Bureättens äldre släktled

 

De tre första generationerna i Johan Bures släktbok burebiografi

 

”Hans (Fale hin unge) fader fader(Farfar) hava heta Fale den äldre eller den gamle i Byrestad,Hövitsman för Hälsingarna som hämnades S. Eriks död, blev ihjälslagen vid Fålebro som där av fick sitt namn. Den 18 Maj 1161,occisus Sanctus Ericus ”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139v,[s.67] fol.140r [s.68]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 139v-140, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15..

 

 

fale-hin-aldre

 

Manx Krönikan skriven 1260,tar upp Fåle Bure och Guttorm Östmansson som hjälpte Erik den Helige till och bli Kung över Svearna.  

200px-Chronicles_of_Mann_-_BL_Cotton_MS_Julius_A_vii_f_31r

Erik et constituit super regnum, MCLVI Ericus parta Bello Suecorum Fåle Bure, et luvat Guttorm Östmansson. Källa: Chronicel of Man and the Isles åren 1164-1225, 17 Annales Ulton p.26t Ling i 235,Robertsson i 6 t,[see appendix no.54] 

 

Johannes Magus krönika    

Johannes Magnus krönika tar också upp  Fåle Bure i krönikan (Fale hin äldre) var Landsdomare i Medelpad och en myndig man i Hälsingland. Han kämpade för Hälsingland och konung Erik den Helige, som vann med Fales och Guttorm Östmanssons tillhjälp slaget år 1156. Fale blev satt till landsdomare och var också Hälsingarnas anförare under bemälte konung, då han intog Finland där (Helsingfors) dåvarande Hälsinge by som förmenas fått namn av hans folk. Källor: A)Erikskrönikan tolkad av Professor och historiografen Johannes Loccenius, som på latin författade ”Svensk historia från år 1654”. som hade tillgång till Erikskrönikan:original framställning går tillbaka till slutet av den äldre medeltidsperioden .B) Johannes Magnus kapitel 12. 

 

Olaus Peteri Krönika

 

I Olaus Petri krönika står:Landsdomaren Fåle Bure ledde Hälsingarna i slaget 1161 , för att hämnas Sankt Eriks död, Fåle blev själv blev nergjord vid Sävja ån på den plats som kom att kallas efter honom.
Utkast till Svenska folkets historia, 1757. Volym 1, s 427 av Anders Botin: "Här berättas om Guttorm från Hälsingland, sedermera Jarl, en hälsing som förde Jämtland under Sverige och befolkade Nyland i Finland. Fale den äldre kämpade ner danskarna i slaget vid den bro över Sävstaån som kom att kallas Fålebro efter honom och där byggdes Danmarks kyrka till åminnelse av segern. Botin vet också att berätta att Fale (Fåle  i krönikorna) var son till Herse Eriksson och härstammade från en mycket gammal släkt i Medelpad och att denna var spridd också i Västerbotten. Han vet också att berätta  att det finns många minnesmärken efter Buresläkten i Skellefteå"

Bure stenen  i Nolby  från  11oo talet enligt runstensverket

 

Runsten i Nolby

Bergsven och Sigfast och Fride reste denna sten efter Bure, sin fader. Och Fartheign ristade.   "Johan Bure ansåg att denna runsten var kopplad till Buresläkten."

 

Eriks Kröninkan

Fale  hin äldre son Herse hin äldre  vet man inte mycket om, men han kan vara identisk med Herse som dog vid Almarestäket år 1187 tillsammans med Jon Edvardsson och nämns i Krönikan. Källa: Eriks krönikan uppgift av Bo Bylund—

—Herse, den prisade hjältens ende son, vars namn tack vare krönikorna kommit till vår kännedom. Källa: Nils Casströms doktors avhandling år 1746. Dissertatio historica, utriusque Falonis Bure in patriam merita leviter delineans, quam consentiente ampliss. facult. philosoph. inregia academia Upsaliensi, præside … mag.

algaras-kyrka

Slaget vid Älgarås 1205, omnämns i Johan Bures släktbok.

—”Fale hin Unge var en Wijdhfäring, och när han tjänade i Konung Knut Erikssons Hov, stred Konung Sverker mot Kung Knuts söner och lät dem dräpa. Då flydde Fale av med Konung Knuts son hertig Erik, först hem till Byrestad och sedan till Norge där han förskaffade honom en krigshär, till at fordra hans Faders rike igen och hämnas sina bröder död” ... Johan Bures släktbok i autograf, s. 132, s. 133 (se bild)

västgötalagens kunga krönika

 

Fale hin Unge "Fale Bure" nämns  Slaget vid Älgarås 1205.
Dokumenterat i Chronologia Vetus. Slaget blev utkämpat vid Älgarås kungsgård i Västergötland den 14 november 1205 mellan kung Sverker Karlssons män och Knut Erikssons söner. där bland annat tre av Knut Erikssons söner blev dödade i slaget. Den fjärde sonen, Erik Knutsson, överlevde och flydde till Norge. Källor: Slaget vid Älgarås nämns första gången i Chronologia Vetus efter 1260-talet .

 

Slaget-vid-Lena

Slaget vid Lena år 1208 nämns i Sigtuna Annalerna: Det blev krig 5 feb 1208. Det stod ett slag i Lena där Ebbe och Lars Suneson drabbade samman med Danmarks ryktbaraste soldater. Kung Sverker flydde efter danskarnas nederlag, och resterna av den danska armén flydde med stor skam
"hans bröders död, Strax han kom in över fjällen, reste Fale hela Jämtland ,Hälsingland, Medelpad och så mycket av Ångermanland som är in till Strinna, och drog söderut och krigade mot  Kung Sverker vilket skedde vid Lena år 1208 som Verserna lyda:”Anno milleno, 4 bis, duo cente no pleno Bellum Sverconis Stetit in Festo Gereonis Contigit in Lenum twå Danske lupo för enom af Svenskom Svenom togo dorsum verbere plenum.” Ty de Danske hjälpte Kung Sverker mot Kung Erik, Johannes Magnus skriver att Sverker blev slagen”Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 134,[s.61] fol. 137r[s.62]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137
Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

 

 

Drabbningen-vid-Gestilren

Slaget vid Gestilren år 1210 nämns i Dansk-Svenska annalerna 916-1263.Här finns den äldsta notisen om Gestilren. Dessa annaler tros ha skrivits i Lund hos dominikanerna senast 1254 vilket gör uppgifterna ganska aktuella när det gäller 1200-talets första del.
” när han andre resan |: 1210 krigade mot Svenske Adelsmännen, uti Gestilbro. (Gestilren) När nu Erik Knutsson var kommen till riket gjorde han Fale hin Unge till en Herre och förbättrade hans Adelskap givandes honom en beväpnat arm till Sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheten, och på hjälmen två Norske Vapenyxor därför att han med Norska män hade börjat intaga riket,  så ha blev Konung till handa, Då gav ock Kung Erik honom i förläning hela Medelpad och ett stycke av  Ångermanland och Jämtland. " Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v,[s.63] fol. 138r[s.64],Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 137v-138,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Fahles_gravhall

 

Fale Bure Gravhäll

 

”. Hans Griftsten ligger på Sköns Kyrkogård, Och med förda Vapnet uthugget. Samma Vapen var och med guld och fina färger  målat och upphängt på Kyrkoväggen där . Och haver han själv  eller Herse i Bure ,hans Son, som somliga menar, skrivit den   Krönikan som där i Skönskyrka förvarat låg och innehöll vad som i Fales tid hade skett (etc)”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v,[s.65] fol. 139r[s.66]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

0126

Adliga ätten Bure nr 126 † de tre bröderna Anders ,Olof och Jonas adlades 1624 introducerades före 1627, renoverade gamla Bure ättens vapen och namn.  som gavs till Fale Hin unge efter slaget år 1210 .

"1210 krigade Svenska Adeln vid Gestilren…När Erik Knutsson var kommen till riket då gjorde han Fale hin Unge till en Herre och förbättrade hans adelskap...givandes honom en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheten och på hjälmen två Norska vapenyxor därför att han med Norske män hade börjat intaga riket åt Konungen ..Då gav kung Erik honom i förläning hela Medelpad, ett stycke av Ångermanland och Jämtland” Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v, fol. 138r

Samma vapen bars av stormännen på 1300:talet , tillexempel Nils Fartegnsson (Falesson) som var farfar till Herse Falesson som gifte sig med en Olofsdotter ifrån Burträsk och bosatte sig i Västerbotten.

Nils Fartengsson sigill

 

Erik ska enligt legenden ha valts till kung av svearna 1150 och götarna 1156, och ha dödats den 18 maj 1160 i strid efter en mässa i Östra Aros, i nuvarande Uppsala. Den danske prinsen Magnus Henriksson hade anspråk på tronen. Erik visste att fienderna väntade utanför kyrkan, men slutförde ändå mässan och gick modigt ut att möta fienden. Den 18 maj 1160 blev Erik dödad av den danske prinsen Magnus Henriksson, tronpretendenten, utanför kyrkan i Östra Aros då Erik vägrade avsluta gudstjänsten för att förbereda försvaret. Där han dödades rann en källa upp. Magnus Henriksson var dansk furste, han tog makten 1160 genom att överfalla och döda Erik den helige (Erik Jedvardsson), och han blev då kung av Sverige 1160-1161, då han avled. Han var son till den danske prinsen Henrik Skadelår och Ingrid Ragnvaldsdotter, som tillhörde den stenkilska ätten  Källa: Carl M. Kjellberg, Erik den heliges ättlingar och tronpretendenter bland dem, Historisk tidskrift 1923.
I april 2014 öppnades relikskrinet och analysen påbörjades. Öppningen lockade ett stort medieuppbåd. Och forskargruppen som har tagit sig an uppdraget att analysera kvarlevorna är säkra på att det faktiskt är Erik den helige i relikskrinet i Domkyrkan i Uppsala.– Vi i projektgruppen är 90 procent säkra på att det är Erik. Vi arbetar vidare utifrån det, säger Sabine Sten, professor inom benarkeologi. Hundraprocentig säkerhet kan bli svårt att uppnå. Dna-analysen är inte helt klar, och kan putta upp procenttalen närmare hundra. Som jämförelsematerial har man använt dna från kung Magnus Ladulås.
Sabine Sten har undersökt skelettet med röntgenteknik, och kommit fram till att Erik den helige, eller mannen i relikskrinet, var en mycket frisk och aktiv man.– Han led inte av benskörhet. Han hade 20-25 procents högre bentäthet än normalt. Han hade uppenbarligen bra gener, har ätit en bra och näringsriktig kost, varit mycket fysiskt aktiv och i huvudsak varit frisk, berättar professor Sten.
I nära två år har ett antal experter från flera olika forsknings områden undersökt de 24 skelettdelar som förvaras i ett relikskrin i Uppsala domkyrka och sägs komma från Erik den helige. Han är Sveriges nationalhelgon men mycket lite är känt om hans verkliga öde.Enligt legenden mötte kungen döden i strid med danskar nära det som i dag är slottskällan i centrala Uppsala, den 18 maj år 1160.
De skador som finns på skelettet stöder helt den delen av legenden. Hela 11 olika skador som uppstått i samband med döden har dokumenterats, en stickskada högt upp på kraniet, övriga skador på framförallt nederdelen av kroppen är orsakade av vapen med vass egg, som svärd eller yxor. – De ser ut som typiska stridsskador från den här tiden, men det är ovanligt att det är så många skador som kommer från så många olika håll, säger Anna Kjellström, docent vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

Foto:

Enligt legenden högg danskarna huvudet av Erik den helige, och troligen är den sista skadan som drabbade kungen innan han dog en huggskada mot en halskota.
– Skadan kommer snett framifrån på höger sida vilket skulle kunna tolkas som om den sker i en stridssituation. Skulle det ha handlat om en organiserad avrättning kommer hugget vanligen bakifrån, säger Anna Kjellström.

När han mötte sin våldsamma död var kung Erik Jervardsson ungefär 35 år enligt de nya forskningsresultaten, tidigare var åldern satt till ungefär 40 år.

– Han var 171 centimeter lång, kraftigt byggd och en stark och vältränad person som fått tillräckligt med näring, säger Sabine Sten professor i osteoarkeologi vid Uppsala universitets campus Gotland. Hon har också varit ansvarig för hela projektet.

Det som tyder på att kung Erik var vältränad är bland annat bentätheten i skelettet, den var 25-30 procent högre än hos genomsnittet hos en 35-årig man idag.
Denna sida tar endast upp Bure ättens tre äldsta led och de krönikor och Legender som stöds på olika sätt  !  

I en tid då en grupp personer arbetar aktivt på att ta bort denna äldsta historia från våra antavlor ,som har berättas muntligt från generation till generation  i över 800 år och muntliga utsagor som Johan Bure skrev ner i sin släktbok år 1613. Johannes Bureus’ sagesmän 1600 - 1601, Olof Biörnsson i Bureå ( född 1530); Jakob Burman, fogde i Jämtland levde 1600 ; Anders Olsson Levde 1600 ”denne visste till pricka att referera till  Herse-och Bureätten” Kyrkoherden Herr Peder i Skön (Peder Laurentii, död 1602)

bure-_n

 

Staty av  härföraren  vid slaget år 1210  , ” Slaget vid Gestilren ” Fale hin Unge  som blev gjord till Herre  (riddare ) av Erik Knutsson  och fick ”Böjd arm ” som vapen och Bure som frälsenamn .

Gravällen av samma riddare finns i Sköns Kyrka ,att Fales gravhäll i Sköns Kyrka är från 1200 talet ,ser man på de fyra malteser eller georg  korsen i gravällens fyra hörn.,och hjälmen ser ut som den tidens korsriddare hade.

Fale Bure Gravhäll

Fales Gravhäll har Bure vapnet mitt på gravhällen !

Det är förbjudet att länka till innehållet på denna sida  eller kopiera  utan tillåtelse av ägaren av denna hemsida. Copyright © 2017 Tommy Hernelind

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s