Blix en gammal Frälseätt

Forskning sammanställd av Tommy Hernelind

Blix Vapen

 

De var  3: ne Adelsmän, Skunk, Blix och Budde, som berättas hava  brutit sig fram ur en spetsgård samt dymedelst undkommit  den halshuggning, som Christian II ärnade låta dem undergå, är ännu den tradition övrig, att de flytt till Jämtland. De sägas fått var sitt tillnamn: Skunk blivit kallad: den tappre, Blix den Vise, Budde den rike. (DA). (Kopierat från Fale Burmans anteckningar 1793-1802, sid 110)

Christian II, i Sverige även känd som Christian Tyrann, född 1 juli 1481 på Nyborgs slott, Danmark, död 25 januari 1559 på Kalundborgs slott, Danmark, var kung av Danmark och Norge 1513–1523 samt kung av Sverige 1520–1521. (Wikipedia)

Om Blix släkten kan ha norskt ursprung är ovisst, men så långt tillbaka som den är känd är den genuint jämtsk. En Magnus Blixe i Jämtland nämnes redan år 1410. Källa: Jämten 1930 sid 86-ff, Bertil Hasselberg

Blix-släkten

Blix är ett svenskt och norskt efternamn. Den 31 december 2012 var det 198 personer i Sverige med efternamnet Blix, och den 15 oktober 2013 var det 638 personer i Norge med detta efternamn. Blix är en gammal ätt från Jämtland. Eftersom Jämtland före 1645 var en del av Norge, har grenar av ätten flyttat till trakten runt Trondheim, och andra delar av nuvarande Norge, och fortlever också i olika delar av Sverige. Enligt traditionen tillhör Blix en gammal norsk adelssläkt.

Grenar av släkten Blix har adlats i Sverige. Blixencron och den adlade ätten Blix kommer från denna släkt, båda dock utslocknade. Släkten Blix är ingift i flera grenar i den jämtländska riddarätten Skancke.

Personer med efternamnet Blix
  • Elias Blix (1836–1902), norsk teolog och orientalist
  • Erik Blix (1915–2005), lärare, rektor för Lärarhögskolan i Stockholm
  • Erik Blix (född 1957), journalist
  • Erika Blix (född 1972), skådespelare
  • Gunnar Blix (1894–1981), kemist och professor vid Uppsala universitet
  • Gustav Blix (född 1974), politiker, moderat
  • Hans Blix (född 1928), jurist och politiker, folkpartist
  • Hans Lauritzen Blix, (1596–1666), norsk sogneprest (kyrkoherde), född i dåvarande norska Jämtland
  • Magnus Blix (1743–1805), häradshövding, riksdagsledamot och skriftställare
  • Magnus Blix (1849–1904), fysiolog och rektor för Lunds universitet
  • Martin Blix (född 1973), musiker och diskjockey
  • Peter Blix (1831–1901), norsk arkitekt och ingenjör
  • Ragnvald Blix (1882–1958), norsk satirtecknare
Källor hämtade från wikipedia
 Blix ursprung i Jämtland:

Jon Blix och bodde i Jämtland nämnd 1350 talet i övrigt okänd, däremot är hans son sannolikt Magnus Blixe . Att en gammal frälse släkt med tillnamnet Blix funnits i Jämtland redan år 1410 framgår av Jämtarnas Skuldbrev brev, (DN XVI: 60) Där Magnus Blixe är  omnämnd. och hans bror  ”Laurens i Uppland” Laurens Jonsson Blix. Källa: En Blix släkt av Evald Rygh

Jon Blix hade sönerna: 

1.Magnus Blixe , Känd 1410 , belagd i  brev  SDHK- 17468 .tillhör Blix familjens -Ångsta -Faxnälden grenen (DN XVI: 60)

2.Laurens Jonsson ägde flera gårdar och var en av de största skinnexportörer (päls exportörer) i Jämtland. Den Dunderhake gren av Hovsjö familjen som härstammar från Laurens Jonsson [Blix]  dokumenteras i avtalet mellan drottningen och den jämtländska folket i Mordviken år 1410.tillhör Blix familjens - Klockås grenen :Jämtarnes brev, (DN XVI: 60)

Blix-släkten,Ångsta-Faxnäldengrenen.

Samfadern   Magnus Blixe
 son Joan Magnusson i Ångsta
 son Guttorm Joansson i Ågnsta
 son Olaf Guttormsson i Faxnälden
 son Joen Olafsson i Faxnälden (Blix)
 son Mogens Joensson (Blix)
 dotter Gullov Mogensdotter (Blix) gift med Peder Jensson (Skancke)        son Jens Pedersson (Skancke) Gift med Brita Mårtensdotter

Källa:Roger de Robelins bok sid. 326 tabell nr.1

FAMILJ 1

Magnus Blixe   finns belagd och nämnd då Allmogen i Jämtland utställer detta  skuld brev från 4 april 1410.(DN XVI:60,SDHK-17468) Laurens  en broder till Magnus Blixe, var drottning Margaretas betrodde man, som å hennes vägnar undertecknade jämtarnas skuldebrev till ärkebiskop Henrik och drottning Margaret den 4 april 1410. (DN XVI: 60, SDHK-17468.)  brevet nämns Karl Pedersson ,Joan (Pedersson) i Sanne, Guttorm Joansson i Ångsta.

___________________________

Diplomatarium Norvegicum XVI: nr: 60. Datum: 4 April 1410.  ort: Mordvik  Sammendrag: Almuen i Jemtland udsteder Gjældsbrev til Domprovsten Jens Nilssøn iUppsala paa Domkirkens og Dronning Margretes Vegne for 600 Mark Penge, som staa igjen af de 1000 Mark, som for 8 Aar siden blev Landet paalagt, og hvorfor 4 navngivne Mænd staa som Forlovere, hvilke Penge nu loves betalte til førstkommende 11 Decbr.;  Brevtekst (fra den trykte utgaven):Thet skal allom mannom witherliket wara som thetta breff høra eller see at wj Karl Pædherson Joan i Sandom Joan i Hara Tyllogh i Østanaar Eskil j Sunbærghum Karl Bardhson Thorger i Moo Joan Dale Sigurdh a Berghe Thomas j Bergxwiik Gumme i Sætrum Widhiærff i Gardhamar Gutzorm i Aghnahal Olaff i Skala Halwardh i Klifsio Østin j Hoghramo Olaf i Vngrufuo Olaf i Ælff Swærker a Bakka Thorger i Wiik Andris *in Hæg Jacob a Aass Slodhe a Sillabakka Niclis i Giislaass Lauris i Vpland Niclis i Okkadha Rollef a Moo Ottar j Ottarsio Vibiørn i Thoot Berse i Forsom, Alfuer i Stadh Thowe i Kolaas Joan a Bakka Henrik i Nidhragardh, Tronder j Slattom Erik i Tiwdhestadhum Swen j Atberghum Olaf a Moo. Rollef i Vpgardh, Claws i Oknom Østin i Thangaraas. Thørkil i Aflo Thørkil j Sudheraasum Ragnwald i Almaas. Thorbiørn i Bredhaby Pether i Faxanægheld Olaf i Thrulzaas. Joan i Græftom Andris Kroker Arne i Fornaby Jngelder j Hæstum Kætil Hokson Andirs i Wiikom Olaf Hamundson Niclis a Hall. Pether i Hølene Biærmodh i Trappanæss Sighurd j Myklaas Amund Bagge, Tiwadh i Westanø Pawal i Dighranæs Gunnar i Aarwiik Jon i Ængiom Helghe i Gilleraas.Thore a Rast. Ødhger a Grøtløsa Redhar i Genwallum Wilkin i Stokkom Bryniølf j Waghlem Olaf i Tandom Hemming j Øsan Helghe i Rødhestadhum Niclis i Høliom Ysaac i Bredhawangh Olaf Biwrson Pether Brudson Ottar i Handogha Olaf i Kalpastadhum Sighurd j Wiik Arne j Goksio Thore Flater Haquon Sighurdson Claws j Strøm Pether j Tillungxaas Berswen i Filinge Pether j Krangedhe Olaff Bolt Biørnakarl, Sewaster i Hambre Erik i Næss. Biørn a Aas Olaf j Ansasio Olaf Ylianson Aswidh i Stownne Joan j Briniom Jenis i Odhinsal Sigfridh i Opa.Gumme i Gryten Joan Parter Stafan a Berghe Hawardh i Gærdhum Gummund i Owdho Olaf i Hakasænge Greger i Duwawiik Olaf i Hagha *Sidhurd j Tramstadhum Botolf i Tand. Thollef iWtby Aaswidh i Wædherwiik Niclis Sowdher Michel j Grimanæs Tronder j Stafrom Faste i Mordhwiik Sigge j Sødhasio Enar widh Aa. Haquon j Landzæmpne. Anund j Biwrsio oc Østin i Flatnorum oc ware ærfwingia oc æpterkomara geldskylloghe ærom ærlikom manne herra Jenis Nielsson doomprost j Vpsalom. a Vpsala domkirkio oc ware nadoghe frw drøtning Margarete wæghna siex hundradha mark j Swenskom pæningom eller i godhhom gildom wærdhørom som honom atnøgher. a wars landz wæghna Jæmptaland for the aterstadher ther j gensta j waro lande Jemptalande aff the thusand mark ther warnadhogha frw hafde waart land til lakt ok hon oss tilbødh med siin opin breff badhe med forda herra Jenis Nielsson doomprost j Vpsalum ac annor siin budh ther hon hiit sænde, hulket markageld j atta aar til forenne war oppa lakt ofuer all thenna thry konungx riike, Thæssa forda siex hundradha mark menom wj ok skulum alle fornæmpde oc alle med enne sampnadhe hand betala en manadh epter Martins messo nw næst komber hær j konungx gaardhin Forbærgh i Jemptalande widher wara sannind. æro oc godha tro vtan alla længre thøfring. Ware thet swa som gudh forbiwdhe at forda herra Jenis Nielsson domprost ey beredder wordhe jnnan thenna forscrifna thiid som nw ær sacht a forda Vpsala domkirkio oc ware nadoghe frw wæghna. som fore scrifuat staar, tha tilbindom wj oss. ok wara ærfwingia ok æpterkomara. a wars landz weghna forda herra Jenis Nielsson domprost vpræta allan then skadha ther han vm the forda siex hundradha mark gør a forda Vpsala domkirkio oc wore nadoghe frw weghna. Ware thet ok swa. at forde herra Jenis Nielsson domprost j Vpsalom før afginge som gudh forbiudhe. æn thenna forda thiid tilkome at the forda siex hundradha mark skulu betalas, eller ok at war forda nadogh frw forda herra Jenis Nielsson annarstadz siin ærende sænder tha wiliom wj ok skulum alle forde them betala hvem waar nadogh frw eller ærkebi scopen ok capitulum j Vpsalom ther æpter sænda med thesso waro opno brefue ther wj nw wtgifuom Alla thenne fornæmpda articulos ok hwart oordh widh sigh tha lofuom wj alle fornæmpde stadhugha fasta ok obrutlika at halla med enne sampnadha hand widher wara sannind æro oc godha tro vnder forda Vpsala domkirkio ban ok hæmd ok wnder wara nadogha frw drøtning Margarete hylle ok nadh, Til hulkins brefs mera wisso ok stadhfæstilse oc at alt thetta forscrifna skal hallas stadhught fast ok obrutlikit som fore ær sacht tha hængiom wj wars landz Jemptalandz jncigle fore thetta breff nærwarandis godhom mannom swa som ær Lasse Laurisson Pawal Jenisson Tillogh i Hardhskagh ok Magnus Blixe hulke forde fyre hafdo til forenne wissath oc lofuat ware forde nadoghe frw drøtning Margarete biscop Andris j Strængenæs som tha war doomprost. j Vpsala oc proost Jenis Nielsson som tha war ærkediækn j Vpsalom oc herra Olaf Magnj kanik ther samastadz, hulke fyre æn sta j sama løfte for the thusanda mark ther vppa thæn thiid war vppa waart land Jemptaland lakt, ok hafdom wj ther a oc øfuer hedherlikan ok wælbornan man Pether Nielsson Jøssa Findsson foghta j Jæmptaland. at wart landz incigle kom med ja wilia ok withskap hænghiande for thetta breff, hulkit som gifuet ok scrifuat war j Mordhwiik j Brækkasokn j Jemptaland aarom epter gudz byrdh thusanda fyrahundradha wppa thet tionda aret sancti Ambrosij dagh.Tillegg: Bagpaa: litera obligatoria terre Jempcie Ecclesie Vpsalensi vel eius preposito de vjc marc ab Ecclesia Jempcie. Kilde: Efter Orig. p. Perg. i svenske Rigsarkiv. Seglet vedhænger. (Trykt i Svenskt Dipl. från 1401 II No. 1278 og St. Olaffs Saga, udg. af J. Hadorph, S.162-67).

SD 1278 


Magnus Blixes  barn:  

1.Joan  Magnusson  i Ångsta, Lockne känd år 1426 då han stadsfäste försöljningen av Mjösjö i Sundsjö socken till Anund Michelsson i Unby (DN XIV:42) Källa:en Blix släkt av Evald Rygh,

2.Svein Magnusson  han var nämd 1426  i Ångsta, Lockne. Källa:en Blix släkt av Evald Rygh

3. Olaf Magnusson  han var nämnd 1418,1426 och 1435  i Ångsta, Lockne. I Diplom (DN I:245) från 1435, nämns en Olaf med sonen Guttorm. Källa:en Blix släkt av Evald Rygh,

FAMILJ 2

Joan  Magnusson  var belagd i detta medeltida brev SDHK-nr 20631,och DN XIV:42,från 18 feb 1426 som "Joan i Ångsta" han stadfäster på Elines, sin svärmoders, vägnar försälningen av Mjösjö i Sundsjö socken i Jämtland till Vilhelm Svenungsson. , Där omtalas en Joan i från Ångsta , Lockne Socken och hans avlidna svågrar Björn och Philip Gutzesöner (Guttorms söner). och deras Moder Eline.Källa:Roger de Robelin i boken Skanke ätten sidan 326 och 438.

Joan var känd i Ångsta, Lockne var  gift före 1426 med N.N. Guttormsdotter, dotter till Guttorm i Ångsta från Ope ätten,känd år 1410 med hustru Eline,  ( DN XVI : 60) N.N. Guttormsdotter var dotter till Guttorm Torbjörnsson (Ope ätten) är nämnd åren 1396-1418 .Källa: Skanke  ätten av Roger de Robelin sid .438.

Joan Magnusson var även belagd som "Joan i Ångsta" i medeltida brevet SDHK-nr 19057 , datera den 13 mar 1418,Nämnd som en av Fastarna i detta brev. Joan är belagd i detta brev DN II:636 datum 25 Mars 14l8. Joan finns med som vittne i detta brev också.

______________________________________________

Diplomatarium Norvegicum ,b.XIV s.36 ,Nummer: 42. ,Dato: 18 Februar 1426. Sted: Lopne.  Sammendrag:Joan i Angestad (Lopne Sogn) stadfæster paa sin Værmoder Elines Vegne lige  overfor Anund Michelssön i Utby Salget af Mjösjö i Sundsjö Sogn i Jemteland, der tidligere var sluttet mellem hans afdöde Svogre Björn og Philippus Guzesönner samt Vilhelm Svenungssön, hvorpaa för var betalt 3 jemtske Mark, medens de resterende 9 Mark nu bleve erlagte.Brevtekst:Alla the mæn som thetta breff see æller høræ helsar jac Joan j Angestade kerlica med warom herra æpter thet at skælike mæn minne hustru brødher Biørn oc Philipus Guzasøner hafdo saalt beskedhenom manne Wielme Swenungs[ø]ne eth gotz som heeter Mioasio liggiande j Sundasio sokn for tolff Iæmpska mark aff hwill[k]a pæninga the vpbaro siæ(l)fue thre Iæmpsca mark aff forda Wielme oc sidhan æpter thera dødh tha burde Eline fornæmda Biørns oc Philippuss modher at anama the pænningana som oberede waare for gozet. Oc for thy at iac ær henne loghliker ombutzman oc med hennes godwilia oc handerbandh tha stadfæste iac thet køpit med beskedhelicom manne Anunde Mikelson byggiændis j Wtby oc kænnis iac med tæsso mino opno breffue at iac vpburith hafuer the nyo Iæmpsca mark vppa forda Eline wægna, som vbetalath war aff iorda gællit, aff fornæmda Anunde swa at mik wæl athnøgher oc thy skil iac thet gozet Mioasio vndan opnæmda Eline oc henner arfuom oc vnder Anundh oc hans arfua, til æwerdelic[a] ægho med allom tillaghom som ther til ligger oc lighath hafuer fra forno oc nyo med hult oc hagha watn oc wæidhestadha nær by oc fiærre engo vndan takno som ey ær laghlica gafuom gifuit æller saalom salt thetta war giort i Loptan sokn atta fastom nærwarande som ær Sigurd i Tramstadhom, Olaff Joanson j Wtby, Biørn j Longænge Olaff Rodikson, Asmundh j Hakaasenge, Biørn a Lopna, Gregers j Duwiik oc Olaff j Angestade. Oc til mere skæll oc witnisburd bidher iak skælika mæn Olaff j Hagha oc Hæmingh Olaffson at the siin incigle hænge for thetta breff som scrifuath war aarom æpter gudz burdh tusanda fyra hundrath vppa siætta aar oc tiughu manadaghen næst fore sancti Matessæ dagh j fastonne.Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Vitterh.-, Hist.- och Antikv.-Akad. i Stockholm. Alle 3 Segl mangle. (Jfr. Dipl. Norv. III No. 636-37 og V No. 538.)

_________________
 SDHK-nr 20631
 Utfärdandedatum 18 feb 1426
 Ort :Lopne
 Utfärdare: Joan i Angestad.
 Språk norska
 Innehåll:Johan i Angestad stadfäster på Elines, sin svärmoders, vägnar försälningen av Mjösjö i Sundsjö socken i Jämtland till Vilhelm Svenungsson.
 Tryckt DN XIV:42
 Källor:Original or. perg. RA 0101
 SDHK-20631

Joan Magnusson var  belagd som  "Joan i Ångsta"  i medeltida brevet   SDHK-nr 19057 , datera den 13 mar 1418  som en av Fastarna i detta brev.

---------------
 SDHK-nr 19057
 Utfärdandedatum 13 mar 1418,Utfärdandeort Brunflo, Utfärdare Olof i "Aga" Språk svenska
 Källor:Original Or. perg. (VHAA) RA 0101
 Innehåll Olof i "Aga" ger sin sven Olof Johansson halva gården Gottand i Lockne sn.
 Brevtext Alla the dondemæn, som thetta breff høra aller see, skal thet viterlikit vara, ath iak Olaff i Agha kennis thet meth mino nærwarandhe opno breffue mik haffua giffuith Olaff Joansoni, minom swen, en halfuan gardh, som hether Gøtathand, ligiande i Løpthen sokn, meth allom tillaghom, nærby ok ferin, i vatho ok thorro, holt ok hagha, vatn ok vedhestadum, som ther til aff aller lighat haffuir, thet frelsar iak honum fore bornum ok obornum ok thakir vndan mik ok minom arfuum ok sæther vndher for:da Olaff Ioanson ok hans arfua til æverdelika ægo. Thil mæro visso ok vitnisbyrdh thessins breff ær giort meth fullum skælum ok attha fastum: Brodher i Bærom, Thyrbiørn i Aspanæsi, Gregorius i Duuavik, Sigwordher i Transtadum, Joan i Anglastadum, Olaff ibidem, Olaff i Fornastadum, Asmundher i Hakasenge. Thil mero visso tha hengher iak mith incigle fore thetta breff. Scriptum Brunflo, anno Domini m°cccc°xviij, in dominica passionis. Sigillet saknas.
 Tryckt SD 2450; DN III, nr 636 (dat. d. 25/3)
 SD 2450

SDHK -19057 Joan Magnusson (Blix)

Joan är belagd i detta brev DN II:636 datum 25 Mars14l8. Joan finns med som  vittne /faste i detta brev.

________________

Diplomatarium Norvegicum (b.III s.460)  Nummer: 636., Dato: 25 Mars 14l8. Sted: Brunflo.Sammendrag:Olaf i Aga skjenker sin Svend Olaf Joanssön og hans Arvinger den halve Gaard Götatand i Löpten (Lokne) Sogn i Jæmteland. (jfr. næste No.)Brevtekst):Alla the donde mæn som thetta breff h/oe/ra aller see skal thet viterlikit vara ath iak Olaff j Agha kennis thet med mino nærwarandhe opno breffue mik haffua giffuith Olaff Joansoni minvm swen en halfuan gardh som hether Goetathand, ligiande j L/oe/pthen sokn med allom tillaghom nær by ok ferin j vatho ok thorro holt ok hagha vatn ok vedhestadum som ther til aff aller lighat haffuir, thet frelsar iak honum fore bornum ok obornum ok thakir vndan mik ok minom arfuum oksæther vndher fornæmda Olaff Joanson ok hans arfua til æverdelika ægo, thil mæro visso ok vitnis byrdh thessins breff ær giort med fullum skælum ok attha fastum Brodher j Bær/oe/, Thyrbi/oe/rn j Aspanæsi,Gregoris j Duuuavik, Sigwordher j Tramstadum, Joan j Anglastadum.  b.III s.461 Olaff j Fornastadum Asmundher j Hakasenge. thil mero visso tha hen-gher iak mith jncigle fore thetta breff. scriptum Brunflo anno dominj mo. cccco. xviij in dominica passionis. Kilde: Efter Orig. p. Perg. i kgl. Vitt.-, Hist.- og Antiqv.-Akad. i Stockholm.Seglene mangle.

____________

Joan Magnusson och N.N. Guttormsdotter hade sönerna:

1. Magnus Joansson är belagd och nämnd i medeltida brevet daterat 19 maj 1443 (DN III:775). han står som "Magnus Jonson i Ångsta " Namnet Magnus med senare former Mogens och Måns är mycket ovanligt i diplomen, frånsett i just Blixsläkten.Källa: Evald Rygh faxnälden-släkten,en Blix-släkt

____________________

Diplomatarium Norvegicum ,b.III s.560, Nummer: 775.,Dato: 19 Mai 1443. Sted: Lokne., Sammendrag:Johan og Thorer Olafssönner sælge til Olaf Ivarssön 1/3 af Gaarden Enge i Lokne Sogn for 16 jæmtske Mark., Brevtekst :Allom mannom som thetta breff kan forekoma scal thet kunnocth wara at Joan Olaffson oc Thore Olaffson wi saalt hafwom beskedhelic om manne Olaue Jwarson een iorda lut thrediungen j Engiom liggiandis j Lopna sokn fore sextan iæmpska mark hwilka pæninga wi fornæmde Jon oc Thore kænnoms oss aff vpnæmdom Olaue j godhe betalan vpburith hafua till ffullæ nøghio. Thy skiliom wi then sama iordhalut vndan oss och waarom ærffwingiom och vndir fornæmdan Olaff oc hans arfwa och rætta æpterkomanda med allom them tillaghom. b.III s.561 som ther til ligger och lighath hafuer ffra forno och nyo aaker och æng holl och hagha watn och weydhestadha j waato och thorro nærby och ffiærre til alla odhals och æwerdelica ægho med allom them lotom ok lunnendom bætr ær hafua æn aan ath wara oc ey ær laghlica vndan gangit gafuom gifwit æller salom saalt med vbrigdelica stadhfæsto. War thetta køøp giort och handsalath och stadhfæst widher Lopnæ kirkio med atta ffastom, Joan j Wiik, Asmund j Hakasænge, Thomas j Hakaasænge, Olaff a Eedhe, Olaff a Nordanbærghe Olaff Olaffson, Auste j Hagha oc Pæther j Walmom och Jngemund j Lookom skilde fore handlaghi waaro och witnismæn Pæther j Hakasænge och Magnus Jonson j Angilstadhe. Til thæs meere wisso och witnisbyrd tha bidhiæ wi beskedhelica mæn som ær Pæther Olaffson som laghbokena føre j Jæmptalande Jngemund Olaffson Staphan a Wambestadhom oc Helgha j Odhinsall om theres incigle fore thetta breff som scriwat ær aarom æpter gudz byrd tusanda fyrahundradha fyratighi vppa thridhia aarit, vppa sunnodaghen næst æpter sancti Eriks dagh. Kilde: Efter Orig. p. Perg. i kgl. Vitt.-, Hist.- og Antiqv.-Akad. i Stockholm.4de Segl mangler.

_______________________________

SDHK-nr: 24318, Datering:19 maj 1443, Utfärdandeort:Lokne,  Innehåll: Johan och Thorer Olofssöner säljer till Olof Ivarsson 1/3 av gården Enge i Lokne socken, Jämtland. Språk:norska ,Källor:Original: or. perg. RA 0101  Tryckt:DN III:775

SDHK-24318

2.Guttorm Joansson i Ångsta, Lockne .död senast 1494.Guttorm i ångsta, Lockne , nämnd. 1483-94, som bl a enligt ett diplom från 1487 (DN XIV:168) av en 12-mannanämnd tilldömts arvet efter hustru Radgerd i Faxnälden.Källa: Evald Rygh faxnälden-släkten,en Blix-släkt.

FAMILJ 3

Guttorm Joansson  i Ångsta, Lockne.död senast 1494.Guttorm i Ångsta, Lockne , Känd under åren. 1483-1494, som bl a enligt ett medeltida brev  SDHK-nr. 31849 från 1487 i en 12-manna nämnd tilldömts arvet efter hustru Radgerd i Faxnälden. Radgerd skall ha sagt att hon inte hade någon närmare arvinge än Guttorm i Ångsta och att han var hennes tremänning på manslinjen, medan Peder i Kingsta var fyrmänning på kvinnolinjen.

I diplomet nr 108:II från 1475, nämns Guttorm söner bröderna Johan Guttormsson. och Olaf Guttormsson. Källa: Evald Rygh faxnälden-släkten,en Blix-släkt

Gutrtorm känd1483-1487(DN XIV:168) 1487 då han tilldömdes arvet efter Radgerd i Faxnälden som han var besläktad med på sin faders sida var gift med N.N. Olofsdotter dotter av Olof i Ångsta som var känd 1410 med hustrun Eline(se avd II i Ope ätten) hade sönerna Faste, Olaf, Filip, Torbjörn, Joan

-------------------
 SDHK-nr. 31849
 Utfärdandedatum:1487
 Utfärdandeort:(Brunflo)
 Utfärdare:En tolvmannanämnd.
 Språk:norska
 Innehåll:En tolvmannanämnd tilldömer Guttorm i Ångstad hela Faxnälden i tvisten om arvet efter hustru Radgerd i Faxnälden mellan honom och Peder i Kingstad.
 Original:Or. papp. (VHAA) RA 0102
 Tryckt:DN XIV nr 168; JHD II nr 197
 Litteratur och kommentar:Jfr JHD II nr 232, 257, 258
 ------------------------

Barn:

1.Faste Guttormsson i Ångsta, Lockne finns belagd i medeltida brevet SDHK-nr: 36562,Datum 23 aug 1509,Ort:Brunflo,Utfärdare:Faste Guttormsson.InnehållFaste Guttormsson ger sin brorson Nils Olsson sitt köpegods Berga.Källor:Or. perg. (VHAA) RA 0101

Faste Guttormsson i Ångsta är också belagd i medeltida brevet SDHK-nr 33110,datum sep 1494 till 1509Utfärdare:Redar i Genvalla, Erik Bengtsson, Johan i Vik, Magnus Olsson i Valla och hustru Valborg. Innehåll: Redar i Genvalla, Erik Bengtsson, Johan i Vik, Magnus Olsson i Valla och hustru Valborg intygar att Faste (Guttormsson) i Angestad givit Kerstin i Stavre åtskilliga husgeråd och andra lösören, därför att denna avstod sina anspråk på arvsrätt i Faxnälden (Fasxälven) till vilket de båda var arvingar. Magnus Olsson m.fl. beseglar.Original:perg. RA 0101 odat. nr 223Tryckt:DN XV nr 115; JHD II nr 258 ,Litteratur :Faste var död 15091105 (DN XIV nr 231).Hänvisning till annat brevJfr 14940605 (DN XIV nr 183 a).



2 Olaf Guttormsson  i Ångsta, Lockne död efter 1501 ,var belagd i detta Medeltida brevet  SDHK-nr 34292

3, Filip Guttromsson i Ångsta, Lockne  omnämns i Pergamensbrevet SDHK-nr år 1494

SDHK-nr 33036, daterat 1494 odat. (1494-1502), UtfärdareFilip Guttormsson.
 Innehåll:Filip Guttormsson erkänner att han till sin bror Faste sålt sin egendom i "Angilstad" (Ångsta) för 14 1/2 jämtska mark i silver, koppar m.m. och försäkrar att brodern skall äga gården för all framtid. Fem vittnen namnges. Kyrkoherde Lars (Iliansson) i Brunflo och Lars i Loke beseglar,Original:Perg. RA 0101 odat. nr 222,Tryckt:DN XV nr 114; JHD II nr 257,Litteratur och kommentar:Faste Guttormsson uppträder först i urkundsmaterialet 1494, var död 15091105; fadern Guttorm levde ännu 1487 (DN XIV nr 168). Lars Iliansson kyroherde i Brunflo 1487-1502.Hänvisning till annat brev,JHD II, nr 197, 232, 258

SDHK-33036 Filip Gutttormsson

4.Torbjörn Guttormsson i Ångsta, Lockne känd  under åren 1504 1535 (DN III:1066)

5.Joen Guttormsson i Ångsta, Lockne känd under åren 1507-1509, hans son Erik Joensson i Ångsta känd under åren 1539-1548, hans barn Karin Eriksdotter säljer sin arvedel i Ångsta till sin bror Per Eriksson 1574.(RA orginal perg.Ångsta) Källa:Roger de Robelin  i boken Skanke ätten sidan 326 tab.1

FAMILJ 4

Olaf Guttormsson  i Ångsta, Lockne känd 1494-1513(DN XIV:230). död efter 1513 ,gift med okänd kvinna, de hade sönerna Joen Olafsson och Nils Olafsson.

Olaf var belagd i detta Medeltida brev från 1501,SDHK-nr 34292 ,Datum:1501,Ort:"Sprotedet"
 Utfärdare:Olaf Guttormsson och Lars Johansson, Språk:norska
 Innehåll:Olaf Guttormsson och Lars Johansson tillkännager att de delat halva Faxnälden och tagit hälften var.  Sigillen borta.Källor:Medeltida avskrifter A 9 a 3:6 Tryckt:HD II nr 285; SD 4 (dat. 1401)
 Nils Anlund, Jämtlands och Härjedalens historia, I (1948), s. 346 not 5 (jfr s. 343ff och 508f).Hänvisning till Jfr JHD II nr 197, 232, 258, 349, 365, 373



Barn;

1.Niels Olafsson i Ångsta, Lockne nämnd 1509-1516 " beskedlige Sven" köpte en gård i Berge, Kloxsåsen av Laures Sveinsson (Blix) (DN XIV:231,201,258,261;jfr JHH I sid.355) var död före 1524.

2.Guttorm Olafsson i Ångsta, Lockne  nämnd år 1524,

3.Mogens Olafsson i Ångsta känd år 1553

4. N.N. Olafsdotter Gift med Olof Gunnarsson i Faxnälden känd under  åren  1551 – 1567.

5. N.N.Olafsdotter gift med Olof Lauresson vid Bekken ,Känd 1506-1529 köpte Smedås i Myssjö 1517, son av Lars Stavre och Kerstin Öndsdotter känd 1494 (DN XIV:183)

6.Joen Olafsson ,Skattebonde i Faxnälden se nedan.

FAMILJ 5

Joen Olafsson ,  född ca.1510 i Faxälden,Näskott.Skattebonde i Faxnälden känd 1547-1549,- dräpt 1567 ,gift med Marit Olofsdotter före 1575 (RA ppr I sparbo 14 okt 1575)

Barn:

Mogens Joensson (Blix) född omkr. 1540 i Faxälden,Näskott. Kaplan i Oviken under åren 1553-1556.nämnd åren 1553 och 1567 gift med Elisabeth Eriksdotter, dotter till kyrkoherden  Erik Jensen i Sunne känd 1567- 1570 bonde i Faxnälden.(Carl Ruben Carlsson Släktregister I Skuncke (1978) sid.106)  se avd I, Bjärme linjen tab. 2

Nils Joensson (Blix) ,levde 1575 (RA ppr I sparbo 14 okt 1575)

Olof Joensson (Blix) Länsman  i Offerdal ,Hans ättlingar antog namnet Blix.(Henning Sollied,Blixerne av Jämtland,NST III sid 74, och 91,92)

Barn av Mogens Joensson  (Blix) och Elisabet Eriksdotter (Skanke ) :

Gullov Mogensdotter (Blix) född omkr 1560 Faxnälden, Näskott, Jämtland,och död 7 dec 1629, dog av Pesten,Gullov och hennes mans gravstenar ligger öster om gamla kyrkans vapenhus i Rödön. Hon var gift 1569 med Jens Pedersson d.ä. i Hov,Hackås han var Länsman och död omkring 1580. Gullov var gift 1582 i sitt andra giftet med Lauritz Mogensson också han i sitt andra gifte,han var Kyrkoherde på Rödön under åren 1591-1611,1613-1621 han var död 21 juni 1621 i Rödön. son till Mogens Olofsson Kyrkoherde i Rödön under åren 1544-1557 och dess hustru Gudlög Jonsdotter.Källa:Roger de Robelins bok Skanke ätten sid 327, Källa:Härnösand Sift Herdaminne del 3 sidan 209,av Leronad Bygdén

Nils Mogensson var född i Faxnälden, Näskott, Jämtland på 1560 talet,han var känd 1613 och levde 1645,Kyrkvärd i Näskott,Bonde i Faxälden,Näskott.Han ägde pant i Herstad och ägde med Joen Olofsson pant i Safre år 1613.Gift med Sidtzell Andersdotter som levde 1645, dotter till Kyrkoherden Anders Nilsson i Offerdal med hustru N.N. Källa:Härnösand Sift Herdaminne del 3 sidan 7,av Leronad Bygdén,Källa:Supplement till Härnösand Sift Herdaminne,sidan 149,Källa:Roger de Robelins ,Skanke ätten sid 328,Källa:Mantalslängd 1645,Källa:Räfsen år 1613,sidan 208.

Erik Mogensson var född i Faxnälden, Näskott,Jämtland på 1560 talet, död 1637. Känd 1613,Kyrkvärd i Näskott 1608-1612,1625-1627,1631-1636. Skattebonde i Faxnälden Näskott,som dotterson till Kyrkoherden i Sunne Erik Jensson lyckades han genom köp och process om odelsrätten förvärva den gård i Åkeräng som tillhört morfadern.Säljare var hans hustrus broder Prost Mogens Lauritzon född 1568 och död 1629.Erik var gift med sin syster (Gullov) styvdotter Sara Larsdotter Blix.Källa:Roger de Robelins bok Skanke ätten sid 328 ,Källa:Mantalslängd 1645 ,Källa:Räfsen år 1613,s.208.

Jon Mogensson Skancke, var född omkr 1570 , Faxnälden, Näskott, Jämtland, död år 1618,Student 1590 i Helmstedt och 1593 tog han en magisterexamen i Rostock den 23 aug 1593,året innan var hans syster Gullovs styvson Mogens Lauritzon Blix inskriven på Rockstock.Jon var rektor vid Katedralskolan i Bergen 1594,och Sockenpräst vid Innvik 1598-1617,och Prost över Nordfjord.

N.N. Mogensdotter levde i Berge år 1622, fick gods av sin bror Joen Mogensson Skancke (Herredags dom 1622,jfr Keilland (1889) sid 43)

N.N. Mogensdottedöd före 1645 ,gift med Olof i Åkeräng ,levde som änkeman 1645 (enligt mantals längden) omnämnd 1641 att några år tidigare blivit knivstucken av landbonden i Åkeräng, Olof Olofsson som var gift med Lisbet Eriksdotter Skancke jfr,avdelning 1 i Bjärmelinjen. tab.2

Agnis Mogensdotter dotter,född omk 1570  Faxnälden, Näskott, levde 1645 enligt mtl 1 med Göran Karlsson (Skanke) i Vinälven, Hackås, död senast 1610  ,omgift efter 1611 Anders Nilsson  i Gärde , Hackås,som levde 1643(RA ppr I 28 dec 1643) och ännu 1645 i mtl.( gift med Kyrkoherde i Rödön i Faxnälde  Olaf Nilsson i Åkeräng ?)

Elisabet Mogensdotter född omkr 1570 i Faxnälden, Näskott, Jämtland, dog som barn.

FAMILJ 6

Gullov Mogensdotter (Blix) född omkr 1560 Faxnälden, Näskott, Jämtland,och död 7 dec 1629,   dog av Pesten,Gullov och hennes mans gravstenar ligger öster om gamla kyrkans vapenhus i Rödön. Hon var gift 1569 med Jens Pedersson d.ä. i Hov,Hackås han var Länsman och död omkr 1580.Gullov var gift 1582 i sitt andra giftet med Lauritz Mogensson också han i sitt andra gifte,han var Kyrkoherde på Rödön under åren 1591-1611,1613-1621. son till Mogens Olofsson Kyrkoherde i Rödön under åren 1544-1557 och dess hustru Gudlög Jonsdotter.Gullov och hennes mans gravstenar ligger öster om gamla kyrkans vapenhus i Rödön.Källa:Roger de Robelins bok Skanke ätten sid 327;Källa:Härnösand Sift Herdaminne del 3 sidan 209,av Leronad Bygdén.

Den 7 december 1629 avled Gullov av pestsmittan i Åkeräng, Sunne, hon begrovs tillsammans med sin andra make Laurentius Magni Blix i Rödöns kyrka. Gullovs och hennes andra makes gravstenar, som ligger öst för den gamla kyrkans vapenhus, blev funna överväxta av prosten Henning Tideman enligt en kyrkoboksanteckning.Inskrifterna var enligt följande: MEMENTO MORI. / HER HVILER ERLIG FIIN OC GVD / FRYCTIG MATRONA GVLOF / MOGNSDATTER S / HER LAVRIS / HUSTRV I RÖDEN, SOM HENSOFNE / DE SALIG I HERREN DEN 7 DECEMBR. / ANNO CHRISTI 1629. / PARCO NULLI. / HODIE MIHI CRAS TIBI / HER LIGGER BEGRAVEN HE / DERLIG OC VELLERDE MAND / HER LAVRIS MOGNSSÖN/ FORDVM PASTOR I RÖDEN / SOM DÖDE SALIG I HERREN / DEN 21 JVNI ANNO DOMINI / 1621

Jens Pedersson d.ä var Jordägare och Länsman i Hackås 1568-83.nämnd 1566-83 tillhör Skuncke-ättens Hackåslinje.Jens Persson från Hov, Hackås, dömdes 1566 för så kallat lönskeläger, då han fick ett barn utom äktenskapet; Jens var gift med Gullov Mogensdotter, som jag bedömer var dotter till prostens kaplan i Oviken, Mogens Jussesson (Måns Jönsson), känd 1553-1556; Jöns sätesgård var det fäderneärvda Hov i Hackås, som till hälften ägdes av hans broder kyrkoherden Georgius Petri i Åkerby, Uppsala stift; år 1577 var Jens Pedersson vittne med sitt sigill då Ingrid Torbergsdotter med sin man Per Olssons godkännande sålde en systerdel i Fåker, Näs; Jens Pedersson levde 1586, men var död beräknat 1587 i Hov,Hackås.Källa:Skuncke ätten, Roger de Robelin, sid 327,338 trykt år 1995. [LAH].

"Jens Pedersson d.ä. citat "gifter sig efter 1566 med Gullov Mogensdotter i hennes första gifte (andra giftet med Lauritz Mogensen[Blix],död 1621 21/6, kyrkoherde i Rödön 1585-1611/1621 död i pesten 1629 7/12,Dotter av Kaplan Mogens Jussesson i oviken.Källa:RA,KA,Norrländska handlingar Jämtland 1566:6

Gullov och hennes mans grav stenar,liggande öster om gamla kyrkans vapenhus i Rödön,på träffades övervuna med jord av Prosten Henning Tideman enligt en kyrkoboks anteckningen inskriften var följande....det stod på gravsten dog 7 dec 1629 begravdes med sin man Herr Lauritz Morgensson pastor i rödön död 21 jun 1621.Källor:Avd II i Jens Jussessons-ätt tab.1 HSH del 3 sid s 209 f och Sup HSH sid 186 f

Jens Pedersson d.ä  och Gullov Mogensdotter  får barnen:1.Peder Jensson 2.Sigrid Jensdotter 3.Karin Jensdotter 4.Gullov Jensdotter 5. Maren Jensdotter 6.Olof Jensson

FAMILJ 7

Peder Jensson han nämns senast som länsman år 1600 "Hoff - er länsman, fri- " Källa: RA KA Jämtlands handlingar volym 1:2 ,tionderegister 1600-1601

Peder Jensson var född omkr 1570 i Hov,Hackås.död för 28 dec 1647.Han var benämnd "ärlig man Peder Jensson på Hov" och "ärlig och välaktad man, Peder Jensson i Hov,Länsman i Hackås" Danneman. Han anklaga fogden Hans Paulsson att denne fråndömt honom Oldberg. "i hans omyndige år,i en tid då han varit barn"I Tronheim 3 jun 1597 stämmer jacob Troll Herr Patrik att komma till Trondheims rådstuga den 6 juni för att svara inför kungens råd angånde en gård Oldberg i Näs.Han bevittnade och beseglade köpekontraktet mellan Peder Olosson i Salom och Nils Jörgensson [Skanke].Han var vittne tillsammans med Jens Michaelsson [Svan]och Pedr i Håckansgård 1623.Hans sätesgård var det fäderne ärvarda Hov som han tillträtt före 1599 var av han ägde den ena halvan och arrendera den andra halvan som hade blivit indragen till kronan 1613 efter Baltazar-fejden som ett ytterligare straff fråntogs Jämtarna sit landskaps sigill vilket sändes till Köpenhamn.Han löste ut sina systrar Gullov (4 aug 1624) och Karin (24 jul 1624)från Hov.Ägde också Oldberg i Näs,som han upplät till sin svärson Olof Olofsson [Oldberg].Ägde även Jord Gods i Östnår 1620 och även 1644 efter Lagrättsman Jens Lauritzen enligt 1637 och 1644 års Jordbok.

Jon Einersson hade pantsatt sin gård i Östnår till Peder Jensson i Hov för 36 Daler, och denne nekade senare att låta jon inlösa gården igen.Peder Jensson drev Einer ifrån sig med skällsord så att Jon gick därifrån gråtande. Peder sålde sen gården till andra.Jon hade tjäna under norske kaptenen Anders Örumsom var fältpipare under Baltazar-fejden,I Östnår var samtidigt en Nils Jensson som även ägde jord Belke måhända var han en bror till Peder Jensson.Han var länsman senast 1600 i Hov och fortfande 1632.Han var handelsman gift omkr 1605 med Brita Mårtensdotter.född i Torp omk.1584.hon var dotter till Martinus Laurentii var Kyrkoherde no.6 i Torp åren 1563-1610 och Hustrun Elisabet Carlsdotter[Bröms]

Peder Jensen Skancke var Länsman vigd omkr 1590 med Brita Mårtensdotter,Hon föddes omkr. 1570 Faxnälden, Näskott Död 1647-12-28 Hackås sn.Källa: cd-skivan Martinus Laurentii ättlingar.

Peder Jensson och Brita Mårtensdotter, från vilka många av oss Skanke ättlingar härstammar idag kommer; Deras barn : 1.Märta Pedersdotter 2.Lars Pedersson Skunck 3.Ingeborg Pedersdotter (Skunck) 4.Jens Pedersson d.y. 5.Mårten Pedersson 6.Brita Pedersdotter 7.Elisabet Pedersdotter  (Skunck) 8.Göran Pedersson Skunck  9.Faste Pedersson (Skunck)

Blix-släkten,Klockåsgrenen.  

Familj no.1

Laurens Jonsson (Blix) var Belagd  i medeltida brevet från 1410 som "Laurens i Uppland" var mellanhand mellan drottning Margareta och Uppsala domkyrka. Han var även fogde från 1405 till möjligen 1412.Broder till Magnus Blixe, drottning Margaretas betrodde man, som å hennes vägnar undertecknade jämtarnas skuldebrev till ärkebiskop Henrik och drottning Margaret år 1410. Larens Jonsson ar Fogdebonde i Vången Alsen, - Död efter 1410 Källa:En Blix släkt av Evald Rygh

Laurens Jonsson ägde flera gårdar och var en av de största skinnexportörer (päls exportörer) i Jämtland. Den Dunderhake gren av Hovsjö familjen som härstammar från Laurens Jonsson är alltså en gren av Blix familjen. Förekomsten av både "Laurens i Uppland" och Magnus Blixe dokumenteras i avtalet mellan drottningen och den jämtländska folket i Mordviken år 1410 Källor.NST XVIII:528,637 och JHH,I sid 53.

Laurens Jonsson finns belagd som "Lauris i Uppland" och finns omnämnd då Allmogen i Jämtland utsäller detta skuld brev från 4 april 1410.Källor:DN XVI:60, SDHK-17468.

______________________________________

Diplomatarium Norvegicum  b.XVI s.61 ,Nummer: 60., Dato: 4 April 1410. Sted: Mordvik; Sammendrag:Almuen i Jemtland udsteder Gjældsbrev til Domprovsten Jens Nilssøn iUppsala paa Domkirkens og Dronning Margretes Vegne for 600 Mark Penge, som staa igjen af de 1000 Mark, som for 8 Aar siden blev Landet paalagt, og hvorfor 4 navngivne Mænd staa som Forlovere, hvilke Penge nu loves betalte til førstkommende 11 Decbr., Brevtekst (fra den trykte utgaven):Thet skal allom mannom witherliket wara som thetta breff høra eller see at wj Karl Pædherson Joan i Sandom Joan i Hara Tyllogh i Østanaar Eskil j Sunbærghum Karl Bardhson Thorger i Moo Joan Dale Sigurdh a Berghe Thomas j Bergxwiik Gumme i Sætrum Widhiærff i Gardhamar Gutzorm i Aghnahal Olaff i Skala Halwardh i Klifsio Østin j Hoghramo Olaf i Vngrufuo Olaf i Ælff Swærker a Bakka Thorger i Wiik Andris *in Hæg Jacob a Aass Slodhe a Sillabakka Niclis i Giislaass Lauris i Vpland Niclis i Okkadha Rollef a Moo Ottar j Ottarsio Vibiørn i Thoot Berse i Forsom, Alfuer i Stadh Thowe i Kolaas Joan a Bakka Henrik i Nidhragardh, Tronder j Slattom Erik i Tiwdhestadhum Swen j Atberghum Olaf a Moo. Rollef i Vpgardh, Claws i Oknom Østin i Thangaraas. Thørkil i Aflo Thørkil j Sudheraasum Ragnwald i Almaas. Thorbiørn i Bredhaby Pether i Faxanægheld Olaf i Thrulzaas. Joan i Græftom Andris Kroker Arne i Fornaby Jngelder j Hæstum Kætil Hokson Andirs i Wiikom Olaf Hamundson Niclis a Hall. Pether i Hølene Biærmodh i Trappanæss Sighurd j Myklaas Amund Bagge, Tiwadh i Westanø Pawal i Dighranæs Gunnar i Aarwiik Jon i Ængiom Helghe i Gilleraas.Thore a Rast. Ødhger a Grøtløsa Redhar i Genwallum Wilkin i Stokkom Bryniølf j Waghlem Olaf i Tandom Hemming j Øsan Helghe i Rødhestadhum Niclis i Høliom Ysaac i Bredhawangh Olaf Biwrson Pether Brudson Ottar i Handogha Olaf i Kalpastadhum Sighurd j Wiik Arne j Goksio Thore Flater Haquon Sighurdson Claws j Strøm Pether j Tillungxaas Berswen i Filinge Pether j Krangedhe Olaff Bolt Biørnakarl, Sewaster i Hambre Erik i Næss. Biørn a Aas Olaf j Ansasio Olaf Ylianson Aswidh i Stownne Joan j Briniom Jenis i Odhinsal Sigfridh i Opa.Gumme i Gryten Joan Parter Stafan a Berghe Hawardh i Gærdhum Gummund i Owdho Olaf i Hakasænge Greger i Duwawiik Olaf i Hagha *Sidhurd j Tramstadhum Botolf i Tand. Thollef iWtby Aaswidh i Wædherwiik Niclis Sowdher Michel j Grimanæs Tronder j Stafrom Faste i Mordhwiik Sigge j Sødhasio Enar widh Aa. Haquon j Landzæmpne. Anund j Biwrsio oc Østin i Flatnorum oc ware ærfwingia oc æpterkomara geldskylloghe ærom ærlikom manne herra Jenis Nielsson doomprost j Vpsalom. a Vpsala domkirkio oc ware nadoghe frw drøtning Margarete wæghna siex hundradha mark j Swenskom pæningom eller i godhhom gildom wærdhørom som honom atnøgher. a wars landz wæghna Jæmptaland for the aterstadher ther j gensta j waro lande Jemptalande aff the thusand mark ther warnadhogha frw hafde waart land til lakt ok hon oss tilbødh med siin opin breff badhe med forda herra Jenis Nielsson doomprost j Vpsalum ac annor siin budh ther hon hiit sænde, hulket markageld j atta aar til forenne war oppa lakt ofuer all thenna thry konungx riike, Thæssa forda siex hundradha mark menom wj ok skulum alle fornæmpde oc alle med enne sampnadhe hand betala en manadh epter Martins messo nw næst komber hær j konungx gaardhin Forbærgh i Jemptalande widher wara sannind. æro oc godha tro vtan alla længre thøfring. Ware thet swa som gudh forbiwdhe at forda herra Jenis Nielsson domprost ey beredder wordhe jnnan thenna forscrifna thiid som nw ær sacht a forda Vpsala domkirkio oc ware nadoghe frw wæghna. som fore scrifuat staar, tha tilbindom wj oss. ok wara ærfwingia ok æpterkomara. a wars landz weghna forda herra Jenis Nielsson domprost vpræta allan then skadha ther han vm the forda siex hundradha mark gør a forda Vpsala domkirkio oc wore nadoghe frw weghna. Ware thet ok swa. at forde herra Jenis Nielsson domprost j Vpsalom før afginge som gudh forbiudhe. æn thenna forda thiid tilkome at the forda siex hundradha mark skulu betalas, eller ok at war forda nadogh frw forda herra Jenis Nielsson annarstadz siin ærende sænder tha wiliom wj ok skulum alle forde them betala hvem waar nadogh frw eller ærkebi scopen ok capitulum j Vpsalom ther æpter sænda med thesso waro opno brefue ther wj nw wtgifuom Alla thenne fornæmpda articulos ok hwart oordh widh sigh tha lofuom wj alle fornæmpde stadhugha fasta ok obrutlika at halla med enne sampnadha hand widher wara sannind æro oc godha tro vnder forda Vpsala domkirkio ban ok hæmd ok wnder wara nadogha frw drøtning Margarete hylle ok nadh, Til hulkins brefs mera wisso ok stadhfæstilse oc at alt thetta forscrifna skal hallas stadhught fast ok obrutlikit som fore ær sacht tha hængiom wj wars landz Jemptalandz jncigle fore thetta breff nærwarandis godhom mannom swa som ær Lasse Laurisson Pawal Jenisson Tillogh i Hardhskagh ok Magnus Blixe hulke forde fyre hafdo til forenne wissath oc lofuat ware forde nadoghe frw drøtning Margarete biscop Andris j Strængenæs som tha war doomprost. j Vpsala oc proost Jenis Nielsson som tha war ærkediækn j Vpsalom oc herra Olaf Magnj kanik ther samastadz, hulke fyre æn sta j sama løfte for the thusanda mark ther vppa thæn thiid war vppa waart land Jemptaland lakt, ok hafdom wj ther a oc øfuer hedherlikan ok wælbornan man Pether Nielsson Jøssa Findsson foghta j Jæmptaland. at wart landz incigle kom med ja wilia ok withskap hænghiande for thetta breff, hulkit som gifuet ok scrifuat war j Mordhwiik j Brækkasokn j Jemptaland aarom epter gudz byrdh thusanda fyrahundradha wppa thet tionda aret sancti Ambrosij dagh.Tillegg: Bagpaa: litera obligatoria terre Jempcie Ecclesie Vpsalensi vel eius preposito de vjc marc ab Ecclesia Jempcie. -Kilde: Efter Orig. p. Perg. i svenske Rigsarkiv. Seglet vedhænger. (Trykt i Svenskt Dipl. från 1401 II No. 1278 og St. Olaffs Saga, udg. af J. Hadorph, S.162-67).

_____________________________________________________

SDHK-nr: 17468, Datering:4 april 1410, Utfärdandeort:Mordviken, Bräcke socken. Innehåll:Allmogen i Jämtland. utfärdar skuldbrev till domprosten Jöns Nilsson i Uppsala på domkyrkans och drottning Margaretas vägnar, lydande på 600 mark penningar, som ännu inte betalats av den skatt, som pålagts Jämtland. Språk: svenska Brevtext:Thet skal allom mannom vitherliket wara, som thetta breff høra eller see, at, wi Karl Pædherson, Joan i Sandom, Joan i Hara, Tyllogh i Østanaar, Eskil i Sunbærghum, Karl Bardhson, Thorger i Moo, Joan Dale, Sighurdh a Berghe, Thomas i Bergxwiik, Gumme i Sætrum, Widhiærff i Gardhamar, Gutzorm i Aghnahal, Olaff i Skala, Halwardh i Klifsio, Østin i Hoghramo, Olaf i Vngrufuo, Olaf i Ælff, Swærker a Bakka, Thorger i Wiik, Andris in Hæg, Jacob a Aass, Slodhe a Sillabakka, Niclis i Giislaass, Laurens i Vpland, Niclis i Okkadha, Rollef a Moo, Ottar i Ottarsio, Vibiørn i Thoot, Berse i Forsom, Alfuer i Stadh, Thowe i Kolaas, Joan i Bakka, Henrik i Nidhragardh, Tronder i Slattom, Erik i Tiwdhestadhum, Swen i Atberghum, Olaf a Moo, Rollef i Vpgardh, Claws i Oknom, Østin i Thangaraas, Thørkil i Aflo, Thørkil i Sudheraasum, Ragwald i Almaas, Thorbiørn i Bredhaby, Pether i Faxanæghld, Olaf i Thrulzaas, Joan i Græftom, Andris Kroker, Arne i Fornaby, Ingelder i Hæstum, Kætil Hokson, Andris i Wiikom, Olaf Hamundson, Niclis a Hall, Pether i Hølene, Biærmodh i Trappanæss, Sighurd i Myklaas, Amund Bagge, Thiwadh i Westanø, Pawal i Dighranæs, Gunnar i Aarwiik, Jon i Ængiom, Helghe i Gilleraas, Thore a Rast, Ødhger a Grøtløsa, Redhar i Genwallum, Wilkin i Stokkom, Bryniølf i Waghlem, Olaf i Tandom, Hemming i Øsan, Helghe i Rødhestadhum, Niclis i Høliom, Ysaac i Bredhawangh, Olaf Biwrson, Pether Brudson, Ottar i Handogha, Olaf i Kalpastadhum, Sighurd i Wiik, Arne i Goksio, Thore Flater, Haquon Sighurdson, Claws i Strøm, Pether i Tillungxaas, Berswen i Filinge, Pether i Krangedhe, Olaff Bolt, Biørnakarl, Sewaster i Hambre, Erik i Næss, Biørn a Aas, Olaf i Ansasio, Olaf Ylianson, Aswidh i Stownne, Joan i Briniom, Jenis i Odhinsal, Sigfridh i Opa, Gumme i Gryten, Joan Parter, Stafan a Berghe, Hawardh i Gærdhum, Gummund i Owdho, Olaf i Hakasænge, Gregris i Duwawiik, Olaf i Hagha, Sidhurd i Tramstadhum, Botolf i Tand, Thollef i Wtby, Aaswidh i Wædherwiik, Niclis Sowdher, Michel i Grimanæs, Tronder i Stafrom, Faste i Mordhwiik, Sigge i Sødhasio, Enar widh Aa, Haquon i Landzæmpne, Anund i Biwrsio oc Østin i Flatnorum oc ware ærfwingia oc æpterkomara geldskylloghe ærom ærlikom manne herra Jenis Nielsson, doomprost i Vpsalom, a Vpsala domkirkio oc ware nadoghe frw drøtning Margarete wæghna siex hundradha marker i swenskom pæningom eller i godhom gildom wærdhørom, som honom atnøgher, a wars landz wæghna Jæmptaland for the aterstadher ther i gen sta i waro lande Jemptalande aff the thusand marker, ther war nadhogha frw hafde waart land til lakt ok hon oss tilbødh meth siin opin breff, badhe meth for:da herra Jenis Nielsson, doomprost i Vpsalum, oc annor siin budh, ther hon hiit sænde, hulket markageld i atta aar til forenne war oppa lakt ofuer all thenna thry konungx riike. Thæssa for:da siex hundradha marker menom wi ok skulum alle fornæmpde oc alle meth enne sampnadhe hand betala en manadh epter Martins messo, nw næst komber, hær i konungx gaardhin Forbærgh i Jemptalande, widher wara sannind, æro oc godha tro, vtan alla længre thøfring. Ware thet swa, som Gudh forbiwdhe, at for:da herra Jenis Nielsson domprost ey beredder wordhe innan thenna forscrefna thiid, som nw ær sacht, a for:da Vpsala domkirkio oc ware nadoghe frw wæghna, som fore scrifuat staar, tha tilbindom wi oss ok wara ærfwingia ok æpterkomara a wars landz weghna for:da herra Jenis Nielsson domprost vpræta allan then skadha, ther han vm the for:da siex hundradha marker gør a for:da Vpsala domkirkio oc ware nadoghe frw weghna. Ware thet ok swa at for:de herra Jenis Nielsson, domproost i Vpsalom, før af ginge, som Gudh forbiudhe, æn thenna for:da thiid tilkome, at the for:da siex hundradha marker skulu betalas, eller ok at war for:da nadogh frw for:da herra Jenis Nielsson annarstadz siin ærende sænder, tha wiliom wi ok skulum alle for:de them betala hwem waar nadogh frw eller ærkebiscopen ok capitulum i Vpsalom ther æpter sænda, meth thesso waro opno brefue, ther wi nw wtgifuom. Alla thenna fornæmpda articulos ok hwart oordh widh sigh, tha lofuom wi alle fornæmpde stadhugha, fasta ok obrutlika at halla, meth enne sampnadha hand, widher wara sannind, æro oc godha tro, vnder for:da Vpsala domkirkio ban ok hæmd ok wnder wara nadogha frw drøtning Margarete hylle ok nadh. Til hulkins brefs mera wisso ok stadhfæstilse oc at alt thetta forscrefna skal hallas stadhught, fast ok obrutlikit, som fore ær sacht, tha hængiom wi wars landz, Jemptalandz, incigle fore thetta breff, nærwarandis godhom mannom, swa som ær Lasse Laurenson, Pawal Jenisson, Tillogh i Hardhskagh ok Magnus Blixe, hulke for:de fyre hafdo til forenne wissath oc lofuat ware for:de nadoghe frw drøtning Margarete, biscop Andris i Strængenæs, som tha war doomprost i Vpsala, oc proost Jenis Nielsson, som tha war ærkediækn i Vpsalom, oc herra Olaf Magni, kanik ther samastadz, hulke fyre æn sta i sama løfte for the thusanda marker, ther vppa thæn thiid war vppa waart land Jemptaland lakt, ok hafdom wi ther a oc øfuer hedherlikan ok wælbornan man Pether Nielsson, Jøssa Findson foghta i Jæmptaland, at wart landz incigle kom meth ja, wilia ok withskap hænghiande for thetta breff, hulkit som gifuet oc scrifuat war i Mordhwiik i Brækka sokn i Jemptaland, aarom epter Gudz byrdh thusanda fyrahundradha wppa thet tionda aret, sancti Ambrosii dagh.Extratext:På frånsidan: Litera obligacionis terre Jempcie ecclesie Vpsalensi et preposito de vj(c) marcis ab ecclesia ....Sigill:Lejon med bila, med omskr.: sigillvm commvnitatis jemthalandie.Källor:Original: Or. perg. RA 0101 Tryckt:SD 1278 se pdf av tryckJ. Hadorph (ed.), Sanct Olaffs Saga, s. 162-167

SD 1278

_______________________________

Familj no.2

Svein Larensson (Blix) i Toresås ,Östnår, Hackås sn, är son till Laurens Jonsson Blix, bror till Magnus Blix. Laurens hustrus namn är obekant. Denne Laurens Sveinsson har hört till en mycket ansedd släkt i Jämtland och tillhör den jämtländska adeln. Laurens bodde på sin gård Kloxåsen i hela 50 år och var en av jämtlands största skinnhandlare och ägare av flera gårdar i landskapet. Kort före sin död köper han gården Hovdsjö i Revsund av Sivert Sigridsson i Ryss. Detta köp stadfästs av Christian II i ett brev av 16 juni 1517(DN III 1075). Gården Hovdsjö är därför ursprung -ligen en kronans gård, vilket även framgår av Hovdsjös äldsta dokument från 1417. Sveins far var Laurens Jonsson Blix då alltså bror till Magnus Blix omnämnes.funnits i Jämtland redan 1410 framgår af Jämtarnes brev, DN 16, n. 60.

I ett brev daterat den 10 april 1477 erkänner Svien  Laurensson , att han emottagit 4 alen kläde och en gryta som ersättning för sin arvsrätt till gården. I ett brev 1533 sägs det slutligen, att Sigurd Arnulfssn söner Nils och Joan Sigurdssöner uppburit 2 mark av en av Laurens söner för sin arvsrätt(DN XIV 725). Skute blir sedan liggande under Kloxåsen och nämns icke mera som egen gård.

Familj no.3

Larens Sveinsson (Blix) var sigillvittne år 1485, Lagrättsman.Han var  född omkring 1435, död år 1516, är son till Svein i Toresås, sannolikt identisk med Sven i Östnår.Larens  är uppförd som en norsk adelsman, som flytt till Jämtland undan Christian Tyranns bödelsyxa 1502. En släkt med tillnamnet Blix .Källor:1)Sollied sid 65 med agivna brev från 1485 i Norsk Diplomatarium.2)Laurens ,Hackås.Källa: Pilgrimshistorisk avhandling av Per Olof Libom 3)Krönikören  Tunæus.

Larens Sveinsson Blix var gift med Margareta Joansdotter född omkr 1440 och Död: 1510 i Klockåsen, Näs, Jämtland och hon var dotter av Joan Sigurdsson Joan Sigurdsson var Nämnd 1447-1465 som ägare av Klockåsen, hans far var Sigurd Joansson köpte Klockåsen 1428 nämnd som ägare av Klockåsen till 1441.och hans far var Joan Pedersson (Skancke),Känd under åren 1394 -1411 , bonden Johan i Sanne, Hackås, Jämtland.Källa DN III:5,DN III:582,Tillhör Skuncke ätten. Jämtlands släkten, hans far Peder Nilsson var Underfogde,Godsägare i Mjälle,Frösön och även Godsägare av Hov,Hackås ,Ättens Jord innehav talar för att Nils Halstiensson är han far.Han är stamfaders till Skuncke-ättens Hackåslinje.  Källa: DN III:517,Hfl A1:I,VHAA Ekblad II:H sid 185 nr.3

Larens och Margareta hade barnen :Jon Larensson (Blix); Laurens Laurensson; Karl Laurensson (Blix); Svein Blix; Ingeborg Laurensdotter (Blix); Lucia Laurensdotter ; Margarete Laurensdotter ; Katarina Laurensdotter och Sigrid Laurensdotter .

Familj no.4

Karl Larenson (Blix) i Kluxås, en förmögen odalman, som omnämnes  i flera handlingar från åren 1513-1538.
 Var såsom nämndeman närvarande vid en syn 1536. Levde år 1538. Han ägde Kluxåsen samt Hafdsjö i Nyhems socken, Jämtlands län, Karl Larenson och hans hustru Margareta "Greta" Hansdotter f omkring 1460-06-30 död efter 1520-01-01, barnen, två NN Karlsdöttrar Olof Karlsson född 1505 och död före 1551 (Olof övertog fädernegården Kluxås 1538 mot villkor att föda fadern till döddagar (DN III:1153)

________________

Diplomatarium Norvegicum Nummer: 1153. Dato: uden Dag 1538. Sted: [Kluksaas.] III s.835 Sammendrag:Karl Larenssön i Kluksaas skifter med sine Börn, saaledes at Dötrene hver faa 50 Mark, men Sönnen Olaf beholder hele Gaarden Kluksaas (i Jæmteland) imod at forsörge Faderen for Livstid. Brevtekst (fra den trykte utgaven):Alle men som thetta breff see heller høre lesas, bekennis iagh Karl Larenson i Kluxaas adh (iak) heel ok osiuk ok meth beraadne mode giorth haffuer byte millom mynom barnom sønom ok døtrom som iagh wil meth gwdzshielp sware ffor gwdh ok wara bekendh ffor dannemen. saa meth skel adh iagh gaff mynom døtrom hwariom tere l. mark ok thet tykte megh wara reth millom gwdh ok mith samuith, sidhan gaff Olaff myn son ij mark hwar tere oppo thet han skal wara tess ythermere ffri ffor them j fframtidhin. Ty skel iak Olaff mynom soni Kluxaasin ok hans barnom ok reth efftherkom-mandom meth alle the ther wndher liggher ffrith ok ffrelsth til odhals ok euerdeligh egho, ok skal ok Olaff  heller hans barn om gwdh hade thet saa ffor seeth, halde megh ffødhe ok ffordenskap til dødhin ok staa ffore mith testementh som iagh haffuer nw giorth gwdhi til loffok ære. Ty fforbiudher iagh adh naaghon aff mynom barnom heller teress ombotzmen fforde byte riffue heller riffue laate som giorth war witnisffasth wndher tesse godhe men Olaff Hemmingson lagman ok myne brødher Lasse ok Jon j Øffuerby Olaff Ketilson j Monstadh Jon skraddher j Østebergh adh hulkin her j moth giør skal bøte ffulth breffuebraath ok bliffue ok staa meth sama skel ordh ok bytte sidhan som ffør, til ythermere skel ok fforuarilsse her om bedher iagh Olaff b.III s.836 Hemmingson lagman ok Jon j Øffuerby adh te sin insigle henge nidhanffor thetta breff meth myne egne insigle som skriffuith ær anno do- minj m dxxx viii etc. Kilde: Efter Orig. p. Perg. i kgl. Vitt.-, Hist.- og Antiqv.-Akad. i Stockholm.Seglene mangle.

_______________________________

Nummer: 670. Dato: Uden Dag 1529. Sted: Hakaas. b.XIV s.673 Sammendrag:Jens i Bjerme og Anders i Billestad (Hakaas, Nes) erkjende, at de ere komne overens med Yrian Karlssön om et Bytte mellem Billestad og Hof, hvor-efter de skulle have Halvdelen i Merle og Halvdelen i Aalberg,hvilke allerede ere komne i deres Besiddelse. b.XIV s.674 Brevtekst (fra den trykte utgaven):Alle men som thetta breff see heller høre lesas Bekennis ak Jens j Bierme ok Anders j Billestadh ath wj met wore hustruer teslikis met alless wore søner raadh ok handlagh giorth haffue ene semi ok stadge [met Yrian Karlson oppo wor byte mellom Billestadh ok Haaff swa met skil ath wj skole haffua halff-delin j Merle ok halff delin j Aalbergh hulke halff deler efftherwor begerilse (wj) nw j hendher haffua Ty stadffestom wj the fforde byte ok gere them obryteligh effther then her dagh ok the godhe-men ner warendis wore hedherligh man her Erik Andersson kirkeherre j Ouik ok prosth j Iamptelandh Karl j Kluxaass ok Pedher Andersson j Matnes ath hulkin her effther oppo tala heller aa-klagha skal bliffue en gridhnidhingh ok bøte ther fforre efftherlaghan ok staa byte ok sam sidhan som ffor Til yther (mere)wisse ok witnisbørdh her om bedhe wi fforde hedherligh man her Erik Andersson kirke herre j Ouik ok prosth j Iamptelandh ok Olaff Hemmingson lagman j bidem Karl j Kluxaass at te sin insigle henge ffor thetta breff met worum egnom insiglom skriffuith anno dominj M D xxix Kilde:Efter Orig. p. Perg. i Vitterh.-, Hist.- och Antikv. Akad. i Stockholm. Af 5Segl vedhænge No 2 og 5 (Bomærker). (Se ovenfor No. 391 og 560).

____________________________

Karl Larensson och hans hustru Margareta "Greta" Hansdotter hade barnen Olof Karlsson och hans systrar som stod med i arvet efter Karl Larenson vid gårdsskiftet 1538 (Brevet finns publicerat i Diplomatarium Norvegicum som nr 1153 i bind III) Kyrkoherdarna Måns och Jens Karlsson och är sannolikt Karl söner med så där fortsätter Blix släkten på flera grenar , detta tas upp av Leonard  Bygdén  i Härnösands stift Herdaminne och av Henning Solleid.

Skanke kopplingen till Klockåsgrenen.

Torlief Haraldsson, 1280, g m prinsessan Magnhild.

Familj .1 Halstein Torleifsson

Familj .2 Nils Halsteinsson g.m. Kristina Halvardsdotter

Familj .3 Peder Nilsson, som levde 1410 och son till Nils Halsteinsson, gift med Kristina Halvardsdotter, dotter till lagmannen Halvard i Jämtland bosatt i Östnår och ägare av Östnår och Våle.Källa:Per Olof Libom, Linköping, (Pilgrimshistorisk avhandling av Per Olof Libom)

Familj .4 Joan Pedersson i Sanne Hackås ärver gårdarna Östnår och Våle i Hackås son till Peder Nilsson som var ägare av Östnår och Våle i Hackås som är moders arv av Kristina Halvarsdotter. Joan, född. omkr 1344, nämnd 1410, bosatt i Sanne, Hackås. Han beseglar brodern Karls köp av gården Solkastadha i Hackås 1394(DN 3;517). Han står som andra namn efter brodern Karl i jämtarnas skuldebrev 1410(DN 16:60). Joan Pedersson ,Känd i under åren 1394-1411 , bonden "Joan i Sanne", Hackås, Jämtland.Källa DN III:5,DN III:582,Tillhör Skuncke ätten. Källa:Släkten Blix Av Sven Schylberg En jämtländsk storsläkt från Kloxåsen i Jämtland.

Familj .5 Sigurd Joansson  i Klockåsen, känd år 1402, 1428 död 1447 bosatt och ägare av Sanne i Hackås, Sigurd gifter sig med N.N. får barnen Sigurd Perder, Olof ,Erik, Anders, Margit Alla barnen född i Sanne Hackås, sannolik son till Joan Pedersson ,Sigurd köper Kloxåsen år 1428 av släkt. Sigurd Joansson, som köper Kloxåsen år 1428, bosätter sig där. Han nämns som ett vittne vid försäljningen av gården Viken i Näs till en Sigurd Vigarsson. Denne synes vara besläktad eller svåger till honom (DN III 763). Sigurd dör år 1447, då Sigrid och Gudlaug Sigurdsdöttrar med sina män 2 oktober detta år(DN III 795) erkänner, att de har mottagit sina arvslotter efter fadern Sigurd i Kloxåsen av sina bröder Joan och Halvard Sigurdssöner. Döttrarna får vardera 24 mark. Sigrid Sigurdsdotter är 1447 gift med Martin Torgautsson, identisk med Martin Torgautsson i Östnår i Hackås sn.Denne synes vara en av landskapets mest betydande män, då han är en av de fyra, som beseglar allmogen i jämtlands skuldebrev i Bräcke 1410 till domprosten Jöns Nilsson i Uppsala å domkyrkans och drottning Margaretas vägnar på 600 mark och å landskapets vägnar borgar för att summan inlevereras. De andra som svarar med sigill är Lasse Laurensson, Pål(Pawal) Jönsson och Tillogh i Hållskaven (Hardskagh). Brevet undertecknas också av välboren man Peter Nilsson, Jösse Findssons fogde i Jämtland. 1402 får ärkebiskopen Henrik av Uppsala landet Jämtland i pant av drottning Margareta. Som panthavare blir ärkebiskopen innehavare av den världsliga myndigheten i Jämtland. Även om pantetiden endast sträcker sig över drygt tio år, så får ärkebiskopen och kyrkan en starkare makt över befolkningen i Jämtland.Sigurd Joanson är son till Joan Pedersson ,född 1344, nämnd 1410, bosatt i Sanne, Hackås. Han beseglar brodern Karls köp av gården Solkastadha i Hackås 1394(DN III:517). Han står som andra namn efter brodern Karl i jämtarnas skuldebrev 1410 (DN 16:60). Joan Pedersson i Sanne, Hackås, synes vara son till Peder Nilsson, som levde 1410 och son till Nils Halsteinsson, gift med Kristina Halvardsdotter, dotter till lagmannen Halvard i Jämtland bosatt i Östnår och ägare av Östnår och Våle. Nils Halsteinsson var son till Halstein Thorleifsson, Jämtlands syssloman, verksam år 1300 och död ca 1345. Halstein var son till Thorleif Haraldsson, verksam omkring 1280 och gift med prinsessan Magnhild. Källa:Släkten Blix Av Sven Schylberg En jämtländsk storsläkt från Kloxåsen i Jämtland

Familj .6 Joan Sigurdsson i Klockåsen nämnd 1447-1465, han dotter Sigrid ,Gudlaug , Halvard Sigurdsson år 1447-1459,Sigrid Sigurdsdotter var gift med Martin Togautsson i Östnår Hackås, Gudlaug Sigurdsdotter, var gift med Andres Toresson ägare till 1/2 Hovdsjö år 1447.Källa:Släkten Blix Av Sven Schylberg  En jämtländsk storsläkt från Kloxåsen i Jämtland.

Familj .7 Margrete Joansdotter Gift med Laurens Svensson (Blix) i Klockåsen född 1435 död 1516, de hade barnen : Ingeborg, Lucia, Margerete, Katharina, Sigrid, Svein, Laurens,Carl, Jon.

Familj.8 Laurens Laurensson bodde i Åsan, Näs,1516, 1538, ärvde 1/3 av gården i Hovdsjö.

Familj.9 Erik Laurensson, gården i Hovdsjö, är gift med N.N.Sigurdsdotter.

Familj.10 Siord Eriksson i Hovdsjö , nämnd i tiondelängden 1566 identisk med Siord ovan. N.N. Sigurdsdotter var dotter till Sigurd Sigurdsson, som nämns 1480 med tillnamnet Ryss, men 1517 ”i Ryss”, varför Ryss synes vara ett gårdsnamn. Laurens ägde förutom Åsan i Näs, även Skute, Näs sn, delar av Kloxåsen, Näs sn och Hovdsjö i Revsund, sn . Sigurd Rys nämnes som ägare till Hovdsjö 1473, vilket är hans dödsår. Han hade sin gård i Hov, Alsen kvar, så att barnen fick ärva denna.

Familj 11 Sven Siordsson , bonde i Hovdsjö, 1610, 1615, 1624

Familj.12 Olof Svensson , bonde i Hovdsjö, 1645, 1650-talet. Död.13 okt1669, gift med Inger Pedersdotter.Olof Svensson står i gamla gårdshandlingar som ägare till gården (torpet) Hovdsjö 1, som hade en ägovidd som omfattade hela Nyhems församling ( ca 4 kvadratmil) och på vars utmarker Pilgrimsstugan stod. I ”Statistik över Sverige” från 1833 anges, att i Jämtland i Revsunds socken finns ett hemman benämnt Hofdsjö, som har 36 000 tunnland mark och på vilket en torpare därunder föder 18 kor. Pilgrimsstugan finns omnämnd i Sven Stolpes bok om Den heliga Birgitta i Sverige, s, 93. Den skänktes av en medlem av Hovdsjösläkten , Sven och hustrun Märta Kristina Andersson i Hovdsjö till Jamtli i Östersund. Stugan låg i Störåsen vid sidan av den urgamla ridstigen och pilgrimsvägen mellan dåvarande Rotakyl (Håsjö) och Pilgrimstad i Revsund. Den utnyttjades av Sven Andersson som fäbodstuga till gården. Av intresse bör nämnas, att ärkebiskop Jakob Israelsson, grundaren av resandehärbréet på Ragundaskogen var farbroder till Birger Persson i Finsta, Heliga Birgittas fader. Detta kanske förklarar Birgittas vandring längs leden på 1330-talet, då ett antal källor längs leden får namnet Birgitta källor såsom i Ope ,Hornsjöberg och Sundsjö.
Adliga ätten Blix nr 1189 , Adlad 1689-04-12, introd. 1693. Utdöd 1805

1189 Blix

<TAB 1
 Magnus Joensson Blix, adlad Blix (son av Joen Persson Blix, se adliga ätten Blixencron, Tab. 2), född 1635-09-29. Skrivare hos riksrådet Mattias Björnklou 1657. Inspektor över dennes gods i Skåne 1659. Kanslist i kungl. kansliet 1660. Landssekreterare i Västernorrland 1663-12-19 och i Uppland 1669-03-10. Fältsekreterare vid Jämtländska armén 1676. Faktor över kronans faktori och borgmästare i Söderhamn s. å. 2/6. Mantalskommissarie uti Gästrikland och Hälsingland 1677. Konfirm. fullmäktige. år1678. Adlad 1689-04-12 (introd. 1693 under nr 1189). Död 1697-05-30 och begraven i Söderhamns kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift med Catharina Lindeblad, död 1696 och begraven på samma gång som mannen i Söderhamns kyrka, dotter av landsskrivaren i Ångermanland Måns Håkanson och Catharina Mört.Barn:Magnus, född 1660. Överjägmästare. Död 1745. Se Tab. 2.Christina, född 1663. Gift 1682 med räntmästaren Nils Hansson Phallén, döpt 1649-03-21 i Skänninge.Catharina Maria, född 1668. Gift 1:o med tyg vaktaren i Wismar Lars Öman. Gift 2:o med en kapten Granat.Anna Margareta, född 1670. Död 1715. Gift 1690 i Söderhamn med häradshövdingen i Jämtland Erik Sparrman, född 1660, död 1709 i Backen i Brunflo socken, Jämtland. Carl, född 1672. Extra ordinarie kanslist i riksarkivet 1691-12-11. Landssekreterare i Gävleborgs län 1701-03-26. Död ogift 1716.Sjutton barn dessutom, vilka alla dogo i barnaåren.

<TAB 2
 Magnus (son av Magnus Joensson Blix, adlad Blix, Tab. 1), född 1660. Student i Uppsala 1683–1689. Auskultant i bergskollegium 5 1690. Stipendiat i bergskollegium5 1692–1694. Faktor vid Söderhamns faktori 5, 1694. Avsatt från faktorstjänsten 1702. Borgmästare i Söderhamn 1707 men avsatt 1708. Överjägmästare i Medelpad, Ångermanland och Jämtland 1721. Död 1745 och begraven s. å. 14/3 i Styrnäs kyrka i Ångermanland, där för ätten är upprättat ett kostligt epitafium . Gift 1694 med Catharina Stierneroos i hennes 2:a gifte ,gift 1:o med kommissarien Olof Borck, född 1675, död 1736 i Stockholm och begraven i familjegraven i Strängnäs domkyrka, dotter av lagmannen Johan Berelius, adlad Stierneroos B, och Maria Hobel. Barn:Axel Johan, född 1698, död ung.Maria Catharina. Gift med kaptenen vid Jämtlands regemente Anders Arndt, född 1693 i Harva och en avkomling av den store teologen Johan Arndt. Axel Magnus, född 1701. Volontär vid Södermanlands regemente 1717. Rustmästare vid Södermanlands regemente 23 jun 1719. Avsked s. å. 24/12. Fänrik vid Södermanlands regemente 9 okt 1729. Löjtnant och regementskvarter -mästare  29 jul 1734. Död ogift 11 okt 1742 , vid Fleseberg i Stockholmsskären på hemfärden från fälttåget i Finland .Johan Carl, född 1703. Lanträntmästare. Död 1763. Se Tab. 3. Alexander, född 1705. Amiralitetslöjtnant i Holland. Kapten i Holland 1730. Löjtnant vid svenska amiralitetet 1735 Död ogift 1736 på ön Printz-Eyland i Ostindien.Hedvig Margareta, född 1706, död ogift 1766 Sundby .Gustaf Adolf, född 1708. Kommendörkapten. Död 1777. Se Tab. 5.Johanna Carolina, död som barn. Georg Fredrik, död som barn.Ulrika Eleonora, död som barn.Georg Fredrik, död som barn.Gabriel August, död som barn.

<TAB 3
 Johan Carl (son av Magnus, Tab. 2), född 1703. Skrivare hos sin morbroder häradshövdingen Carl Stierneroos i Roslagen. Livdrabant 1721. Avsked 1723. Auskultant i kammarrevisionen 1725 Extra ordinarie kammarskrivare i kammarkollegium 1726 Kammarskrivare vid likvidationsverket därst. 1727. Extra ordinarie bokhållare vid amiralitetskommissariatet i Stockholm 1732. Bokhållare s. å. 30/4. Kassör och proviantmästare i Stockholm 1736. Lanträntmästare i Västernorrlands län. Avskedad 1751. Död 1763 i Gävle. Han blev för begångna bedrägerier dömd förlustig tjänst, ära och adelskap vilket senare han förgäves sökte återfå 1754. Kallade sig sedan Magnusson.3 Gift 1735 med Brita Margareta Malmborg, född 1716, dotter av bryggaren i Stockholm Lars Toresson Malmborg och Margareta Winge.Barn:Catharina Margareta, född 1737, död 1808 i Stockholm. Gift 1762 med överauditören vid artilleriet Carl Morström, död 1784.Brita Maria, född 1739, död ogift 1804 i Nämndö kapell Stockholm.Hedvig Sofia, född tvilling 1740, död 1752.Johanna Ulrika, född tvilling 1740, död 1793 i Ytterjärna , Stockholm. Gift 1763 efter utlysning i Värmdö . med kyrkoherden i Järna församling pastorat av Strängnäs stift Petrus Collin, född 1721, död 1788-11-12.Juliana Gustava, född 1741-12-26, död före 1808. Gift med ryttmästaren Julius Elmén.Magnus, född 1743. Häradshövding. Död 1805. Se Tab. 4  Sara Lovisa, född 1744, död ogift 1807 i Stockholm.Helena Emerentia, född 1745, död 1794 på Rindön. Gift 1770 med kaptenen Claes Fredrik Stiernefelt, född 1741, död 1803.Lars, född 1747 i Stockholm, död i Stockholm 1748. Carl, född 1748 i Stockholm, död i Stockholm 1749 och begraven i Jakobs kyrka.Axel, född 1750 i Stockholm, död i Stockholm s. å. 4/6 och begraven i Jakobs kyrka

<TAB 4
 Magnus (son av Johan Carl, Tab. 3), född 1743-01-03. Antagen på prov i riksbanken 1758-09-13. Extra ordinarie i riksbanken 1759. T. f. lanträntmästare i Gävleborgs län 1763-10-24. Extra ordinarie ledamot av artillerikrigsrätten 1766 . Vice auditör vid artilleriet s. å. 16/7. Erhöll regementsskrivares lön 1768. Auditör 1769. Häradshövding i Sollentuna och Vallentuna härader 1771-1779. Adjungerad ledamot i lagkommissionen för de nya krigsartiklarna 1795. Skriftställare i politiska och ekonomiska frågor . Död 1805  på Östanvik i Nämndö kapell., Stockholm och utgick med honom ätten på svärdssidan . Gift 1:o 1771 med sin faders kusin Sofia Ulrica Stierneroos, född 1732, död 1790, dotter av generalen Magnus Stierneroos A, och Sofia Juliana von Bratt. Gift 2:o 1792 i Stockholm med Carolina Regina Ekenberg, född 1760-11-09, död 1841, dotter av löjtnanten Johan Carl Ekenberg, och Helena Regina Leijel.
 Barn:  Sofia Augusta Amalia, född 1776 på Östanvik. Stiftsjungfru. Död 1809 i Stockholm. Gift 1798 på Östanvik med sin kusin sekreteraren Carl Elmén, född 1774, död 1812 i Stockholm.

<TAB 5
 Gustaf Adolf (son av Magnus, Tab. 2), född 1708-12-24. Volontär vid amiralitetet 1728-10-21. Arklimästare vid amiralitetet 1730-05-25. Konstapel 1738-04-29. Löjtnant 1740-05-28. Kaptenlöjtnant 1747. Kapten 9 maj 1755. Kommendörkapten. RSO 23 nov 1767. Död 27 jul 1777 i Bottna. Han gjorde under sin tjänstetid vidlyftiga resor i holländsk tjänst. Gift 16 apr 1751 Sundby med Hedvig Maria Ekestubbe, född 16 nov 1721, död 1791 i Braberg, dotter av översten Ernst Johan Ekestubbe, och Christina Anna Catharina Bogeman. Barn:Christina Catharina, född 1752, död 1763. Hedvig Lovisa, född 1753, död 1825 i Söderköping. Gift 1777 med majoren Axel Didrik von Rosen, natural. von Rosen, i hans 2:a gifte, född 1717, död 1801. Johan Adolf, född 1757, död s. å. 31/3.Gustava Leonora, född tvilling 1760, död ogift 1834- i Söderköping.Maria Charlotta, född tvilling 1760-, död 1837  i Söderköping. Gift 1789 med kaptenen vid Östgöta infanteri regemente, RSO, Carl Johan Wallen, född 1725- i Konungsund. Östergötlands , död 1795- Braberg. Källa:Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36

 

 

   Optandsgrenen, Brunflo

Sigrid Laurensdotter var dotter till Laurens Sveinsson (Blix) och Margareta Joansdotter , Sigrid var  gift med Gudmund Jonsson Hade sonen Lasse Gudmundsson som hade sönerna Lars Laurentsson ,Carl Laurentsson ,Gudmund Laurentsson.

Lars Laurentsson son var Peder Larsson,nämnd år 1645.Gudmund Lauritsson son var  Olof Gudmundsson,  Tolvman år 1645.Peder Larsson, son var  Lars Persson.

Svein Laurensson är död före fadern. Med sin hustru, som är från gården Månsta i Näs har han minst tre söner. I ett brev av den 2 februari 1528 (DNXIV 613) kungör Sveins bröder, att de har skiftat arvet med sin brorson Olof Sveinsson och dennes bröder, och att det då tillfallit dem Berge, 5 skinn, Yttergården i Skute, 2 skinn; en tredjedel av Hovdsjö och Torkilsmyr. År 1536 köper Olof tillsammans med sina farbröder Laurens och Karl hälften av ett fiske i Hovdsjö av Olof Pedersson i Opne  och hans syskon för 6 mark (DN XIV 748).

Gården Berge i Lockne blir denna släktgrens sätesgård. I ett brev av 1 februari 1546 (DN XIV 826) erkänner Olof och hans bror Jens Sveinsson i Berge, att de har uppburit 6 mark av sina släktingar Morten, Olof och Per Torstenssöner i Månsta i arv från deras modersgård Månsta i Näs. Fadern är Torsten Ketilsson, f. omkr.1490, ägare till Månsta i Näs sn. Han är son till lagrättsmannen Ketil Olofsson, f.omkr. 1450, boende på Månsta 1 och gift med Radgerd Mårtensdotter, dotter till Mårten Thorstensson på Månsta, son till Thorsten Skeldulfsson, ättling av Skeldulf Botolfsson, boende på Månsta 1347. Släkten återfinns på denna gård än idag. Ägaren heter idag Torsten Sköldulf. Gården är Sveriges äldsta släktgård. Källor : A) I nordiska bondehövdingars land, Månsta nr 1, Näs socken. Anor och minnen. Svenska släktgårdar genom sekler av Sigurd Örjanssgård. B) Lars Löbergs "Torstein Skjeldulvsson og hans närmaste släkt." C)  Per Christiansen,Reidar:Slektskapet mellom Torstein Skjeldulvsson og Morten i Månstad. Norsk Slekthistorisk Tidskrift. Bind XXXIX)

Olof Sveinsson lever ännu 1553. I ett brev år 1553(DN XV 634) kungör 6 män, att förlikning skett mellan honom och Olof Jonsson i Berö (Börön), Lockne sn angående en myr på Bergeskogen, sannolikt den tidigare nämnda Torkilsmyren, som den sistnämnde ansåg sig ha hävd och arvsrätt till. Vittnena intygade, att myren varit pantsatt, men nu var inlöst av Laurens i Kloxåsen, varvid Olof Sveinssons egendomsrätt till den blir fastslagen. Laurens(Lasse) Olofsson i Berge nämns i brev år 1559, 1562, 1572 och i tiondelängden för år 1566 jämte Marit och Kerstin Olofsdöttrar. De säljer år 1572 med sina mäns samtycke en fjärdedel av östgården i Berge(JFT III, s 119). Sannolikt är de Olof Sveinssons barn.

I ett brev av den 7 september 1562 (DN XVI 702)erkänner Kjell i Opne(Ope) att han sålt hälften av ett fiske i Gedsjöån i Hovdsjö till Lasse Olsson i Berge och Erik Olsson i Kloxåsen för 20 mark. Det  rör sig sannolikt här om den andra hälften av det tidigare nämnda fisket. I länsräkenskaperna från början av 1600-talet nämns bland brukarna en Jens Laurensson i Berge. Han är son till Laurens Olofsson. År 1632 får vi upplysningar om, att Berge är salige Kyrkoherden  "herr "  Peder Anderssons (Drake) i Brunflo arv. Vid Lockne skatteting år 1572 beseglar herr Anders i Brunflo ett köpebrev, varigenom Märit och Kerstin Olofsdöttrar med sina mäns samtycke försäljer Östgården i Berge, Lockne sn(DN 15n.667, 673, 682, 701, 728, 732. JFT Bd 3, s.119). Sonen   till herr Anders Peder Andersson, 1581-1628, är gift med Anna Olufsdotter.   Efter hans död ingavs till danska regeringen en supplikatz om skydd för gården Berge, som var kyrkoherden Peder Anderssons "rette uförbrötne odel", som man ville avhända honom.Härnösands Stifts Herdaminne I, s.155 f.

Peder Andersson var kyrkoherde nr.12 i brunflo  under åren 1581-1628.¹ Under hans tid inföll 1589 den Trondhiemska reformatsen. Jämte prosten i Oviken Eric Mogenssen och Kyrkoherden  Lauritz Mogenssen i Rödön var han närvarande ss. Jämtländska prästerskapets representant i Oslo 8 juni 1591 vid konunga hyllningen. Synes efter superintendenten Jonas Palmas' flykt 1613 blivit prost i Jämtland, enär han så nämner sig i mars 1614 under ett utflyttningsbevis för Ingeborg Carlsdotter, som vill resa till Trondhiem att söka sig en god tjänst. Herr Peder kallas gamla prosten år 1620, då han installerade herr Oluff Nielsen som socken präst i Alsen. Synes ha avlidit 1628.Gift med  Anna Olufsdotter, som efter hans död till danska regeringen ingav en supplikat om skydd för gården Berge, »som var herr Peder Anderssons rätte uförbrötne odel», men vilken man ville avhända henne. (Norske Rigsarkiv Betænkninger 124.) Av barnen: Erich Pederssön, som av ståthållaren Sten Bille två gånger under kriget 1612-13 skickades in i Sverige med danska konungens patenter,varvid han senare gången tillfångatogs i Härnösand och blev pinligen förhörd, slutligen länsman i Brunflo och bodde 1629 i Överbyn, Marieby; Ursilla, gift på Huusuold (Hudiksvall) och Lisabeth, gift i Härnösand. Såsom utrikes gifta avdrogs en 1/6 part av varderas arv efter fadern till danska kronan. (Tingsvittne på Lockne ting 24/7 1629.) En dotter, gift med sockenskrivaren Jens Michelsson.                         _________

¹ I de förteckningar över Brunflo kyrkoherdar, som Tunæus och Biberg meddelat,förekommer en Peder Olai Drake i ordningsföljden före denne Peder Andersson. I hittills kända handlingar har han ej igenfunnits, och troligt är, att han är identisk just med denne Peder Andersson, ehuru intet brev mellan 1572-1581 anträffats, som upplyser om vem som under dessa år varit yrkoherde i Brunflo. Källa Härnösands Stifts Herdaminns.155,156 f. av Leornad Bygdén.

Olof Petri Drake var kyrkoherde nr 13 i Brunflo (1629-58), f. i Jämtland; torde ha varit företrädarens son. Han erhöll 8 jan. 1626 konfirmation på Brunflo pastorat,som väl antyder, att han här var v. pastor. På landstinget 17 febr. 1630 besporde han sig, om hans socknebönder icke borde komma honom till hjälp med »fordenskab» på hans långa och besvärliga resor, och fick till svar att det var billigt och enligt ordinantsen, ellers kunde de icke klaga om de der över miste gudstjänsten. Redan 1640 var han landsprost. Vid underrättelsen om Brömsebrofreden samlades Jämtlandsprästernahos prosten i Brunflo prästgård, hvarest de uppsatte en skrivelse till biskop Bredal i Trondhjem och bådo honom om ett faderligt råd, vad de borde företaga, då nu landet kom under Svensk regering. Han rådde dem i försiktiga ordalag, att det klokaste de kunde göra vore att förbliva vid sina kall och, för att få behålla dem, insända en böneskrift till drottning Christina. Så gjorde de ock, och de svenska präster, som redan var utsedda till de Jämtländska församlingarna, kom aldrig i besittning av sina gäll, enär de norska prästerna med svenska regeringens tillstånd finge kvarstanna.¹ Då Jämtlands prästerskap första gången skulle representeras i svenska riksdagen, blev prosten Drake jämte kyrkoherden  Jens Hemmingsson i Oviken därtill utnämnd. Deras namn förekomma ock i kungl. resolutionen 24 dec. 1645 på prästerskapets i Jämtland och Härjedalen postulater. När Jörgen Bielke ryckte in med norska armén i Jämtland 1657 och belägrade Frösö skans, som kommendanten major Jon Andersson Myre 18 november efter 3 veckors hjältemodigt försvar måste uppgiva, levererade prästerna, förmodligen mer eller mindre frivilligt, proviant åt sina forna landsmän, och enligt Jörgen Bielkes räkenskaper uppgick summan härför inalles till 833½ riksdaler. De som här nämnas äro följande: prosten Ole Pedersson Drake, Ola Bertilsson i Överdal, Erik Clausson i Lit, Eric Larsson i Hammerdal, Anders (Adam) Villumsson i Undersåker och Anders Eilufssön i Oviken. Prosten inköpte 1637 Wester Lund, som förr utgjort 3 gårdar och erhöll derå av svenska styrelsen frihet från kronoutlagor under sin och hustruns livstid. Han var liten till växten som hela Drakeska släkten, men en kraftfull och nitisk landsprost. Han och hans hustrus porträtt hänga i Ovikens sakristia.Han levde 2/7 1658 men dog under årets lopp. Gift  1626 m. Anna Roaldsdotter, f. 25/4 1603, dotter till sogneprästen Roald Andersson i Ytterön, Trondhjems stift, och Elen Hansdatter. (Hennes födelse är antecknad av hennes fader i Ytteröns Missale, se: Dansk-norsk Personalhist.Tidsskrift R. 2, Bd 1, s. 228, Kbhn 1886.) Barn: Roald, kyrkoherde i Lit; Hans, kyrkoherde i Oviken; Henrik, Kyrkoherde  i Hede; Jöns var  Kyrkoherde  i Berg; Anders var länsman, slutligen. bosatt i Näs, Grönviken, d. 1700; Brita, gift 1664 med Överstelöjtnant. Nils Curry, adlad. Treffenberg; Peder, bodde på sitt hemman Berge i Brunflo 1665; en dotter, gift med Hans Larsson Noræus, en tid länsman i Sollefteå, sedan kronofogde i Norra. Hälsingland.    _________                                                                                                                     ¹ L. Daae, Throndhjems Stifts geistlige Historie fra Reformationen til 1814, s. 101-102. . Källa Härnösands Stifts Herdaminne I, s.156,157 f. av Leornad Bygdén

 

 

Bergegrenen, Lockne .

Svein Laurensson gift med en dotter till Torsten Ketilsson i Månsta, Näs

De hade sönerna: Olof Svensson, Jens Svensson

Olof Svensson hade barnen :Laurens , Marit,  Kerstin, Laurens.

Laurens Olofsson hade sonen Jens Laurensson.
Laurens (Lasse) Laurensson i Åsan är 1516 bosatt på gården Åsan i Näs socken. Han nämns senare i ett antal brev som lagrättsman, vittne och sigillbeseglare (DN XIV 393, 444, 560, 674, 715, 744, III 1153). År 1528 blir Laurens Sveinssons gård skiftad mellan arvingarna. Vad sonsonen Laurens ärver sägs icke uttryckligen, men det synes ha varit delar av Kloxåsen, Skute och Hovdsjö, möjligen också Åsan, om han icke var ingift i denna gård. Laurens gör ett skifte med sin bror Karl. I ett brev av 1538(DN XIV 767) erkänner han att han med sin hustrus och alla sina söners samtycke har förlikt sig med denne, om det gårdsbyte de hade gjort, som hans hustru och söner hade varit missnöjda med. Laurens fick nu som kompensation(god vilja) 8   mark i pengar. I brevet nämns sonen Erik Laurensson i Hovdsjö. I tiondelängden för 1566 nämns en Siord i Hovdsjö, som sannolikt är hans son. I Länsräkenskaperna 1610 och 1624 nämns Svein Siordsson på gården. 1542 nämns en Jon Laurensson. I början av 1600-talet brukas gården av Lasse Jonsson och Nils Karlsson. Den sistnämnde nyttjar också en del av Kloxåsen.
Åsan grenen , Näs. Har tillexempel Laurens (Lasse) Lauritsson hade sönerna Karl ,Erik och Jon Laurensson Karl Laurensson hade sonen Nils Karlsson .Erik Laurensson hade sonen Siord Eriksson och sonson Svien Siordsson . Jon Laurensson hade sonen Laurens Jonsson* Många intressanta personligheter i dagens Jämtland härstammar från denna gren.
VIII. Karl Laurensson i Kloxåsen. Karl Laurensson i Kloxåsen hade som tidigare nämnts övertagit Kloxåsen redan 1515 tillsammans med sin bror Jon. År 1528 erkänner Laurens i Åsan, Jon i Överbyn och Jens i Bjärme som ombudsmän för Svein Laurenssons barn, att de har skiftat med Karl på följande sätt. Yttergården i Kloxåsen , Skute 1 skinn och en tredjedel av Hovdsjö. Som tidigare nämnts var han år 1515 med på köpet av ett kvarnställe i Bölesån och år 1536 på köpet av fisket i Hovdsjö liksom han år 1535 måste ut med 2 mark i böter till Nils och Jon Sigurdssöner för deras odalsrätt till Skute. År 1538 skiftade Karl Laurensson gården 1 mellan sina barn, söner och döttrar(DN III 1153). Döttrarnas namn och antal nämns ej, men de får 50 mark vardera och dessutom 2 mark av sonen Olof   Karlsson, som skulle behålla hela Kloxåsen och underliggande gårdar mot att han försörjde fadern så länge han levde. Karl har förutom Olof minst två söner, som blir präster, kyrkoherden Mogens Karlsson i Undersåker och kyrkoherden Jens Karlsson, som nämns, 1537(DN XIV 760) och som efter titeln måste ha varit präst, utan att det upplyses var han tjänstgör. I Brunflo upptas åren 1504-08 en kyrkoherde Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv). Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala).Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I) Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859, XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan Erik Olofsson och hans släktingar Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter     denna uppgörelse ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson,   men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan. På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar. Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet. Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens   Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det. Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir   kyrkoherde först i Ramsele och sedan i Gudmundrå. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset introderade adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd   1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805. Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Från honom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg). Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i Rödön 1619 och därefter kyrkoherde i Bodö. De två bröderna har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och   barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits, präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611. Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker. Laurits barn söker sig västerut. Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 - 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg). Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne. En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde till Tuna i Medelpad(källa:Hasselberg forskning)
Gården Kloxåsen. Den första uppgiften vi möter om Kloxåsen under medeltiden återfinns i ett brev daterat Sunde 21 november 1428(DN III 697).  I detta kungörs, att Tivad Olavsson med sin mors samtycke har sålt sin moders gård Kloxåsen i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jamtska mark(Bull s.84) och en mark i skeytingafé; skötselavgift. Säljaren Tivad Olavsson är son till en tämligen okänd Olav och Helga Tivadsdotter, som bör ha varit änka redan 1418(DN III 637). Hon säljer då halva gården Götatand (Gottand) i Lockne till Olav Joansson och som fortfarande lever 1428. Hon är den med säkerhet förste kände ägaren av Kloxåsen. Namnet Tivad förekommer sällan. Helga bör sannolikt vara syster till Tillog Tivadsson, som nämns 1413, 1418(JHD 159) och 1420(DN VI 384, V 535), sannolikt identisk med jämtlands lagman Tillog, 1412 (DN III 609) och Tillog i Östnår, 1410 (JHD 145) 1428, 1435(DN III 693, 730) och dotter till Tivad i Vestanö, Norderön, som levt 1410(DN XVI 60), då som en äldre man. Tivad Olavsson nämns endast 1430(DN III 705). En son till honom synes vara Bengt Tivadsson, som nämns i ett brev 1441(DN III 766). En namnlik Håkan Laurensson blir lagman i Jämtland efter Tillog 1413 och verkar till 1436. Sigurd Jonsson(Joansson), som köper Kloxåsen 1428  bosatter sig där. Han nämns som ett vittne vid försäljningen av gården Viken i Näs till en Sigurd Vigarsson. Denne synes vara besläktad eller svåger till honom(DN III 763). Han dör 1447, då Sigrid och Gudlaug Sigurdsdöttrar med sina män 2 oktober detta år(DN III 795) erkänner, att de har mottagit sina arvslotter efter fadern Sigurd i Kloxåsen av sina bröder Joan och Halvard Sigurdssöner. Döttrarna får vardera 24 mark. Sigrid Sigurdsdotter är 1447 gift med Martin Torgautsson, identisk med Martin Torgautsson i Östanår/Östnår i Hackås sn/. Han nämns i många brev från mitten av 1400-talet. Hans släkt återfinns på Östnårsgården, som har en synnerligen intressant historia alltsedan 1300-talet(Jon Parter och sockennamnet Hackås/Sven Schylberg/). Enligt den lokala traditionen låg gården på åsen öster om ån före digerdöden. Den skall under medeltiden brunnit ned och efter branden flyttats till den plats, där den finns idag. En liknande brand inträffade 1921, då granngårdarna i Billsta brann ned. Till Östnårsgården, även benämnd Fridzstadum, knyts lagmannen Halvard, 1303 och hans dotter Kristina gift med riddaren Nils Halstensson. Kristina Halvardsdotter är av en rik och förnäm släkt i Jämtland med gårdar i Hackås; Östnår och Våle samt Häggen i Oviken.( 1348 JHD 72, Häggen 1348 JHD 74). Gudlaug Sigurdsdotters man Andres Toresson är möjligen den, vars släkt knyts till Djule, Side, Böle och Björnön(DN III 686, 692, 709 XIV 71), men även Sillre i Borgsjö och således en son till Tore Friggeson, som köper halva Hovdsjö 1417. Bröderna Joan och Halvard Sigurdssöner  synes ha bott samman på gården Klox- åsen. I ett brev daterat 9 november 1449(DN V 530) upplåter Torkel Jonsson, bosatt i Hälsingland alla sina fordringar på  denna gård till dem. Torkel bör då ha hört till Tivad Olavssons släkt. I ett brev från 30 mars 1456 säljer Halvard sin halva del av gården till sin bror Joan för 44 jämtska mark(DN III 833). Halvard är 1465 vittne i ett av broderns utställt gåvobrev(DN III 870). I ett brev från 1488(DN III 964) nämns en Sigurd Halvardsson i förbindelse med ägarna av Kloxåen och Östnår. Sannolikt är denne en son till Halvard. Joan Sigurdsson blir som nämnt 1456 den ene av ägarna till Kloxåsen. På gården utställer han 10 augusti 1465 ett gåvobrev till sin dotter Margrete Joansdotter och hennes man Laurens Sveinsson, i vilket han ger henne halvparten av all sin egendom i jordagods och pengar förutom de 30 mark, hon tidigare fått i hemgift. Förutom Margrete har Joan Sigurdsson en son Vigar Joansson, som dog som barn, sannolikt redan  före 1465 och en dotter, vars namn vi icke känner och som dör före 1510. Hon är gift med en Olav(Olov) i Viken(Näs sn), som hon får två söner med. Detta framgår av ett brev daterat 14 april 1510(DN XIV 233) i vilket Margrete Joansdotter  i Kloxåsen  kungör, att hon av sina systersöner Sten och Sigurd Olavssöner mottagit ett kvarnställe, en notvall i bäcken i Viken och 3 mark i pengar för det krav hon hade på dem i arvet efter avlidne brodern Vigar (JHD 331). Hon är  tveksam om vem arvet rätterligen tillhör, varför hon ger pengarna till Gudsberga kloster i Husby sn i Dalarna.  I ett annat brev av samma datum (DN XIV 234) bekräftar bröderna överenskommelsen på denna gård. Laurens Sveinsson, som efter sin svärfar måste ha ägt flera gårdar förutom hela Kloxåsen, bodde där i över 50 år. Han synes ha varit en av de rikaste och mest betrodda männen i Jämtland. Han nämns i en mängd diplom som lagrättsman, vittne och i en mängd brev med sitt sigill( DN XIV 157, 168, III 964, XIV 316, XIV5, III 1046,XIV 236, 237, 240, 248 och 253). Stora egendomsköp vittnar om stort välstånd, som sannolikt kan hänföras till, att han är en av de större skinnexportörerna i Jämtland. Skinn är jämtarnas viktigaste exportartikel. Skatten erlades i skinn. Skinnhandeln skaffade dem pengar och gör det möjligt att köpa varor från utlandet. I Erik av Pommerns rättarbot från 1420 utgör skinn det viktigaste betalningsmedlet och anses ha varit det sen äldre tid. Visserligen anges i den överenskommelse, som kom till stånd 1303 mellan jämtar och norska kronan, att korn och smörtionde utgjorde en väsentlig del. En viss förskjutning sker under 1400-talet. Jakten på älg och andra djur, som ger mat till den dagliga hushållningen är viktig, men vi ser i diplomatariematerialet att handel med älggårdar förekommer. Källa: Professor Edvard Bull i Fornvårdaren 1927, s.156  Han anser  dock, att den jakten är i en helt annan klass än jakten på hermelin och mård, ekorre, varg och andra djur med värdefulla skinn. Det framgår också av de norska tullhandlingarna till England. Av köpebreven ser vi också att kontanta pengar spelar en stor roll i Jämtland. Den ena gårdshandeln efter den andra görs upp i pengar, jamska mark eller silver.  Laurens tillhör en framträdande släkt i provinsen, men hans närmare släkt känner vi icke. Vid hans första gårdsköp är det dock en omständighet, som ger en antydan om detta. I ett brev utställt i Bergen 24 maj 1470 (DN XIV 107) kungör två av hans vänner, att Joan Gregorsson, som låg på sjukhuset där, erkände att han av sin vän Sigurd Arnulfsson hade uppburit 40 jamtska mark  för gården Skute i Näs socken i Jämtland, som Sigurd hade sålt för honom till Svein i Toresås och Laurens i Kloxåsen. I själva köpebrevet på gården, som också finns bevarat av den 26 mars 1471(DN III 889) kungör den nämnde Sigurd Arnulfsson, att han för sin vän Joan Gregorsson hade sålt Skute till Laurens i Kloxåsen för 43 mark. Här nämns Svein i Toresås icke. Det kan betyda, att han varit Laurens far och, att denne dött i tidsrummet mellan de två brevens tillkomst. Vad Skute angår, sägs det att Sigurd Arnulfsson själv har ägt halva gården, men sålde sin andel till Gregor Sigbjörnsson, Joan Gregerssons far enligt brev av 19 februari 1441(DN VI 487). I ett brev daterat den 10 april 1477 erkänner han, att han emottagit 4 alen kläde och en gryta som ersättning(sone) för sin arvsrätt till gården. I ett brev 1533 sägs det slutligen, att hans söner Nils och Joan Sigurdssöner uppburit  2 mark av en av Laurens söner för sin arvsrätt(DN XIV 725). Skute blir sedan liggande under Kloxåsen och nämns icke mera som egen gård. Laurens Sveinsson köper också enligt brev av den 9 augusti 1514(JHD 360,DN XIV 256) gården Berge i Lockne socken av Nils Olavsson för 100 mark silver. Slutligen köper han kort före sin död gården Hovdsjö i Revsunds socken av Sivert Sigridsson i Ryss. Denna försäljning stadsfästes av Christian II i ett brev av 16 juni 1517 (DN III 1075). Gården är därför  en kronans gård. Laurens avlider i början  av året 1516. Han är då i 80 års åldern. Han har 9 barn, 4 söner och 5 döttrar. En av sönerna, sannolikt den äldste, dör före fadern, men har flera barn. I ett brev av den 9 juli 1516(DN XIV 263) kungör Laurens döttrar, att deras bröder har gottgjort  dem arvet efter fadern med 5 mark i pengar till dem vardera. Alla döttrarna är gifta. Deras män  nämns icke. Vi känner dem ej med säkerhet. Laurens Sveinssons gårdar blir först år 1528 skiftade mellan hans söner och sonsöner. Barnen är följande: Ingeborg Laurensdotter i Bjärme, Näs, 1516. Hon eller systern Lucia synes ha varit gift med Jens Andersson i Bjärme. Denne Jens är sannolikt en son till Anders Kettilsson i Bjärme, 1494 - 1531, gift med Kerstin Jensdotter av Billstaätten. Anders Kettilsson är son till Kettil Jonsson Bjerme, 1433-77, son till Jon i Bjerme. En broder till Jens synes vara Erik, som blir prost i Jämtland och bosatt i Oviken. Carl Wangby, som skrivit en intressant avhandling om prosten Erik Andersson, antyder, att denne enligt Bull och Hasselberg skulle kunna vara en son till Anders Ketilsson i Bjärme. Olof Holm är av annan uppfattning. Mycket talar ändock för att prosten Erik Andersson är en broder till Jens, bl.a. att denne kom att studera i Rostock, där även hans släktingar från Billsta tidigare hade studerat liksom förbindelserna med Kungsnäs och Hamar. Anders Kettilssons hustru Kerstin är syster till Ingrid, gift med brodern till Anders, Jens Kettilsson, bosatt på gården Billlsta i Hackås. Systrarna har även en syster Karin gift med Per Kämpe i Hälsingland  och en bror, biskop Karl Jensson i Hamar.(Schylberg JÄMTEN 1993) Fadern  är Jens Karlsson, broder till riddaren Örjan Karlsson i Hov, Hackås, sannolikt gift med en dotter till Karl Pedersson på Solkastadha i  Hackås, d. 1430.(”hic iacet Carolus MCDXXX die S:t Sopiae”)(JHD 2251438)(nuv.Hov 2).  Fadern till Örjan och Jens är kyrkoherden Karl Örjansson i Hackås, d. 1434. Denne köper Våle i Hackås 1427. Gravstenen efter denne berättar “Hic jacet Carolus Georgii haere de Håff et  Billstad etc. qui obiit A:a 1434.die.” Denne är således ägare till gårdarn  Hov(nuv Hov 1) och Billsta. Systrarna tituleras hustru Ingrid och hustru Kerstin, vilket ger  en antydan om, att de tillhör adeln. Hustrun till Jens på Billsta synes vara en dotter till Torsten Skeldulvsson på Kungsnäs i Näs, men med säte på gården Koferstad på Toten, nära Hovs kyrka i Hamar, där sedermera Karl Jensson blir biskop.(JHH I,s.304) Det är att märka, att vapnet på Billsta grenen är spegelvänd och en slags förenkling av riddaren Nils Hallstenssons vapen. Vi påminner oss, att Nils Hallstensson var gift med Kristina Halvardsdotter, dotter till lagman Halvard, ägare av Östnårsgården och Våle i Hackås. DN XIV 604. Dessa är granngårdar till Billsta och Hov. I brev från 1438 uppräknas som Karl Pederssons barn Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Det är att märka, att i brevet står söner och mågar, vilket tyder på att några av barnen ej är Karl Pederssons utan ingifta med döttrar till honom. Karl Pedersson är ägare till gården Solkastadha, nuvarande Hov 2, medan den andra Hovsgården, som gränsar till Billsta har beteckningen Hov 1, där riddaren uppges ha bott. Den enda kunskap vi har om Karl Pedersson är hans köp av gården Solkastadha år 1394,  undertecknandet av skuldebrevet 1410 och texten på gravstenen 1430. II. Lucia Laurensdotter i Bjärme, 1516. III. Margrete (Margit) Laurensdotter i Gällsta på Norderön, 1516. IV. Katharina Laurensdotter i Valla på Frösön, 1516. V. Sigrid Laurensdotter i Optand, Brunflo, 1516. Gift med Gudmund Jonsson i Optand, där släkten kan följas vidare. Sonen Lasse Gudmundsson synes ha haft minst två söner, Carl och Gudmund Lauritsson. I rannsakningsprotokollet för 1613, anser rätten, att deras gård bör delas i två gårdar. Carl bör svara för 3 tunnor och Gudmund för 2. Arrendet för gården blir 7 ½ mkr 7 skilling. Olof Gudmundsson, son till Gudmund Lauritsson, är tolvman och blir en av jämtlänningarna som undertecknar fredsdokumentet vid freden i Brömsebro 1645.
Källor 

Copyright © 2013 Tommy Hernelind

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s