Bureätten Sveriges äldsta svärdslinje, enligt Johan Bures släktbok, Gabriel Anrep, och Y-DNA.

39999709_10210336673092989_5869828960451297280_n

Bure ättens  svärdlinje med   Fale Bure hin unge  som stamfader enligt Johan Bure och Gabriel Anrep och Y- DNA med haplogruppen R-Y10791, med sex stycken svärdättlingar, svärdlinjen delar sig vid bröderna Sigge Falesson och Peder Falessson.

bild1

 

Svärdlinjen för Johan Siggesson bror till Christoffer Siggesson

1,Fale Bure hin unge, i Byrestad,Skön  levde 1210 (död ca 1235)

2.Herse Falesson Bure ,bosatt i Bure Selånger levde 1270 (död ca 1285)

3.Olof Bure ”den gamle” ,bosatt i Bure Selånger levde 1310 (död ca 1325)

4,Fale Olofsson Bure bosatt i Bure ,Selånger  levde 1370 (död ca 1412)

5.Olof Falesson  i Bure Ångermanland  levde 1379-1412

6.Fale Olofsson   i Bure Ångermanland  levde  1441-1448

7.Sigge Falesson Bure bosatt i Bure,Selånger   levde 1470 -1528

8  Christoffer Siggesson  Bure 1516 i Byrestad ,Skön socken

9.Sigge Christophori  född 1565 i Uppsala

10.Anders Siggesson, adlad till  Falkengrén  född 159

Familj 1

burebiografi

Fale Bure hin unge bosatt i Byrestad, Skön han hade många barn ,äldsta son var Herse FBure , och Björn Bure och yngsta son Halsten Bure och dottern Ingrid Falesdotter Källa: Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Fale Bure hin Unge var en Wijdhfäring, och när han tjänade i Konung Knut Erikssons Hov, stred Konung Sverker mot Kung Knuts söner och lät dem dräpa. Då flydde Fale av med Konung Knuts son hertig Erik, först hem till Byrestad och sedan till Norge där han förskaffade honom en krigshär, till att fordra hans Faders rike igen och hämnas sina bröder död” nämns första gången i Chronologia Vetus efter 1260-talet och i Johan Bures släktbok i autograf, s. 132, s. 133

Fale Bure hin unge var en hem – kommen riddare och härförare och informator till prinsarna ,han var härförare vid slaget i Älgarås 1205,det slag eller överfall den 14 november 1205 ,som skedde vid borgen i Älgarås, samla Sverker en stor här och överraska prinsarna Fale lyckade rädda yngste prinsen Erik Knutsson. Fale Bure hin unge nämns vid slaget på Älgarås 1205, omnämns i Johan Bures släktbok.

Fale Bure hin unge var härförare åt Erik Knutsson i slaget vid Lena 1208 ,nämns i Sigtuna Annaler: ”Det blev krig 5 feb 1208 det stos ett slag i Lena där Ebbe och Lars Suneson ledde Danmarks ryktbaraste soldater drabbade samman med Erik Knutsson här som var betydlig mindre ,Kung Sverker flydde efter Danskarnas nederlag ,och resten av danskarnas arme flydde i synd och skam.”

”Efter hans bröders död, Strax han kom in över fjällen, reste Fale hela Jämtland , Hälsingland,  Medelpad och så mycket av Ångermanland som är in till Strinna, och drog söderut och krigade mot Kung Sverker vilket skedde vid Lena år 1208 som Verserna lyda: ”Anno milleno, 4 bis, duo cente no pleno Bellum Sverconis Stetit in Festo Gereonis Contigit in Lenum twå Danske lupo för enom af Svenskom Svenom togo dorsum verbere plenum.” Ty de Danske hjälpte Kung Sverker mot Kung Erik, Johannes Magnus skriver att Sverker blev slagen. ”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, s. 134,[s.61] fol. 137r[s.62]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Slaget-vid-Lena

Fale Bure hin unge var också härförare år 1210 vid slaget vid slaget vid Gestilren Slaget vid Gestilren år 1210 nämns i Dansk-Svenska annalerna 916-1263.Här finns den äldsta notisen om Gestilren. Dessa annaler tros ha skrivits i Lund hos dominikanerna senast 1254 vilket gör uppgifterna ganska aktuella när det gäller 1200-talets första del.
” när han andre resan |: 1210 krigade mot Svenske Adelsmännen, uti Gestilbro. (Gestilren) När nu Erik Knutsson var kommen till riket gjorde han Fale hin Unge till en Herre och förbättrade hans Adelskap givandes honom en beväpnat arm till Sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheten, och på hjälmen två Norske Vapenyxor därför att han med Norska män hade börjat intaga riket, så ha blev Konung till handa, Då gav ock Kung Erik honom i förläning hela Medelpad och ett stycke av Ångermanland och Jämtland. ” Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v,[s.63] fol. 138r[s.64],Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 137v-138,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

I de Dansk- Svenska annalerna 916-1263 , här finns den äldsta samtida notisen som skrivit i Lund av Domikanerna  senast 1254 , och i Västgötalagens kungakrönika tar också upp slaget vid Gestilren några av de som föll var kung Sverker och Folke Jarl ,  Fale belönades för sin insats det här slaget av Erik Knutsson med stora Jordegendomar och ett förbättrat adelskap.

sid 15

Skönsborg ägdes av Fale Bure hin unge och kallas Buresholm , som han lät bygga om till en försvars kyrka dvs . Sköns medeltida kyrka . Den gamla Järnporten till Skönsborg fanns kvar till vår tid.

Bent Fridholm har med sin forskning kunnat kartlägga platsen där Fale Bure hin unge var begravd. och scanning av platsen  och av Fales gravhäll är på agendan. Två avgörande händelser är om vi lyclas tidsbestämma Fales Gravhäll genom modern teknik ,och om vi lyckas få Y-DNA på Fale Bure Hin Unge som skall ligga begravd vid Skönskyrka, då först kan vi fastställa vår forskning om Bures Svärdlinje.

Sköns_kyrka
Skönkyka

Fale Bure hin unges Gravhäll, från 1200 talets början , i hörnen malteser kors som visar på att en riddare är begravd här ,och Bureättens gamla vapen med en väpnad Böjd arm, med norska bilor eller stridsyxor över hjälmen. Dopfunten är från 1100 talets senare hälft och gravhällen från den medeltida kyrkan, är alltså från tidigt 1200 tal.

Fales Gravhäll.

”Fales Griftsten ligger på Sköns Kyrkogård, Och med förda Vapnet uthugget. Samma Vapen var och med guld och fina färger målat och upphängt på Kyrkoväggen där . Och haver han själv eller Herse i Bure ,hans Son, som somliga menar, skrivit den Krönikan som där i Skönskyrka förvarat låg och innehöll vad som i Fales tid hade skett (etc)”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v,[s.65] fol. 139r[s.66]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

0126

Hur långt bakåt kan Buresättens vapen  spåras bakåt i tiden ?

År 1210 krigade Svenska Adeln vid Gestilren. När Erik Knutsson var kommen till riket då gjorde han Fale hin Unge till en Herre och förbättrade hans adelskap..givandes honom en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheten och på hjälmen två Norska vapenyxor därför att han med Norske män hade börjat intaga riket åt Konungen ..Då gav kung Erik honom i förläning hela Medelpad, ett stycke av Ångermanland och Jämtland” Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v, fol. 138r.

Bure vapnets  eller sköldmärket har sitt ursprung i de två slag som utkämpades 1205 0ch 1210 dvs med ursprung från tidigt 1200 tal. så der tre bröderna Anders,Olof .Jonas Bure renovera Fale Bure hin unges vapen och namn.

______________________________________________________________________________

Familj 2

johan-bures-slaktbok

Herse Falesson Bure e  skall ha varit Hövitsman i Norrlanden skulle ha levat år 1270, han ärvde mycket heder och rikedom efter sin fader och bodde på Bure i Selånger samt gick med silverskenor och silverbälte Var en lärd man, Varför han blev kallad Abboten i Bure och börja anlägga Bure Munk kloster på en holme i Bure minne i Medelpad. Och blev slutligen försåtligen bjuden till bröllop och då mördad av en vid namn Kåsar , samt begraven vid Lövånger kyrka ,gift med Olof ”Dalkarl Jättes”dotter. Källa: Gabriel Anrep Bure nr.126 tabell.1

Herse stifta klostret i Bure och att han var en mäkta lärd man,var orsaken att han gav sig av till Bure haver varit att efter hans fader Fale hin unge och hans förfäder hade varit mycket anfäktade ( involverade) av Uppsala. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 141,fol. 142r [sid.70], (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse haver i unga dagar begivit sig till främmande land, där han haver flitigt studerat och medan det var ofrid i fäderneslandet ,haver han givit sig till ett kloster och där blivit Abbot. Sedan gav han sig av till Bure, där han slog sig ned, där den bästa fisken var laxfisket, ål, Strömming fiske och nätfiske och bodde på Bure holmen där. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 134,fol.135 [sid.62] (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse fick Olof Dalkarls dotter till hustru ,Denna Olof Dalkarl var en av jättarna avleva en mäkta stor man. Och Olof bodde där nu står Burträsk kyrkby. Somliga säga det är därför han kallas Abboten i Bure. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139,fol.140 [sid.68] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse Falesson Bure ,Levde 1270 i Bure ,Selånger socken enligt Gabriel  anrep och Johan Bure anger . här är några orsaker:

  1. Herse Falesson gick omkring med  Silverbälte och silverskenor
  2. Herse Falesson var bosatt i Bure , Selånger, levde år 1270
  3. Herse på började Bure kloster på en holme i Medelpad
  4. Herse Falesson var gift med N.N. Olofsdotter i Burträsk
  5. Herse Falesson son var Olof Bure den gamle levde år 1310 .
  6. Herse var son till Falebure Hin unge som levde 1210.
  7. Herse var i sin ungdom utomlands och läste till Abott, då det var ofrid i landet  tex. slaget vid olustra 1229.

Herse är troligen född före 1350 och  är far till ”Gamle Olof ”  Olof Hersesson född ca. 1380 i Bure ,Skellefteå , han är troligtvis identisk med Herse Sigurdsson som omnämns 1374 i mdeletida brevet  nedan. där han som kusin barn får  Nils Fartegnsson arvslott  i detta konsortium.

SDHK-10584 medeltidabrev där Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift . Riddaren Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten) hade på en resa förnyat råmärkena på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Då Herse representerade Nils Fartegnssons lott, ärkebiskopen Hemming Nilsson ärkestiftets lott och Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, Peter unges lott, så är det bara Johan Ingemarsson som saknas av kompanjonerna i det konsortium, som av ärkebiskop Olof Björnsson hade fått koncession att kolonisera Skellefte ådal. Därtill finns Nils Abjörnsson med som hade fått koncession på koloniseringen av Pite ådal. Källa: utdrag av medeltida brev [DS 3134] och [DS 8666].

Familj 3
Olof Bure den gamle levde år 1310,och han bodde på Bure stamgård i Selånger, han fullbordade Bure kloster, vilken hade en Abbot och tolv munkar.Olof den gamle lever under kung Birgers tid, han hade sonen Fale Olofsson och dottern Ingrid Bure Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 1.

Olof den gamle, var bosatt på Bure stamgård, han var första Abboten i Bure kloster, Han Färdigställde Bure kloster på en holme, hän levde i Konung Birgers tid. Källa: Johan Bures släktbok i autograf,(1613) fol.138v 139r [sid.60] Finsk Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Olof Hersesson född på Bure stamgård , Olof var son till Herse och sonson till Fale hin unge  Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol.138v 139r [sid.60] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

49297360_10211116557189604_2182925172665745408_n

Kung Birger Magnusson ”Birger Jarl” levde (1290–1318.) samma tid som Olof Bure den Gamle kallad ”Gamle Olof ”  som levde 1310 i Bure , Selånger , han färdigställde Bure kloster på en holme i mdelepad. Man bör alltså inte förväxla ”Galme Olof ”som lever hudra år senare i Bure , Skellefteå

Familj 4

Fale Olofson Bure bodde på Bure i Selånger. Han var en förståndig och tapper Riddare,
samt en Hövitsman för Krigsfolket ikung Albrekts tid, Gift med Gunhild Svensdotter i från Ramhäll de hade två söner Olof Falesson Bure och Pehr Falesson Bure .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 1.

Fale Olofsson Bure son till Olof Hersesson. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s.136 Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137. Finska Riksarkivet,Armfeltska arkivet III:14-15

Fale Olofsson Bure levde under Kung Albrekts tid dvs 1364-1389 han lär ha dött ,före 1412.Den Fale  Olofsson har placears som son till ”Gamle Olof ”viket är rätt bara att flera personer  placerat Fale Olofsson som son till fel ”Gamle Ollof ”och som bror till Anders Olofsson och Olof Olofsson alla tre född aomkring 1420 , vilket visa sig g inte stämma då Fale Olofsson levde under KungAlbrekts tid 1364-1389 och torde vara död före 1412 .

Familj 5

Olof Falesson Bure han var bosatt i Bure Ångermanland, han var en förmögen man .han fick sonen Fale Olofsson Bure han var bosatt i Bure Ångermanland. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2..

Olof Falesson Bure ,har tre svärdsättlingar med happlogruppen R-Y10791. via Christoffer Siggesson, Johan Siggesson ,Nils Siggesson,Mårten Siggesson .

Familj 6

Fale Olofsson Bure ,levde i kung Kristoffers tid, gift med Carin Siggesdotter  de hade sönerna Hans Falesson och Sigge Falesson ,Peder Falesson i Byrestad, Skön .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2.

Nämndemanen Fale ”Farde”  Olofsson i Birsta i Skön socken finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. Källor:Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253 och sid 143.

Familj 7

Sigge Falesson Bure  var Länsman i Birsta, Skön socken. under Sturarnas tid åren 1470 – 1520 levde ännu 1528.Han var gift med Ramfrid Christoffersdotter, de hade sönerna: Christoffer Siggesson bosatt i Torp, Johan Siggesson bosatt i Svartingstorp och Mårten Siggesson Bosatt i Gävle . Nils Siggesson bosatt i Torp

Sigge Falesson Bure, bosatt i Byrestad ,först bonde och länsman i Ångermanland under Sturarnas tid levde 1528 Gift med Ramfrid Christoffersdotter. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell. 2

sigge falesson

Sehlberg  i Gävle  tar upp Sigge Falesson Bures  efterkommande.

Familj 8

Christoffer Siggesson i Torp som landsknekt år 1567.Från och med år 1560 ägde denne Christoffer 90 mål jord i Viken i Torp.Källa: jordeboken i Medelpads handlingar år 1560 som visar posten med Christoffer Siggesson i Viken.år 1563 nämns även brodern Nils Siggesson i Vissland, Torp socken Källa: Torps Jordeböcker/mantalslängder

Christopher Siggesson avled år 1601 och att han ägde Viken nr 1-2 (alltså inte nr 3) åren 1576-1600. Källa: ur jordeboken år 1605, där nu en Johan Siggesson skrivs för hemmanet i Viken.

I Torps mantals längd från 1603 , då Johan Siggessons bror Nils Siggesson står under Vissland i Torp socken med 15 och ett halvt mantal , vi vet att Christoffer Siggesson bror Johan hade ett hemman i Viken,Torp socken,var död 1601, men däremot Mårten Larsson står under viken i Torp socken år 1603 då med 6 mantal och även en Per Mårtensson som har 15 mantal , tittar vi på Vissland 1603 har vi en Lars Larsson med 12 mantal och Erik Larsson med 25 mantal.

Christopher Siggesson var kapten eller hövitsman vid Erik XIV:s livakt, sedan översten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad.Han adlades av Johan III den 25 Sep 1572 .och dog i Uppsala och son av Siggo Falonis i Byrestad Medelpad. som också hade sönerna Johan Siggesson och Mårten Siggesson. Källa:Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 K.A. Hagström stödjer sig här på en disposition. av C. Strandberg ”Antiquitates Eskiltunenses”Källa: År 1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld

Större värde för en mer källkritiskt inriktad forskning har Peringskiölds otryckta genealogiska arbeten och samlingar. Det gäller hans stora Ättebok i tre band i RHA:s arkiv och ett 15-tal volymer i RA:s Genealogica-samling (nr 670081). Visserligen utgörs en del av vad som kan kallas matrikel uppgifter om bl a kungar, drottningar och jarlar (Gillingstam 1974), men Peringskiöld var en av de mest produktiva av en äldre tids genealoger och den siste av dem som själv gick till medeltidshandlingarna. Många av de brev i offentlig och privat ägo som han, i likhet med Hadorph, skrivit av eller excerperat för det genealogiska studiet har senare gått förlorade.”[Hildebrand, s. 107]

Christoffer hade bröderna:

1.) Johan Siggeson var Krigsöverste åt Erik den XIV under det Sjuåriga kriget emot Danskarna , Johan Bure säger att han blev adlad av Kung Erik XIV, att han fick som Sköldmärke ”En halv häst med en Lans igenom halsen ,och en flagga på lansen vilket var brukligt för en krigsöverste i Danska fejden. Erik den XIV var kung till 1568 och inledde det förödande nordiska sjuårskriget med Danmark, hans bror Johan den III var kung av Sverige 1568-1592 efter att ha övertagit kungamakten från sin bror Erik XIV. Johan den III avsluta sjuåriga kriget den 13 dec 1570, och i samband med att Johan Siggeson blev ståthållare på Kalmarslott år 1572 blev han officiellt adlad för sina insatser som krigsöverste i sjuåriga kriget och fick sköldmärket ”En halv häst med en Lans igenom halsen ,och en flagga på lansen ” med adelsnamnet Johan Siggeson till Svartinge torp, fick han också 25 sep 1572 av Johan den III sitt Sköld brev: Källor: ÄSF 1:3 s.308 Tab.20, Sköldebrevet finns i Bergshammarsamlingen, pergaments brev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.

41716503_10210462270352842_6708059877727535104_o

Johan Bures släktbok Citat: ”av Fale hin unges söner, han hade erhållit sin faders gård i Byrestad. Av honom haver Johan Siggeson, som i Konung Johans regemente begynnelse var Ståthållare på Kalmar slott, bekänt sig vara kommen efter han var född i Byrestad. Denne Johan Siggeson haver tagit Fale hin Unges vapen samt hans Krönika ur Sköns Kyrka och fört till Åby Kyrka vid Kalmar och där förvarat. Ty han hade sin sätesgård på Svartingtorp. Han vart adlat av Kung Erik och fick till Sköldemärke, en halv häst med en glaven igenom halsen, och en flagga på glaven ty han hade brukat som en Krigs Överste i Danska Fejden över det Norrländska krigsfolket. Fru Anna Stensdotter Ulv på Stävlö”. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 132 [s.59]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15,

Johan Siggesson skulle ha gästat herr Martinus Laurentii kyrkoherde i Torp, enligt ett brev från år 1572, herr Mårten ägde ett av de fyra hemmanen i Viken.Han uppges ha avlidit mellan 19 maj 1579 och 1 jan 1581.Johan Siggeson var adlad den 25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman, på Kalmar slott. Källor:ÄSF 1:3 s.308 Tab.20,

Herr Sigge Christoffersson ,var brorson till Johan Siggesson, det finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter Ulv var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson Ulv, var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson Stiernsköld, på sin mors, Elin Hansdotters Stiernsköld, Annas farmors sida. Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter Tott. Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter,just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin brorson Källa:Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308

En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons Rålamb sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson Buth och hans hustru Brita Haraldsdotter Soop.Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter Ulvsax och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. Källa: ÄSF I,h3, s 217a, 248f, 283ab

Har en notering att den 3/3 1558 får Johan Siggesson häradshövdingebrev på Lysing härad i Östergötland på behaglig tid. (GFR XXVIII s. 119) Gustaf den förstes registratur finns i tryck fram tom. 1560. Häri samt i det påföljande Riksregistraturet finner du sannolikt mycket bra hållpunkter på Johan Siggesson förehavanden under perioden.

I Erik XIV:s dagböcker 1566-1567 framgår ur serie omnämnanden i utgående korrespondens med Johan Siggesson, hans roll som krigshövits -man, överste under kriget. Denna funktion gavs man inte vid tiden med hur som helst utan förutsätter en ansenlig social status i ryggen, då såsom häradshövding. Att han skulle ha en bror Christoffer Siggesson som samtidigt bara satt som landsknekt i Viken, verkar i detta sammanhang högst osannolikt.citat ur ”Sulmen” av Johan Bure. Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar. Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i Skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst meden galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.¹ Burei Sumlen; jfr Leornad. Bygdén: cit. arb. (Samlaren årg. 11). Skön sid. 337

Detta påvisas med att 3 stycken svärdättlingar till Fale Bure hin unge har happlogrupp R-Y10791., dessa tre svärdättlingarna utgår ifrån dessa bröderna Johan Siggesson ,Christoffer Siggesson, Mårten Siggesson, Nils Siggesson

2.Mårten Siggesson var Bosatt 1560 i Sund,Skön. Källa:Skattelängd ;Mårten var född ca 1522 i Byrestad, Skön socken han blev bosatt i sund i Skön Socken och fick barnen; 1) Gulle Mårtensson var född på 1570 talet i Skön s:n ,bosatt på Klökan,Skön s:n han hade två barn Mårten Mårtensson och Cecilia Mårtensdotter. 2) Abeluna (Appolonia) Mårtensdotter född i Sund ,Skön socken hon gifte sig med kyrkoherden i Hudiksvall Ericus Magni han var stamfar för Svinfot släkten de bosatte sig i Hudiksvall i Gävleborgs län. De uppgives ha minst sex barn: Kerstin Eriksdotter, gift med kyrkoherden i Säby socken, Erik Bröms; Sara Eriksdotter som var gift med kyrkoman Peder i Hedesunda socken ; Gynte Eriksson, kyrkoherde i Söderby socken, Mårten Eriksson, kyrkoherde i Vaksala socken; Ingrid Eriksdotter, gift med Gullik Michaelsson i Hudiksvall; och Margareta Eriksdotter, gift med Måns Grof. 3) Malin Mårtensdotter, gift med Olof Matsson i Forsa socken.4) Joen Mårtensson bosatt i Gävle med hustrun okänd.5.Påvel Mårtensson i Gävle,blev dräpt.

Johan Bure uppger å lagläsaren i Uppland Jon Nilsson och en kvinna vid namn Brådvid, vilka Johan Bure intervjuat] hade sagt ”.att ståthållaren på Kalmar Johan Siggesson (till Svartingstorp): ”Han hade också en broder Mårten Siggeson i Gävle som hade 3 söner, Sigge Mårtensson i Stockholm och Påvel Mårtensson i Gävle blev dräpt : iisdem referentibus, och Gulle Mårtensson som bosatte sig i Klökan ,Skön socken.”Källa:Bertil Alanders avskrift 1714 av Johan Bures släktbok, Folio 25 UUB, Palmskiöldska samlingen X 37

3.) Nils Siggesson  nämns i Torp sockens jordebok år 1563 tillsammans med sin bror Christoffer Siggesson och ,I Torps mantals längd från 1603 , då Johan Siggessons bror Nils Siggesson hade hemman i Vissland i Torp socken med 15 och ett halvt mantal ,  det nämns också en Brita som är änka och hemmansägare i Vissland i Torp socken  med 14 mantal  år 1603, sen vet att Christoffer Siggesson bror till Johan hade ett hemman i Viken,Torp socken,han var död 1601, men däremot Mårten Larsson står under viken i Torp socken år 1603 då med 6 mantal

Familj 9

Sigge Christoffersson Bure, född omkring 1556. Sändes vid 16 års ålder till Kalmar skola. Prästvigd 1583. Kapellan i Växjö 1584. Huspredikant hos riksrådet Göran Claesson (Stiernsköld) Biby 1584. Komminister i Jäders församling i Strängnäs stift 1587. Bevistade Örebro möte mot liturgien 1588. Komminister i Taxinge församling 1589. Kyrkoherde i Stenkvista pastorat av samma stift 1590. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Prost och kyrkoherde i Eskilstuna 1609. Död i Eskilstuna 1643-05-03 och ligger jämte sin 1:a hustru begraven i Eskilstuna kyrka s kor [Hm].

Gift 1:o 1588-12-08 på Bro gård med Ebba Andersdotter, född i Gällstads socken, Älvsborgs län, död 1625-12-07.Gift 2:o med Carin Månsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med kyrkoherden i Bettna pastorat av Strängnäs stift Abraham Kule, död 1619), dotter av kyrkoherden i Stigtomta och Nykyrka församlings pastorat av nämnda stift Magnus Petri (av samma släkt som friherrliga ätten Palmstierna och adliga ätten Schillerfelt) och hans 1:a hustru Margareta Jönsdotter [Hm]

han var Kyrkoherde i Eskilstuna (Forskyrka) är från detta år 1603. Han var tidigare kyrkoherde Stenkvista (fram till detta år). han hade bland annat sonen Anders Siggesson

Sigge Christoffersson Bure

Familj 10
Anders Siggesson, adlad till  Falkengrén  till Skalestad i Enhörna socken och Södermanland; född 1595 Skrivare i Svenska kansliet 1617; Avsked 1621;Soldat vid Södermanlands regemente  s. å. ; Löjtnant .1625; Kapten 1630; Major 1644; Adlad 1645 » (introd. 1647, under N:o 343); död 1655  och begraven i Thorshälla kyrka. . — Gift med Maria Kula eller Lod ; dotter av Kyrkoherden Abrahamus Abrahami Kula i Bottna i Södermanland  med Carin Magnusdotter.

_________________________________________________________________________

Svärdslinjen delar sig vid familj 6 , och går ända till Säbrå burarna inklusive adlade bröderna Anders, Jonas och Olof.

Familj 6

Fale Olofsson Bure ,levde i kung Kristoffers tid, gift med Carin Siggesdotter  de hade sönerna Hans Falesson och Sigge Falesson ,Peder Falesson i Byrestad, Skön .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2.

Fale Olofsson Bure var identisk med Nämndemanen Fale ”Farde”  Olofsson i Birsta i Skön socken finns omnämnd som år1519  är sittande i Nämnden i Selånger. Källor:Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253 och sid 143.

Familj 7

Peder Falesson Bure , var bosatt i Bure (Selånger) och var en myndig nan och domare i Norrlanden ,han var gift med Helena Larsdotter ifrån Nordmaling. de hade sonen Sven Pedersson Bure. Källa:Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 3.

Familj 8

Sven Pedersson Bure  ,till Byrestad ,Skön , han var Hövitsman för Norrland under Sturarnas tid.Gift med Margareta Boosdotter  ifrån Hälsingland. De hade son Laurentius Svenonis  Bureus.Källa:Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 3.

Sven Petersson född 1481 i Byrestad gift 1505 med Margareta Boosdotter i Hälsingland.Han var hövitsman för stor hälsingland ,och han deltog i flera fält slag, levde under Sturarnas tid.
Källa: Klercker-Mattonska samlingarna.sidan 176

Anders Bures farfars far ”Sveno Petri” som son till ”Peder Falesson i Byrestad son till ”Fale Olofsson Bure. Källa: Johan Bures släktbok i autograf, s.133[sid.61] Johan Bures släktbok  (1613), Sid 132-133,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Familj 9

Bure_A12600

Herr Lars, kyrkoherde i Säbrå
Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors

Laurentius Svenonis född 1507 i Byrestad,Sattes först i Burakloster där han av sina släktingar den siste Abboten Johannes Olai Bure lärdes läsa och tillvändes Klosterlevnaden,kom sedan till Grå-Bröderna i Uppsala,prost vid Domkyrkan,blev sen Olai Petri Lärjunge.och 1541 den första lutherska kyrkoherde i Säbrå ångermanland.död 1579 gift 1541 med Margaretha Engelbrechtsdotter Janzonia. Söner: Engelbrechtus Laurentii Bureus född 1542 kotraktprost död 1621,M:r Johannes eller Hans Laurentii Bureus född 1548 Kyrkoherde död 1615.
Källa: citat från Nils Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no.1 195r -207r Svenska Adelns ättartavlor år 1858. Adels ätten bure no.126 tabell no

Laurentius Svenonis (1543-72).Kyrkoherde i Säbrå under åren 1543-1572 , lär denne adliga Bureättens förste nämde kände stamfader varit född 1507 och tredje son till hövitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom skall han insatts i Burakloster, där han af sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure lärde sig läsa och tillvändes klosterlefnaden, kom därifrån till Fransiskanerna i Upsala och blev altarist i domkyrkan, deinde præbendam animarum administrandam suscepit.¹ Vid reformationens början begaf han sig till Sthockholm och blev Olai Petri lärjunge, sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev kyrkoherde i Säbrå 1543, men avböjde det av ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen över Ångermanland. Fr. o. m. 1543 arrenderar han några av de gamla till kronan indragna kyrkjordarna i Säbrå. På Landstinget i Bjärtrå 29 okt. 1568 avgav han jämte övriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran åt kung Johan III. Enligt taxeringen för Älvsborgs lösenår 1571 utgjorde kyrkoherdens lösegendom: silver 128 lod, pgr 380 mark, tenn 1½ pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter 20, får 12, svin 12, hästar 4 för 76 mk och 1 sto för 9½ mk. Sammanlagdavärdet uppgick till 1279 mk, varav tiondedelen utgavs för ändamålet. Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gävle skola och slutligen till Upsala. Tiondelängderna för år 1572 äro de sista, som bevittnats av Laurentius Svenonis, men enligt uppgift skall han dött först 1579. G. 1541 m. Margareta Engelbertsdotter Janzonia.Barn: Sven blev vid militiären med sin faders samtycke och gjorde under sin farbroder Jonas Bure vackra prof, »donec eum suum in censum libitina referret»²; Engelbertus, f. 1542, kyrkoherde i Säbrå, Härnösand, Själevad och sist i Luleå; Petrus, »urgente aliquo naturæ vitio», blev handlande; Johannes, f. 24/1 1548, kyrkoherde i Säbrå n. 6; några döttrar.
Bygdéns Härnösands Stifts Herdaminne, del IV, sid. 94

Denna Adelsman varit född 1507 och tredje son till hövitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom skall han insatts i Bura-kloster, där han av sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure, lärde sig läsa och tillvändes klosterlevnaden, kom därifrån till Fransiskanerna i Uppsala och blev altarist i domkyrkan,” deinde praebendam animarum administrandam suscepit”. Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och blev Olai Petri lärjunge, sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev, kh iSäbrå 1543, men avböjde det av Ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen över Ångermanland. Fr. o. m. 1543 arrenderar han några av de gamla till kronan indragna kyrkojordarna i Säbrå.
Källa:Står som stamfar för adlade Bure i den nya Adelskalendern.

Familj 10

Herr Hans, kyrkoherde i Säbrå, sedan i Härnösand. Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors

M:r Johannes eller Hans Bureus annars kallad mäster Hans Larsson född 24 jan 1548 i Säbrå komminister i Själevad 1566,kyrkoherde där 1580,kyrkoherde i Säbrå 1590,underskrev Uppsala mötesbeslut 1593, död 1615 gift 1 med Kjerstin Zyhntia dotter av prosten Henricus Zynthius i Alfa gift 2. med Anna Segersdotter dotter av knapen Seger Olofsson i Nänsjö av samma knape släkt som adels ätten Ehrenklo no.871 och Gerd Ulf .Anna var om gift sedan med prosten Olaus Martini i Nordingrå. Källa: citat från Nils Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no.1 195r -207r Svenska Adelns ättartavlor år 1858. Adels ätten Bure no. 126 tabell 4.

Johannes (Hans) Laurentii (Bure)  kyrkoherde nr. 6 i Säbrå under åren 1589-1603, f. 24 jan.1548 i Säbrå, son till kyrkoherden  Laurentius Svenonis här och broder till företrädaren. Han uppges ha varit docent i Gefle skola 1570, sedan komminister.i Säbrå, tjänstgjorde i slutet av år 1588 som v. pastor i Själevad och blev 1589 kyrkoherde där. men fick redan s. å. genom pastoratsbyte med sin broderEngelbert transport till Säbrå. Som vederlag för de från gället avsöndrade annex prästborden i Stigsjö och Häggdånger tillerkändes han av kon. Johan III gen. brev av 29 mars 1691 6 pund spannmål, vilken förmån stadfästes av kon. Sigismund samt av hertig Karl 27 februari. 1596. Han undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 22 oktober .1595. Förordnad att under kyrkoherden i Härnösand Laurentius Jonæ, privation tillika uppehålla kyrkoherdetjänsten i staden 1596, synes han även efter dennes död innehaft befattningen (se I, s. 343). Herr Hans avled 3:dje dag Påsk (26 apr.) 1603 och begrovs i Säbrå kyrka mitt för altaret. I Säbrå s:n ägde han rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen, 14¾ sälland i Helgum, 13½ säll. i Brennäs, 7½ säll. i Åå och ¾ säll. i Berglägden Första hustrun hade ärvt en jord i Obol, som äldsta sonen erhöll som gåva av mor och syskon och vilken såldes, »då han for för att  ta magistern» i Tyskland. Rörande kyrkoherdens  familjeförhållanden föreligger enutmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Upsala Universitetsbibliotek (sign. X 255 k).1) m. Kerstin Zynthia;  2) m. Anna Segersdotter, dotter av knapen Seger Olofsson i Nensjö, av sammasläkt som adliga ätten Ehrenclo, och Gertrud Ulf. Hon gifte om sig 1608 med prosten och kyrkoherden i Nordingrå Olaus Martini, flyttade 1625 efter hans död tillHelgum i Säbrå och avled där 3 juni 1632.Barn: Jacobus Zebrozynthius, f. 17/11 1582 i Säbrå, fil. mag., professor i Upsala 1612, tillika khde i Vendel 1616, khde i Storkyrkoförs. i Sthm 1624, biskop i Strängnäs 1639, d. 9/7 1642; Lars Hansson, ärvde Åå, Berglägden samt Brennäs,där han bodde, död. april 1621; Christopher Hansson Zynth, född 10/3 1589 i Själevads prästgård, ärvde Helgum, där han bodde och idkade lantbruk och handel, landstingsman, betydande herredagsman vid riksdagarna 1621, 1624, 1640,1644, gift 2 ggr, d. 1656; Kirstin Hansdotter, g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. Carl Persson, landsskrivare i Ångermanland; Margareta Sæbroensis, f. 1594, g. 1) 1610 m. prosten i Leksand Elaus Terserus, 2) 20/9 1618 m. hans efterträd. Uno Troilus; hon avled 11/6 1657, saknad i hela Dalelaget, där hon för sitt hederliga utseende och goda hjärta bar hedersnamnet »Stormoder i Dalom». Hennes bröder Jacob och Christopher besökte henne i Leksand 1618, förmodligen vid bröllopet, själv var hon hem rest till Norrland 1625. Källa:Härnösand Stifts Herdaminne av Leornad Bygdén del III sid 96 

Familj 11

Herr Engelbrekt, kyrkoherde i Säbrå, sedan i Själevad. Gift med Bureättlingen Elisabet Andersdotter, 1549 och  d.öd 1597, moster till Johan Bure. Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors

Engelbrechtus Laurentii Bureus född 1542 i Säbrå, student i Uppsala 1561, prästvigd 1568 Kyrkoherde i Säbrå 1580 och i Själevad 1590 underskrev Uppsala mötes beslut 1593,kyrkoherde i Luleå och kontrakts prost i Västerbotten 1612 död 1621, G ift 1670 med Elisabeth Andersdotter född 6 sep 1549 död 9 okt 1597 dotter av prost och kyrkoherden i Skellefteå Andreas Olai och Anna dotter till Underlagsmannen Anderas Jacobsson Bure i Kåge. Källa: citat från Nils Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no.1 195r -207r Svenska Adelns ättartavlor år 1858. Adels ätten bure no.126 tabell no 5.

Engelbertus Laurentii (Bure) (1573-89) var kyrkoherde i Säbrå under åren 1573-1586 , född 1542, son till företrädaren och adj. åt honom 1568. Som pastor till prästegäll beseglar han tionde längderna fr. o. m. år 1573, sista gången 12 mars 1589, och utgaf s. å. en hjälpskatt om 6 dlr. Då konung. Johan III år 1574 lät avyttra en del af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna med bördsrätt åt enskilda, tillöste sig khde Engelbrecht Larsson för 1308 mark 13½ seland i Geresta, 5 sel. i Legdan (Lögdom), belägna i Säbrå s:n, samt 2 sel. i Lindom och 2½ sel. i Muggärd av Häggdånger s:n,Eckl. bost. 2, S. XXVII.) Med sin tjänst här förenade han fr. 1586 befattningen som förste kyrkoherde i den nygrundade staden Härnösand och blev genom byte med sin broder Johannes khde i Själevad 1589 samt slutl. khde i Luleå, se Neder-Luleå. Källa:Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne del III, s. 277

======================================================================

 

bild1

 

Johan Bures släktbok är enbart hans släkt från hans mormors (Anna Andersdotter Burea) sida , då varken Johan Bures farfar eller morfar var Bureättling, men däremot hans mammas systerbarn,dvs kusiner Anders ,Olof, Jonas Bure som även hade buresläkt på faderslinjen /svärdslinjen deras farfar var Larentius Svenonis Bureus , farfars far Sven Pedersson (Bure) han var gift med Helena Larsdotter ifrån Nordmaling han var domare i Norrland, farfar farfars Farfar var Fale Olofsson (Bure) han var gift med Gunhild Svensdotter , han var riddare och hövitsman åt krigsfolket i Kung Albrekts tid 1364-1389, han levde ännu 1370 i Bure ,Selånger .källor Gabriel anrep Bure 126 tabell 1, Johan Bure släktbok(1613) sidan 134. Fale Olofsson är fel placerad som bror till Anders och Olof Olofsson född 1420 talet eftersom han var död omkring 1389 och han bodde inte i västerbotten. 
https://commons.wikimedia.org/…/File:Belagda_Bure%C3%A4ttli…

I avhandlingen medeltid i centrum av Historikern Leif Grundberg på sid 201 står det Citat :>> den så kallade Fartegn- eller landsdomarsläkten. Hur dessa personer i verkligheten var besläktade med varandra är visserligen i flera fall oklart, men inga tvivel råder om att de utgjort en betydande maktkonstellation med bas i södra Ångermanland och östra Medelpad och med stort ekonomiskt inflytande i stora delar av Norrland. Tillsammans med ärkebiskopen Olof Björnsson, ”kungsåren” Johan Ingemarsson (med vilken han var befryndad), Peter unge (av Fartegnsläkt) och den uppländske stormannen och riksrådet Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) intog således Nils Fartegnsson en av huvudrollerna under 1300-talets första decennier i ett omfattande kolonisations -företag med maktpolitiska förtecken i övre Norrland. En son till Nils Fartegnsson var den mytomspunne Fartegn unge som var lagman i Medelpad och antas ha spelat en aktiv roll som anhängare till kung Magnus Eriksson under folkungarnas kamp mot mecklenburgarna på 1360-talet. Utmärkande för denna maktelit är att flera av dem bar namnen Fartegn respektive Speilbuder. Ytterligare personer kan knytas till denna grupp genom den vapensköld bestående av en böjd arm som återges i deras sigill.”Fartegnsläktens” sigillbild med en krökt arm återfinns på flera dokument från 1300-talet. Detta sigill tillhörande Nils Fartegnsson återfinns på ett dokument från 1352. >>Slut citat .

77

För mej råder det inget tvivrel om att det är Bureättensvapen som dessa ingifta ättlingar bär de tillhörde utan tvekan samhällets sociala toppskikt. platserna eller gårdarna som omtalas som hemvist för dessa inflytelserika män under 1300- och 1400-talen följande: Herrlekan(”Hærleby”) i Överlännäs, Kalknäs (”Kalvnäs”) Boteå, Utnäs och Djuped i Styrnäs, Nässom och Lugnvik i Bjärtrå, Salom och Hammar i Torsåker, Frånö i Gudmundrå samt Klappsta i Ullånger.etc Vi kan börja längst uppströms Ångermanälven i Sollefteå där vi finner den mycket rike mannen Gudlev Bilder 1337. Detta år utfärdade han ett testamente för sin egen och sin avlidna hustru Rodhnis ”själagagn” i närvaro av ärkebiskopen och många andra högt uppsatta personer samt sin son Fartegn och hustruns söner Herse och Speibuder. I testamentet skänker Gudlev laxfisken i Västerbotten till Uppsala domkyrka och till Helgeandshuset i Stockholm, vidare kontanta pengar till samtliga kyrkor och präster i både Ångermanland och Medelpad,

brev 4354 Gudlev Bilder

Styrnäs har den medeltida gravhällsom vittnar om att en framstående person vid namn Nicolaus Juvenus (”Nils unge”) fått sin sista vila.anno 1346. Intressant nog omnämns emellertid samtidigt med Hök Petersson också en man vid namn Clemens i en framskjuten position just i Kalknäs by på 1340-talet vilken i sitt, sigill förde det karakteristiska vapnet med krökt arm som också användes av Nils Fartegnsson I Utnäs i Styrnäs socken finner vi också en Nils Petersson som vid rannsakningarna om gränsen mellan Uppsala och Åbo stift 1374 vittnade om att han följt med hälsingefogden Torsten Styrbjörnsson till Ule älv vid gränsregleringen mellan ärkestiftet och Åbo stift ,I Klappsta i Ullånger, alltså en bit norr om Ångermanälvens dalgång, bodde en man vid namn Sigurd som i Luleå 1374 inför ärkebiskop Birger och många andra berättade att även hans son Herse följt Torsten Styrbjörnsson vid förnyelsen av gränsen vid Ule älv . 

Magnus Erikssons styre i samband med konflikterna med Valdemar Atterdag i Danmark. En grupp svenska stormän med Bo Jonsson (Grip) i spetsen vände sig därvid till hertig Albrekt av Mecklenburg för att få ekonomiskt och militärt stöd för att göra slut på kung Magnus regim. I slutet av 1363 inföll de tyska trupperna i Sverige och redan i mars 1364 valdes hertigens son, Albrekt d.y., till svensk kung. Det rådde nu fullt inbördeskrig i landet, men Magnus Eriksson och hans styrkor led ett avgörande nederlag vid Enköping Den norrländske stormannen Fartgn unge förmodas ha tagit aktiv del i händelse utvecklingen och enligt medeltida brevet dog han själv i ett slag mot Albrekt av meckelnburg vid Uppsala i närheten av Danmarks kyrka

Nils Falesson (Fartegnsson) ser ut att ha varit gift med en syster av Kungsåren Johan Ingemarsson (av Balksparre-ätt) som också var med jord skiftet.

Nils Falesson (Fartegnsson) var gift med N.N. Ingemarsdotter är dotter till Ingemar Isesson. Hennes bror var kungsåren och fogden över Hälsingland. Johan Ingemarsson.Johans måg, Nils Fellersson, “En förmodan, att Nils Fartegnsson skulle kunna vara identisk med “Nils Fellersson”, som i brev av 14 april 1325. Det senare framgår av Johans bytesbrev år 1325 mellan honom och Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) Källa: Algot Hellbom Jfr S Rahmqvist 1996, s 235 not 32.

Nils Falesson (Fartegnsson) belagd i medeltida berv och faderskap visat tex med gods och fiske diplom Farthiegn d.ä. ärvde godset ”Näshem” i Nässom ,sen så har han också fiske diplom från 2 7 feb 1314 (fiskerättigheter) över Indals ån, som ges från fadern i brevet

SDHK- 3287 Daterat : 5 jul 1324 kan man se kopplingen mellan fadern Farthegn d.ä. och Nils Fartegnsson Innehåll: Nils Fartegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt i Indals ån med tillhörande fiske och omgivningar.Nils Farthiegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt i Indalsån med tillhörande fiske och omgivningar (DS 2471, SDHK-3287 )Nils Falesson fick Indalsån av sin far ( Fale d. ä )

50

__________________________________

Nils Falesson (Fartegnsson) Bosatt i godset ”Näshem” i Nässom , Bjärtrå socken, hans säte som lagman var skön Han var Lagman samt Storman han var nämnd 1324 -1352. Källa: Historikern Nils Ahnlunds Norrlandsexcerpter (L 69:576) i Kungliga Biblioteket

52

49

Ett stort bevis på att Landsdomarsläktens och Fartengsläkten gifte in sig med Buresläkten var att det ursprungliga vapnet vingad lilja ssom bars först av Harald Gudmundsson och av flera av hans söner som Anund Haradsson SDHK nr 1514, datering 1291 (original) och Karl Haraldsson medans son sonen Nils Falesson (Nils Fartegnsson) hade Bure vapnet (böjd arm) SDHK-nr: 3291

SDHK- 3287 Daterat : 5 jul 1324 kan man se kopplingen mellan fadern Farthegn d.ä. och Nils Farthegnsson Innehåll: Nils Farthiegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt i Indals ån med tillhörande fiske och omgivningar.Nils Farthiegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt i Indalsån med tillhörande fiske och omgivningar (DS 2471, SDHK-3287 )Nils Falesson fick Indalsån av sin far ( Fale d. ä )

Fem stormän uppodlar och bebyggde Skellefteå och Luleå älvdal. en av dom var Nils Fartegnsson 
______________________
SDHK-Brev 3462 den 2 feb 1327, Utfärdare: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge. Innehåll: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskommer om delning sinsemellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande. Då Nils Farthiegnsson ingår som en av de penningstarka parterna i det konsortium som kronan och kyrkan bildat för ett koloniseringsprojekt vid Lule älv: ”Vi Olof av Guds nåde ärkebiskop i Uppsala, Johannes Ingimarsson, kunglig ombudsman över Hälsingland. Nils Farthiegnsson och Peter Ungi kungöra härmed för alla dem det nu och framdeles vederbör, att då området och floderna mellan Skellefteå och Uleå med kunglig myndighet förlänades att bebyggas och uppodlas, erhöllo vi förenämnda hela den flod, som kallas Lule med angränsande områden, kallade till-lider, ävensom dess bifloder, kallade tväråar (…) och hava så delat detta sinsemellan, att vi Olof och våra efterträdare efter oss skola för evärdeliga tider äga av hela det förenämnda området en tredjedel och jag Johannes Ingimarsson och mina arvingar den andra tredjedelen och vi förenämnda Nikolaus och Peter den övriga och sista tredjedelen …” Parterna kom överens om att dela lika på kostnaderna för att bebygga och odla upp området, liksom på inkomsterna av detta.Källa: Medeltida avskrifter: A 8, fol. 45, RA 0201 Peringskiöld: E 100 Örnhielm: I, p. 795 ^ Westin Gunnar, Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar, red (1962). Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600. Umeå: Norrbottens och Västerbottens läns landsting. sid. 147. Libris 126591
_________________________________
SDHK-3801 .Datum 23 maj 1331, Utfärdare Johan Ingemarsson.Språk latin Innehåll:Johan Ingemarsson uppgiver hur han och ärkebiskop Olof delat nedanskrivna lägenheter, dem de gemensamt äger, sålunda att ärkebiskopen skall ha för sig och sina efterkommande fisket i Ragunda med en fjärdedel i byn Fors, men Johan Ingemarsson får godsen i Värsta och Dingersjö med ”Dumbæ” fiske. Gemensamt behåller de fisken i ”Sukubyskiu” (Åby) älv och Lule älv Nils Abjörnssons förläning vid Piteälvenfinns det inga uppgifter om att kolonisationsprojektet vid Luleälven faktiskt ledde till någon inflyttning eller nyodling.Däremot nämns i ett dokument från 1331 att två av de ovannämnda intressenterna, Johan Ingemarsson och ärkebiskop Olof, ägde varsin tredjedel i ett laxfiske i Luleälven, sannolikt det som senare blivit känt som Edefors laxfiske.Källa:Ang. Johan Ingemarsson och hans relation till ärkebiskop Olof se K. Janzon i Svensk Genealogisk Tidskrift 2010:1.Övre Norrlands historia (1962), s. 148 Källa:Original perg., RA 0101.BrocmanI Misc. 8:17 ,
____________________
Herse Sigurdsson mor Ingrid Olofsdotter är Bureättling han är också kusinbarn till Nils Fartegnsson och blir också den som får Nils Fartegnsson arvs lott att förnya gränsdraningarna över Skellefteå och Luleå älvdal år 1374,å Nils är död och även hans Barnlösa son Fale dy. är död sen 1363, så därför får Herse arvslotten.

SDHK-10584 medeltidabrev där Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift . Riddaren Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten) hade på en resa förnyat råmärkena på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Då Herse representerade Nils Farthiegns lott, ärkebiskopen Hemming Nilsson ärkestiftets lott och Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, Peter unges lott, så är det bara Johan Ingemarsson som saknas av kompanjonerna i det konsortium, som av ärkebiskop Olof Björnsson hade fått koncession att kolonisera Skellefte ådal. Därtill finns Nils Abjörnsson med som hade fått koncession på koloniseringen av Pite ådal. Källa: utdrag av medeltida brev [DS 3134] och [DS 8666].

Nils Falesson (Farthiegnsson) har två nämnd söner i medeltida breven Johan och Olav Nilsson (Böjd-Arm.) Troligen hör Fale Nilsson och Bengt Nilsson hemma i den familj med vapen och namnlikheten och yrkena Fogde och lagman som var yrken som gick från far till son. Källa: Historikern Nils Ahnlunds Norrlandsexcerpter (L 69:576) i Kungliga Biblioteket.

Nils Fartegnsson har förutom Fale Nilsson d.y.,två söner till nämnda i medeltoda breven Johan Nilsson och Olof Nilsson (böjd arm ) troligen är Bengt Nilsson ättling till samma släkt krets (Historikern Nils Ahnlund norrandsexcerpter L69:576 kungliga Biblioteket)

Nils Fartegnsson sonson sonson son Olof Bure som har både vapnet (böjd arm) som dom haft i 5 generationer och fick dessutom Bure namnet.

50058554_10211119010690940_1222225393247846400_n

 

 

Olof Bure var kanink i Strängnäs 1493 .Olof Bure var nämnd som död 1505 i Brev SDHK-nr: 35249,det står att han ägt sorunda fram till sin död .
________________________
SDHK-nr: 32862
Språk:svenska,Datering:1493 
Utfärdandeort:Strängnäs 
Innehåll:Peter (Magnusson) Bragde (Brahe) säljer med sin hustru Ölgård Turesdotters samtycke till biskop Kort i Strängnäs 2 gårdar Hyvena i Vansö socken, Åkers härad, 1 gård i Kumla i Härads socken, Åkers härad, och [1?] gård i Järna i Gryts socken, Daga härad, för 400 mark stockholmsmynt och 200 mark ”i nya örtugen”, med förbehållet att han eller hans arvingar skall kunna återköpa gårdarna. Herr Svarte Jöns Åkesson ärkedjäkne i Strängnäs, och Olof Bure, kanik därsammastädes, beseglar.
Källor:Original: perg. RA 0101 odat. nr 207 bilder
Litteratur och kommentar, Dateringen ’efter 1493’: Olof Bure omnämns som kanik först 1493 (SDHK nr 33030).Dateringen ’före 1501’: Biskop Kort Rogge avled 5 april 1501.
För Biskop Kort, Olof Bure och Svarte Jöns Åkesson se Collmar, Strängnäs stifts herdaminne. För Ölgård se ÄSF I, s. 264; för Peter Magnusson Bragde (Brahe) se SBL V, s. 637 f

________________

10584 Herse sonson till Nils Falesson fick han lott att förna råmärken i Luleå ochh skellefteå ådal
.
Byn Klappsta är av intresse också med anledning av att Fartegn unge och hans hustru Ingeborg år 1342 bytte till sig jordegendom i denna by av Speilbuder Speilbudersson. Att Bjärtrå under medeltiden varit säte för framträdande män i samhället framgår av att ytterligare en Fartegn, omnämnd 1314 och 1324, var bosatt i Kungsgårdens grannby Nässom där ruinerna efter Bjärtrås medeltida kyrka ligger, och i samma by Nässom omtalas på 1340-talet Peter Unge . Fartegnsläkten och burit släktnamnen Fartegn och Speilbuder hör en Speilbuder Fartegnsson, som tillsammans med sin bror Öne Fartegnsson och en syster vars namn vi inte känner, år 1390 skänkte jordegendom i byn Sunnanåker till kyrkobordet i Ytterlänn                                                                                            —-                                                                                                                                                    Brevnummer:4745
Utfärdandedatum:1342 
Språk: (latin)
Utfärdare:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg.
Innehåll:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson, som får jord i Morberga (i Bälinge socken i Uppland) och en gård i Åkerby (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullerångers socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder, lagman Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och ”Aswid”.Sigillanter:Johan Ingemarsson, kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder och Hökar Petersson.Original:fölorat med Miscellaneaknippa X
Övr. efter- medeltida regester/notiser: se nedan a.a. 
Tryckt regest:Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 96 f.
———————————————————————————
Om vi så återgår till jordabytet 1342 så finns det ytterligare några intressanta omständigheter ,Spielbudersson, som får 14 öresland (1:6) jord i Morberga i Bälinge socken och en gård i Söderby ,Åkerby Socken i utbyte mot Herresta,Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullånger.Ingeborg Ärvde och ägde Moberga i Bällinge sn och Söderby i Åkerby sn. gods i uppland,Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka.Ingeborg var Gift med Farthiegn Unge 1350 talet.

År 1342 Skiftar Fale d.y. Nilsson (Fartegn Unge), lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbuder Spielbudersson ,son till Spielbuder ”Bilder” Salvesson , och lagman Uno Eriksson är far till Ingeborg efter Farthægn Unge död 1363.

8252 Fale hin unge

______________________

SDHK-nr 8252
Utfärdandedatum; 1363
Utfärdare Fardjäkn (Fale) unge
Källor Övr. eftermedeltida avskrift Genealogica vol. 62, RA
Innehåll Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar.
Extratext På baksidan: Denne Färdens vnge bodde i Skiön vthi Medelpada, huilken hafuer wunnett een slachtningh emoth the danske wedh Danmarks kiörkio j Uplandh, huar vthaf hon fick sitt nampn, blef så der dödh.
DS nr 6737; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 21Se komm. i trycket (DS 6737).För namnet Fardjäkn / Fale / Fardhe / Farthæghn se SMP II, sp. (9,) 11-13                                         ___

 

 

 


Johan Bure 1601 reste till Västerbotten för att intervjua hans mormor Anna Andersdotter (Bure) släkt , hennes far var Anders Jakobsson – hans far Jakob Andersson – hans far Anders Olofsson – hans far Olof Hersesson ”Gamle Olof” född ca.1380 i Bure Skellefteå socken
________________

 

 

 

 

 

 

under arbete mvh Tommy 

 

 

 

Annonser