Bure släkten

39999709_10210336673092989_5869828960451297280_n

burebiografi

 

_____________________________________________________________________

Johan Bure släktträd.i släktboken
1.Fale
2.Härse
3. Olof
4.Anders
5.Jacob
6.Moses i Bure ————————————-Anders i Kåge                                                                  Källa:Johan Bures släktbok i autograf,fol.129[fol.245r] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

______________________________________________________________

Familj 1

Fartegn unges (Fale hin Unge) Gravhäll, i hörnen malteser kors  som visar på att en riddare  är begravd här ,och Bureättens gamla vapen   med en väpnad Böjd arm, med norska bilor eller stridsyxor över hjälmen

Fahles_gravhall

”Fales Griftsten ligger på Sköns Kyrkogård, Och med förda Vapnet uthugget. Samma Vapen var och med guld och fina färger  målat och upphängt på Kyrkoväggen där . Och haver han själv  eller Härse i Bure ,hans Son, som somliga menar, skrivit den   Krönikan som där i Sköns kyrka förvarat låg och innehöll vad som i Fales tid hade skett (etc)”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v,[s.65] fol. 139r[s.66]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

Skönkyka

Bygdén menar att sköns medeltida kyrka som rivits 1846 antages ha varit Medelpads äldsta kyrka den var i alla händelser den största och märkligaste bygda med ett kraftigt väst torn med ett våningsplan  ovanför kyrkorummet med kraftiga gluggar det skulle ha varit ett torn till , så Sköns gamla kyka var av ”Klövadelstyp”en nära motsvarighet fanns i Styrnäs vid ångemanälven den var  också  av ”Klövadelstyp” och rev i mitten av 1800 talet.

I Skönskyrka finns en Medeltdia Gravhäll med en heraldisk vapensköld den innehåller en väpnad böjd arm ovanpå hjälmen äro två vapenoxor i kors enligt vad johann Bureus nedtecknade vi sitt besök till platsen i pril 1601Detta Vapen sade Kyrkoherden Peder Laurentti (Larsson) hade tillhör Fale hin unge som fordom tjänade under kungens hov som smådräng ,När kungen blev fången  under kriget mot Danmark, flydde Fale med Kungens still sin faders gård i Byrestad (Birsta ) i sköns socken därdenne fick växa upp i bonde kläder när prinsen blev 15 år mobiliserade Fale Melpad, Ångermanland intill Strinne ,Hälsingland och jämtarna smt satt honom med vapen makt  på tronen ,för detta adlades han  och fick vapnet som är på gravhällen, Det var den folklore som gick i trakten, med detta hade lokal folklorens Fale hin unge blivit stamfadern Fale Bure , med spårbart ursprung i vad kyrkoherden i skön hade berättas55 tillskreve en rad historiska dater dessutom fick Bureus två seklers historiker att skänka tilltro åt denna  konstruktion.

Leornad Bygden försökte få fram vem denna Fale hin Unge var som förknippas med denna gravhäll han presenterade en posetiv lösning till Falesägen och gravhälen med vapen bilden. ur hävderna kallade han en mellan norrländsk  Stormans släkt med både ekonomiska  och politiska intressen i stora delar av landsändanpoch i uppland , men verkar ha haft sin tyngdpunkt i Skön ,detta urskiljiljs ien handfull urkunder från 1300 talet i sammanhang med ärkebiskopen ,kungsåren, prostar ,kyrkoherdar 0ch andra som rimligen måste räknas bland landsändas ledande personer ,av det åter kommande namnet Fartegn (Fardjäken, Fartäng mfl transkritioner) som folkligen förkortades Fale , vid mitten av 1300 talet nämndes just en Fartegn Unge flera gånger som tyder på att han var släktens mest betydande man.

Denna historiska lagman ”Fartegn ungen ” som levde 1363  placerar Bygdén som identisk med Fale hin unge ägare till den medeltida gravhällen med det heraldiska vapnet  den böjda väpnade armen,så han blir Härse Falesson far och ”Gamle Olofs ” Olof Härsesson farfar.

Nu är det 22 svärds linjer till Gamle Olof och vi vill ju fortsätt bakom honom ett bra sätt vore om vi hitta Fale hin unges (Farteng unges) lämningar och kunde få de DNA testade fick Haplogruppen G-Y12970 då kunde man med 100 procent säkerhet säga att Gamle Olof Härsessons far var Härse Falesson och farfar var Fale Hin unge som levde 1363 och ev. död kring 1402 om Bygden tolkat gravhällen rätt

Familj 2

Härse Falesson, var Säljägare, Nybyggare och Abbot, Härse var gift med N.N. Olofsdotter Bosatt i Bureholmen, Skellefteå sn, Begravd Lövångers kyrka, Lövångers socken. För sin lärdoms skull kallad ”abboten i Bure”.Gick med silverskenor och silverbälte. blev mördad.Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14–15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors

”Härse var son till Fale,och Härse var far till Olof och farfar Anders, skrivs som 4 st. släktled ” – av Johan Bure och från den sjätte generationen räknat från och med stamfadern Fale delar sig stammen i två grenar, varav den ena ursprungligen slutade med slottsskrivaren Olof Jonsson i Örebro och den andra med dennes fyrmänning, Johan Bure själv och dottern Karins barn. Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 129r [fol.245r]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129 ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

… ”Han haver i sina unga dagar begivit sig i främmande land där han och haver flitigt studerat och medan det var ofrid i fäderneslandet haver Han givit sig i ett kloster och där blivit en Abbot. Sedan gav han sig till Västerbotten, Där satte han då sig ned, där de bästa fisken var, Laxfiske, ål, Strömminge fiske och Nät fiske (|: Nejenöghon) och bodde på Bure holmen där” … Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 134, fol. 137r [sid.62]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 134-135,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Härse Bure, Bygde först Bure i Norbotten,för att förnya Bura namnet.” … Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 133[sid.60]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

… ”Att han stiftade klostret i Bure och att han en mäkta lärd man var orsaken att han gav sig av till Bure haver varit att efter hans fader Fale hin unge och hans förfäder hade varit mycket anfäktade (involverade) av Uppsala….Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 141, fol. 142r [s.70]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 140v-141r ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

… ”Konungarna, och han hade själv ett fridsamt spakfärdigt och gladlynt sinne vilket” … Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 143r [sid.72]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 142v-143, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

……”också därför brukar kallas Bura kynne, ty han gav sig ut avsides där han kunde främja guds ord efter sitt eget sinne och förstånd ,och således blev det att komma till lappmarken att sprida Guds kristliga kunskap”…Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 144v, fol. 145r[s.76] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 144v-145,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

… ”Burekloster haver varit det Nordligaste Kloster i Sverige.”
Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 150r [s.82]

”Herse gick med Silverskenor, och Silverbälte. Han war en mäkta god själakarl”, .. Han brukade Myndrik och Myndstång.)” ..Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 142v, fol. 143r [sid.72]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 142v-143
Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

… ”Han fick Olof Dalekarls Dotter til Hustru. Denne Olof Dalekarl war en af Jättarnas avleva en mäkta stor man,och bodde där nu står Bureträsk Kyrkby.Somliga säja att han allena därför skall vara kallad Abboten i Bure”…Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139v, fol. 140r [sid. 68] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 139v-140, Finska Riksarkivet,Armfeltska arkivet III:14-15

… ”Somliga kalla honom därför Abboten i Bure att han en mäkta lärd och vis man var. Sägs ock hava blivit ihjälslagen ” …Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 143v, fol. 144r [s.74]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 143v-144,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

… ”han byggde sen ett Kloster, han dog innan klostret var fullbordat Ty han vart ihjälslagen för och mördad av sina grannar Kåsarborna vilka då var rika köpmänoch voro med sitt skepp hemkomna med många främmande varor, och honom försåtligen bjöd till skeppet som gäst, och sedan på hemfärden färdas de till en avskild strand där slog de ner honom och mördade honom. .” …Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v, fol. 138r [sid.63]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 137v-138,inska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

…”De honom mörda säjas därför fått Kåsa namnet att de honom falskeligen bjöd till gäst.”… Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 147v, fol. 148r [sid.80]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 137v-138,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

..”Herr Ragwald i Löfånger sägs hava Jordat honom i Lövångers Kyrka.”..Källa:Bures släktbok i autograf, s. 145v, s. 146r [sid.78]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 145v-146,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

.. ”Hans lik sattes i Löfångers Kyrka, När det ransakades och Kåsborna,hans banemän kom till liket var de för sanna banemän röjda och dömda och sedan på Kallholmen steglade i Skellefteå ån” … (Texten syftar på den gamla föreställningen att en mördads lik på något sätt kunde röja vem mördaren var.)Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v, fol. 139r [sid.66]han Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

…” samma Kåsar steglades på Kallholmen.”…Käla:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 149v [sid.83]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 149v-150
Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Familj 3

Olof Härseson ”Gamle Olof” född i Bure..Källa:Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14–15, Finska Riksarkivet, Helsingfors

Olof som var son till Härse och sonson till Fale hin Unge ,
Olof  son var Anders ,undelagman i Västerbotten” Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137 [sid 62] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

”Olof son till Härse och som mormors farfars farfar till Andreas Bureus”. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 133 [sid 60]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

”Denne Olof kallas de för Gamle Olof.” Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Olof Härsesons son  var Olof Olofsson i Bure: ”Olof Olofson besatt sins faders gård där nu 1601 Johan Bure bor sunnan ån, Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 195v-196 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Olof Härseson ”Gamle Olof” Birkarl och hemmansägare av stamgården Bure, Bureå sn. och fullbordade bygget Bure kloster på en holme i Bureälven.Klosterholmen skulle haft en kyrklig byggnad medgrunden ännu bevarad enligt Historikern Jarl Gallen färdigbyggt i slutet av 1300 talet/början av 1400 talet.På Klosterholmen i Bureå finns sedan länge kända senmedeltida byggnadslämningar.Klosterholmen i Bureå ska det enligt folklig tradition ha funnits ett kloster under katolsk tid. Det kan även ha rört sig om ett gille. Vi vet dock att verksamheten nedlades på 1500-talet och att Johannes Bureus omnämner platsen efter ett besök 1601.Inom området finns fyra husgrunder och en källargrund. Den största husgrunden mäter 11 x 9,5 meter, de minsta 5 x 5 meter. Källargrunden är 6 x 6 meter. Alla fyra husgrunderna har spismursrösen.Undersökningar som utfördes 1969–70 och 1981 gav enstaka föremålsfynd av senmedeltida typen bland annat en tappkran till en öltunna i form av en stiliserad bronstupp. Den dateras till medeltidens slut.På platsen påträffades även rester efter metallhantering.
Källa: Norrländsk uppslagsbok del 1,år 1993 sid. 14.

Nyutgrävning 2013 Rapport från den riktade arkeologiska undersökningen på Klosterholmen.Metalldetektori med Lars Winroth och hans medhjälpare Laila. Resultatet var förvånande. Husgrunden var i princip kliniskt ren på metaller. Det som påträffades, och det i relativt stora mängder, var den äldre sortens ”ölringar” (sådana det var populärt att göra draperier av). Några smidda spikar hittades också men i övrigt var det tomt.Provschakt grävdes av Anders Olofsson, Thomas Larsson och Lage Johansson. Ett schakt grävdes rakt igenom mullbänken och ett in i spismurröset. Syftet var att finna daterbart material – och det fanns! Från både mullbänk och murröse har vi nu kolprover som ska sändas för C14-analys. Och i spisröset påträffades det efterlängtade murbruket av kalk. Vårt hopp efter att ha hört Kenneth Gustafssons skildring av Kökar var just att finna kalkbruk. Jag har nu skickat iväg kalkbruket till Åbo akademi där forskare tar vid. Först ska proverna prepareras enligt konstens alla regler, och därefter skickas de till Århus för datering med acceleratormasspektrometri! Svaret lär dröja men nu är vi i allafall en datering på spåret. En datering ger visserligen inte svar på vad det hela handlar om men en åldersbestämning är en viktig pusselbit i vårt sökande efter ett svar./Annika Sander

skanna0050

skanna0048

under behandling

Forskning av Tommy Hernelind Copyright © 2019

 

 

 

 

Annonser