Ångermanland ner.12 Örnsköldsvik 1972.

Kerstin Zynthia var gift med Johannes Bureus 1582 i Säbrå. de fick barnen: Jacob Hansson Zebrozynthius Bureus född 17 nov 1582 han var Biskop i Strängnäs. Lars Hansson var född 1585 och Bonde i Helgum, Brunnäs; Christopher Hansson Zynth Bureus född 10 mar 1589 han var Storbonde ,Länsman, Gästgivare; Kristina Hansdotter född 1592,bosatte sig i Härnösand och gifte sig två  gånger dels med en borgare och dels med en landskrivare: Margareta Hansdotter  Zebrozynthia Bureus ”Stormor i Dalom” Född 1594,Hon gifte sig år 1610 med Elof Terserus  prost i Leksand  och år 1618  med efterträdaren Uno Troilius. Kerstin Zynthia dör i barnsäng i slutet av 1594. och Johannes Laurentii(Bureus)gifter om sig 1595 med Anna Segersdotter var gift 2 gånger, först omkring1595 med Johannes Laurentii som var barnlöst. I det senare giftet, med Olaus Martini som ingicks 1608, hade  Anna Segersdotter en dotter Anna, och var änka efter kyrkoherden Johannes Laurentti  i Säbrå. Efter andra mannens död återflyttade hon till Helgum i Säbrå, där hon avled 3/6 1632. Hon var dotter till knapen Seger Olofsson i Nänsjö.

Källor:

1)  Stockholm stads tänkebok 26 maj 1547.

2) K.A. Hagström Strängnäs sifts Herdaminne del II sid 193,194.

3) Kyrk protokoll från när Kerstin far Henric Edvardsson som var kyrkoherde i Nyköping

4)Jordeböcker

5)lagmans protokoll från hennes farfar Edvard Henricsson.

6.)UB, manus. X 255 k.

7) Adliga ätten Ehreneklo nr.871 och Bure nr. 126

8) Härnösand Stift Herdaminne.av Leornad Bygdén (2004), del 4, sid. 9

 

Obs. Detta får ej länkas till eller kopieras i offentliga sammanhang såsom Geni etc ,utan lov detta är brott mot upphovsrätten.

Forskning av Tommy Hernelind Copyright © 2017

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s