Bureätten Sveriges äldsta svärdslinje, enligt Johan Bures släktbok, Gabriel Anrep, och Krönikor, runstenar och Y-DNA.

0126

untitled 2

Bureättens äldsta generationer på svärdslinjen tas upp i adelskalendern ,krönikor, på Runstenar och i sägner.

1 gen.Thord Holmfastsson i Bure ,Skokloster
2 gen.Herse Thordsson i Bure , Skokloster
3 gen.Tord Bure flytta från Uppland till Norrland
4 gen.Erik Thordsson (Thordserke) i Bure ,Selånger
5. gen Herse Eriksson i Bure ,Selånger
6 . gen Fale Bure hin gamle i Byrestad,Skön
7.gen Herse Falesson hin äldre i Byrestad, Skön
8. gen Fale Bure hin unge i Byrestad ,Skön

Familj 1.

Thord i Byre (i Bure) skall ha levat i Konung Eric Segersälls tid. Han blev kristen år 992 och bosatte sig vid Sko i Uppland. Där han på egen bekostnad skulle ha låtit bygga en kyrka som länge kallades Byre kyrka. Till åminnelse av honom, och vid samma kyrkdörr en runsten med runskrift upprest av hans söner. Källa: Gabriel Anrep svärdslinje Bure nr 126 tabell 1

U 678 i skokloster en sten med runskrift blev satt vi kyrkans dörr på stenen, står översatt från runskrift ” Andvätt och Gulle och Gunnar och Herse och Rolev lät resa stenen efter Thord fader sin, Fot högg runorna.” ”Antuir x auk x Kulaifr x auk x Kunar x auk x Haursi x auk x Rulaifr x litu x raisa x stain x at x porp x fapur x sin /fotr x huik x Runar.” Källa: boken 100 svenska runskrift er av Åke Ohlmark.

Runsten U 678 i skokloster

Thord och hans 5 söner deras förfäder, vilka skulle gett namn åt platsen Burelandet d.v.s. Skobolandet (i dag Skokloster) en gammal sägen har förknippat runstenen med Falsta borg ruin då Thord skulle ha bott på Falsta, runstenen låg då inne i Kyrkan framför västra portalen.” Källa:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Ohlmark.

Bild2

 

Thord var en storman, troligen en sonson till den mäktige Herse i Uppland. Han föddes i Sigtuna och var troligen underhövding under Erik Segersäll. Han stödde Erik Segersälls idé att bryta hedendomen och de konservativa krafterna i Uppsala, och markera att en ny tid inträtt sonen Olof Skötkonung fortsatte sin fars arbete. Och han var den förste som prägla mynt i nya kungastaden Sigtuna. Källa: boken den svenska historien av Herman Lindqvist. Sid 9,10 .

Thord på runsten  var troligen identisk med Thord Holmfastsson som levde år 992 och var Erik Segersäll underhövding, dvs. den Thord som Gabriel Anrep tar upp i Adelns ättartavlor under Bure nr. 126. tabell.1

Familj 2.

Herse Thordsson tycks ha levat i Konung Anund Jakobs tid han skall ha levat år 1022 -1030.Källa: Gabriel Anrep, Bure nr.126 tabell 1.

Herse som nämns som Thords son på runsten U 678 i Skokloster, kallas Herse troligen efter sin farfarsfar som också hade det ovanliga namnet Herse. Namnet Herse var typiskt för Bureätten och ett ovanligt namn. Källa: Andreas Olai Rhyzelius och Thord Bylund.”

Runsten U 678 baksida

Familj 3

Thord Bure levde i Kung Inge den äldres tid, och synes på grund av Blotsvens förföljelser mot kristendomen nödgat honom att flytta från Uppland till Norrland därifrån, utgrenade sig hans ättlingar och ännu fortleva de med namnet Burman,.Källa: Gabriel Anrep, Bure nr.126 tabell. 1

Thord Bure levde ca.1080 när Inge Stenkilsson var kung 1080 – 1110. Han skulle enligt muntliga tradition flytt undan Blotsvens förföljelser till Norrland grävt ner  fädernas  silverskatt.

Stige skatten smycken 1

Stige-skatten är den största vikingatida skatt som hittats i Norrland. Den hittades 1903 vid plöjning av en åker i Stige, Indal. Silverskatten vägde över 3 kg och innehåller smycken, bitsilver och ca 2000 mynt. Tyska mynt dominerar men även anglosaxiska, arabiska och skandinaviska förekommer. Den dateras till vikingatiden, 800-1050 e Kr,.

Familj 4

Erik Thordsson som kallas ”Thordserke” bodde i Selånger, Medelpad och levde vid år 1116 ,Han och hans söner nämnes på en runsten i Selånger socken. Källa: Gabriel Anrep svärdslinje Bure nr.126 tabell 1.

På runstenen stod texten: Siuhurp. auk. Puir, Haipin.auk. Herse, raistu.stain. pena. abitir. Pursiarka. fabur. sin. Översatt text från Helmer Gustavsson chef på runstensverket år 2006, : Sigurd och Thord. Heden och Herse reste denna sten efter Thordserke fader sin.

Selånger stenen

Enligt träsnitt ovan av Johannes Peringskiöld år 1687.Enligt uppgift skulle ”Thordserke” eller ThordsErik” vara identisk med Erik Thordsson. Erik hade sönerna Sigurd, Thord, Heden, och Herse.

Familj 5

Herse Eriksson levde under åren 1130 -1148. i Bure, Selånger socken Källa: Gabriel Anrep  Bureätten nr 126 tabell 1.

Herse, han levde under åren 1130 –1148, i Selånger . Källa: Johan Bures släktbok i original (1613) sidn129v,130 [146r] Finska Riksarkivet Armfeltska Arkivet III:14,15.

selangerstenen.jpg-for-web

Familj 6

Fale Bure hin gamle, han skulle ha bott på Byrestad i Sköns socken och var en myndig man i Norrlandet. Hjälpte kung Erik den helige att lägga landet Sveriges krona, och blev satt till Landsdomare i Hälsingland. Han anförde Hälsingarna under bemälte konung då Finland intogs ,och förde slutligen Upplänningarna emot kungens mördare. Danska prins Magnus som vid den efter honom nämnda platsen blev han slagen den 18 Maj 1161, i det slaget blev Fåle själv nedgjord vid den plats efter honom nämnd Fålebro,inte långt ifrån Uppsala. Källa:Gabriel Anrep Bureätten nr 126 tabell 1.

Manx Krönikan skriven 1260,tar upp Fåle Bure och Guttorm Östmansson som hjälpte Erik den Helige till och bli Kung över Svearna.  ”Erik et constituit super regnum, MCLVI Ericus parta Bello Suecorum fale in fatis , et luvat Cuttorm , ”Källa: Chronicel of Man and the Isles åren 1164-1225, 17 Annales Ulton p.26t Ling i 235,Robertsson i 6 t, [see appendix no.54 )

200px-Chronicles_of_Mann_-_BL_Cotton_MS_Julius_A_vii_f_31r

Fale hin unge faders fader (Farfar) hava heta Fale den äldre eller den gamle i Byrestad, Hövitsman för Hälsingarna som hämnades S. Eriks död, blev ihjälslagen vid Fålebro som där av honom fick sitt namn. Den 18 Maj 1161,occisus Sanctus Ericus ”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139v,[s.67] fol.140r [s.68]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid139v-140, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

I Olaus Petri krönika står: Landsdomaren Fåle Bure ledde Hälsingarna i slaget 1161 , för att hämnas Sankt Eriks död, Fåle blev själv blev nergjord vid Sävja ån på den plats som kom att kallas efter honom. Utkast till Svenska folkets historia, 1757. Volym 1, s 427

Olaus Peteri Krönika

Familj 7

Herse Falesson Bure d.ä.  på Byrestad, Skön levde omkring åren 1187-1195 ,han var en rik och mäktig ,samt välförtjänt man, vilkens bedrifter inte i övrigt nämns. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell.1

Herse Bure , den prisade hjältens ende son, vars namn tack vare krönikorna kommit till vår kännedom. Källa: Nils Casströms doktors avhandling år 1746-

Herse Falesson d.ä. var troligen identisk med den Herse som var med vid slaget Almarestäket år 1187 med tillsammans med Jon Edvardsson Källa: Olaus Petri krönika

Familj 8

johan-bures-slaktbok—

Fale Bure hin Unge var en Wijdhfäring, och när han tjänade i Konung Knut Erikssons Hov, stred Konung Sverker mot Kung Knuts söner och lät dem dräpa. Då flydde Fale av med Konung Knuts son hertig Erik, först hem till Byrestad och sedan till Norge där han förskaffade honom en krigshär, till att fordra hans Faders rike igen och hämnas sina bröder död” nämns första gången i Chronologia Vetus efter 1260-talet och i Johan Bures släktbok i autograf, s. 132, s. 133

Fale Bure hin unge var en hem – kommen riddare och härförare och informator till prinsarna ,han var härförare vid slaget i Älgarås 1205,det slag eller överfall den 14 november 1205 ,som skedde vid borgen i Älgarås, samla Sverker en stor här och överraska prinsarna Fale lyckade rädda yngste prinsen Erik Knutsson. Fale Bure hin unge nämns vid slaget på Älgarås 1205, omnämns i Johan Bures släktbok.

Fale Bure hin unge var härförare åt Erik Knutsson i slaget vid Lena 1208 ,nämns i Sigtuna Annaler: ”Det blev krig 5 feb 1208 det stos ett slag i Lena där Ebbe och Lars Suneson ledde Danmarks ryktbaraste soldater drabbade samman med Erik Knutsson här som var betydlig mindre ,Kung Sverker flydde efter Danskarnas nederlag ,och resten av danskarnas arme flydde i synd och skam.”

”Efter hans bröders död, Strax han kom in över fjällen, reste Fale hela Jämtland , Hälsingland,  Medelpad och så mycket av Ångermanland som är in till Strinna, och drog söderut och krigade mot Kung Sverker vilket skedde vid Lena år 1208 som Verserna lyda: ”Anno milleno, 4 bis, duo cente no pleno Bellum Sverconis Stetit in Festo Gereonis Contigit in Lenum twå Danske lupo för enom af Svenskom Svenom togo dorsum verbere plenum.” Ty de Danske hjälpte Kung Sverker mot Kung Erik, Johannes Magnus skriver att Sverker blev slagen. ”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, s. 134,[s.61] fol. 137r[s.62]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Slaget-vid-Lena

Fale Bure hin unge var också härförare år 1210 vid slaget vid slaget vid Gestilren Slaget vid Gestilren år 1210 nämns i Dansk-Svenska annalerna 916-1263.Här finns den äldsta notisen om Gestilren. Dessa annaler tros ha skrivits i Lund hos dominikanerna senast 1254 vilket gör uppgifterna ganska aktuella när det gäller 1200-talets första del.
” när han andre resan |: 1210 krigade mot Svenske Adelsmännen, uti Gestilbro. (Gestilren) När nu Erik Knutsson var kommen till riket gjorde han Fale hin Unge till en Herre och förbättrade hans Adelskap givandes honom en beväpnat arm till Sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheten, och på hjälmen två Norske Vapenyxor därför att han med Norska män hade börjat intaga riket, så ha blev Konung till handa, Då gav ock Kung Erik honom i förläning hela Medelpad och ett stycke av Ångermanland och Jämtland. ” Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v,[s.63] fol. 138r[s.64],Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 137v-138,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

I de Dansk- Svenska annalerna 916-1263 , här finns den äldsta samtida notisen som skrivit i Lund av Domikanerna  senast 1254 , och i Västgötalagens kungakrönika tar också upp slaget vid Gestilren några av de som föll var kung Sverker och Folke Jarl ,  Fale belönades för sin insats det här slaget av Erik Knutsson med stora Jordegendomar och ett förbättrat adelskap.

Skönsborg ägdes av Fale Bure hin unge och kallas Buresholm , som han lät bygga om till en försvars kyrka dvs . Sköns medeltida kyrka . Den gamla Järnporten till Skönsborg fanns kvar till vår tid.

Sköns_kyrkaSkönkyka

Fale Bure hin unges Gravhäll, från 1200 talets början , i hörnen malteser kors som visar på att en riddare är begravd här ,och Bureättens gamla vapen med en väpnad Böjd arm, med norska bilor eller stridsyxor över hjälmen. Dopfunten är från 11talets senare hälft och gravhällen från den medeltida kyrkan, är alltså från tidigt 1200 tal.

Bent Fridholm har med sin forskning kunnat kartlägga platsen där Fale Bure hin unge var begravd. och scanning av platsen  och av Fales gravhäll är på agendan.

”Fales Griftsten ligger på Sköns Kyrkogård, Och med förda Vapnet uthugget. Samma Vapen var och med guld och fina färger målat och upphängt på Kyrkoväggen där . Och haver han själv eller Herse i Bure ,hans Son, som somliga menar, skrivit den Krönikan som där i Skönskyrka förvarat låg och innehöll vad som i Fales tid hade skett (etc)”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v,[s.65] fol. 139r[s.66]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

”Fales Griftsten ligger på Sköns Kyrkogård, Och med förda Vapnet uthugget. Samma Vapen var och med guld och fina färger målat och upphängt på Kyrkoväggen där . Och haver han själv eller Herse i Bure ,hans Son, som somliga menar, skrivit den Krönikan som där i Skönskyrka förvarat låg och innehöll vad som i Fales tid hade skett (etc)”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v,[s.65] fol. 139r[s.66]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

Hur långt bakåt kan Buresättens vapen och Sköld märke spåras bakåt i tiden. ?

År 1210 krigade Svenska Adeln vid Gestilren. När Erik Knutsson var kommen till riket då gjorde han Fale hin Unge till en Herre och förbättrade hans adelskap…givandes honom en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheten och på hjälmen två Norska vapenyxor därför att han med Norske män hade börjat intaga riket åt Konungen ..Då gav kung Erik honom i förläning hela Medelpad, ett stycke av Ångermanland och Jämtland” Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v, fol. 138r.

Bure vapnets  eller sköldmärket har sitt ursprung i de två slag som utkämpades 1205 0ch 1210 dvs med ursprung från tidigt 1200 tal. så der tre bröderna Anders,Olof .Jonas Bure renovera Fale Bure hin unges vapen och namn.

____________________________________________________________________________________

Svärdslinje som utgår ifrån Fale Bure hin unge ,med haplogrupp RY-10791 har tre svärdättlingar till syskonen Christoffer Siggesson och Johan Siggesson ,Mårten Siggesson Nils Siggesson.

8,Fale Bure hin unge,bosatt i Byrestad,Skön
9.Herse Falesson Bure,bosatt i Bure Selånger
10.Olof Bure den gamle,Bosatt i Bure Selånger
11.Fale Olofsson Bure ,bosatt i Bure ,Selånger
12.Olof Falesson Bure ,bosatt i Bure ,Ångermanland
13.Fale Olofsson ,bosatt i Bure ,Ångermanland
14.Sigge Falesson Bure, bosatt i Byrestad,Skön
15..Christoffer Siggesson ,född i Byrestad,Skön
16. .Sigge Christoffer Bure ,Kyrkoherde i Eskilstruna
17. Anders Siggesson Falkengréen.

Familj 8 A

Fale Bure hin unge bosatt i Byrestad, Skön han hade många barn ,äldsta son var Herse Falesson Bure , och Björn Falesson Bure och yngsta son Halsten Falesson Bure och dottern Ingrid Falesdotter nämns för hon gifter sig med storman Salve Salvesson ifrån landsdomarsläkten.

bure-_n

Familj 9

Herse Falesson Bure var Hövitsman ,Bosatt i Bure i Selånger. gick med silverskenor och silverbälte .

Herse Falesson skall ha varit Hövitsman i Norrlanden skulle ha levat år 1270, han ärvde mycket heder och rikedom efter sin fader och bodde på Bure i Selånger samt gick med silverskenor och silverbälte Var en lärd man, Varför han blev kallad Abboten i Bure och börja anlägga Bure Munk kloster på en holme i Bure minne i Medelpad. Och blev slutligen försåtligen bjuden till bröllop och då mördad av en vid namn Kåsar , samt begraven vid Lövånger kyrka ,gift med Olof ”Dalkarl Jättes”dotter. Källa: Gabriel Anrep Bure nr.126 tabell.1

Herse stifta klostret i Bure och att han var en mäkta lärd man,var orsaken att han gav sig av till Bure haver varit att efter hans fader Fale hin unge och hans förfäder hade varit mycket anfäktade ( involverade) av Uppsala. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 141,fol. 142r [sid.70], (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse haver i unga dagar begivit sig till främmande land, där han haver flitigt studerat och medan det var ofrid i fäderneslandet ,haver han givit sig till ett kloster och där blivit Abbot. Sedan gav han sig av till Bure, där han slog sig ned, där den bästa fisken var laxfisket, ål, Strömming fiske och nätfiske och bodde på Bure holmen där. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 134,fol.135 [sid.62] (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse fick Olof Dalkarls dotter till hustru ,Denna Olof Dalkarl var en av jättarna avleva en mäkta stor man. Och Olof bodde där nu står Burträsk kyrkby. Somliga säga det är därför han kallas Abboten i Bure. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139,fol.140 [sid.68] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse Falesson Bure ,Levde 1270 i Bure ,Selånger socken och inte i Bure, Skellefteå socken som man tidigare trott . här är några orsaker

Herse Falesson var bosatt i Bure , Selånger, levde år 1270.
Herse på började Bure kloster på en holme i Medelpad.
Herse Falesson gick omkring med  Silverbälte och silverskenor
Herse Falesson var gift med N.N. Olofsdotter i Burträsk
Herse Falesson son var Olof Bure den gamle levde år 1310 .
Herse var i sin ungdom utomlands och läste till Abott, då det var ofrid i landet Herses ungdom var ca,1229 talet då skedde tex. slaget vid olustra m.m.

Familj 10
Olof Bure den gamle levde år 1310,och han bodde på Bure stamgård i Selånger, han fullbordade Bure kloster, vilken hade en Abbot och tolv munkar. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 1.

Olof den gamle, var bosatt på Bure stamgård, han var första Abboten i Bure kloster, Han Färdigställde Bure kloster på en holme, hän levde i Konung Birgers tid. Källa: Johan Bures släktbok i autograf,(1613) fol.138v 139r [sid.60] Finsk Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Olof Hersesson född på Bure stamgård , Olof var son till Herse och sonson till Fale hin unge Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol.138v 139r [sid.60] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Olof Bure den gamle lever under kung Birgers tid, under åren 1290–1318.  han hade sonen Fale Olofsson Bure .

Familj 11

Fale Olofson Bure bodde på Bure i Selånger. Han var en förståndig och tapper Riddare,
samt en Hövitsman för Krigsfolket ikung Albrekts tid, Gift med Gunhild Svensdotter i från Ramhäll de hade två söner Olof Falesson Bure och Pehr Falesson Bure .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 1.

Fale Olofsson Bure son till Olof Hersesson. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s.136 Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137. Finska Riksarkivet,Armfeltska arkivet III:14-15

Familj 12

Olof Falesson Bure han var bosatt i Bure Ångermanland, han var en förmögen man .han fick sonen Fale Olofsson Bure han var bosatt i Bure Ångermanland. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2..

Olof Falesson Bure ,har tre svärdsättlingar med happlogruppen R-Y10791. via Christoffer Siggesson, Johan Siggesson ,Nils Siggesson,Mårten Siggesson .

Familj 13

Fale Olofsson Bure ,levde i kung Kristoffers tid, gift med Carin Siggesdotter  de hade sönerna Hans Falesson och Sigge Falesson i Byrestad, Skön .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2.

Nämndemanen Fale ”Farde”  Olofsson i Birsta i Skön socken finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. Källor:Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253 och sid 143.

Familj 14

Sigge Falesson Bure  var Länsman i Birsta, Skön socken. under Sturarnas tid åren 1470 – 1520 levde ännu 1528.Han var gift med Ramfrid Christoffersdotter, de hade sönerna: Christoffer Siggesson bosatt i Torp, Johan Siggesson bosatt i Svartingstorp och Mårten Siggesson Bosatt i Gävle . Nils Siggesson bosatt i Torp

Sigge Falesson Bure, bosatt i Byrestad ,först bonde och länsman i Ångermanland under Sturarnas tid levde 1528 Gift med Ramfrid Christoffersdotter. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell. 2

sigge falesson bure

Sehlberg  i Gävle  tar upp Sigge Falesson Bures  efterkommande.

Familj 15

Christoffer Siggesson i Torp som landsknekt år 1567.Från och med år 1560 ägde denne Christoffer 90 mål jord i Viken i Torp.Källa: jordeboken i Medelpads handlingar år 1560 som visar posten med Christoffer Siggesson i Viken.år 1563 nämns även brodern Nils Siggesson i Vissland, Torp socken Källa: Torps Jordeböcker/mantalslängder

Christopher Siggesson avled år 1601 och att han ägde Viken nr 1-2 (alltså inte nr 3) åren 1576-1600.Källa: ur jordeboken år 1605, där nu en Johan Siggesson skrivs för hemmanet i Viken.

I Torps mantals längd från 1603 , då Johan Siggessons bror Nils Siggesson står under Vissland i Torp socken med 15 och ett halvt mantal , vi vet att Christoffer Siggesson bror Johan hade ett hemman i Viken,Torp socken,var död 1601, men däremot Mårten Larsson står under viken i Torp socken år 1603 då med 6 mantal och även en Per Mårtensson som har 15 mantal , tittar vi på Vissland 1603 har vi en Lara Larsson med 12 mantal och Erik Larsson med 25 mantal

Christopher Siggesson var kapten eller hövitsman vid Erik XIV:s livakt, sedan översten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad.Han adlades av Johan III den 25 Sep 1572 .och dog i Uppsala och son av Siggo Falonis i Byrestad Medelpad. som också hade sönerna Johan Siggesson och Mårten Siggesson. Källa:Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 K.A. Hagström stödjer sig här på en disposition. av C. Strandberg ”Antiquitates Eskiltunenses”Källa: År 1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld

Större värde för en mer källkritiskt inriktad forskning har Peringskiölds otryckta genealogiska arbeten och samlingar. Det gäller hans stora Ättebok i tre band i RHA:s arkiv och ett 15-tal volymer i RA:s Genealogica-samling (nr 670081). Visserligen utgörs en del av vad som kan kallas matrikel uppgifter om bl a kungar, drottningar och jarlar (Gillingstam 1974), men Peringskiöld var en av de mest produktiva av en äldre tids genealoger och den siste av dem som själv gick till medeltidshandlingarna. Många av de brev i offentlig och privat ägo som han, i likhet med Hadorph, skrivit av eller excerperat för det genealogiska studiet har senare gått förlorade.”[Hildebrand, s. 107]

Christoffer hade bröderna:

1.) Johan Siggeson var Krigsöverste åt Erik den XIV under det Sjuåriga kriget emot Danskarna , Johan Bure säger att han blev adlad av Kung Erik XIV, att han fick som Sköldmärke ”En halv häst med en Lans igenom halsen ,och en flagga på lansen vilket var brukligt för en krigsöverste i Danska fejden. Erik den XIV var kung till 1568 och inledde det förödande nordiska sjuårskriget med Danmark, hans bror Johan den III var kung av Sverige 1568-1592 efter att ha övertagit kungamakten från sin bror Erik XIV. Johan den III avsluta sjuåriga kriget den 13 dec 1570, och i samband med att Johan Siggeson blev ståthållare på Kalmarslott år 1572 blev han officiellt adlad för sina insatser som krigsöverste i sjuåriga kriget och fick sköldmärket ”En halv häst med en Lans igenom halsen ,och en flagga på lansen ” med adelsnamnet Johan Siggeson till Svartinge torp, fick han också 25 sep 1572 av Johan den III sitt Sköld brev: Källor: ÄSF 1:3 s.308 Tab.20, Sköldebrevet finns i Bergshammarsamlingen, pergaments brev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.

41716503_10210462270352842_6708059877727535104_o

Johan Bures släktbok Citat: ”av Fale hin unges söner, han hade erhållit sin faders gård i Byrestad. Av honom haver Johan Siggeson, som i Konung Johans regemente begynnelse var Ståthållare på Kalmar slott, bekänt sig vara kommen efter han var född i Byrestad. Denne Johan Siggeson haver tagit Fale hin Unges vapen samt hans Krönika ur Sköns Kyrka och fört till Åby Kyrka vid Kalmar och där förvarat. Ty han hade sin sätesgård på Svartingtorp. Han vart adlat av Kung Erik och fick till Sköldemärke, en halv häst med en glaven igenom halsen, och en flagga på glaven ty han hade brukat som en Krigs Överste i Danska Fejden över det Norrländska krigsfolket. Fru Anna Stensdotter Ulv på Stävlö”. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 132 [s.59]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15,

Johan Siggesson skulle ha gästat herr Martinus Laurentii kyrkoherde i Torp, enligt ett brev från år 1572, herr Mårten ägde ett av de fyra hemmanen i Viken.Han uppges ha avlidit mellan 19 maj 1579 och 1 jan 1581.Johan Siggeson var adlad den 25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman, på Kalmar slott. Källor:ÄSF 1:3 s.308 Tab.20,

Herr Sigge Christoffersson ,var brorson till Johan Siggesson, det finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter Ulv var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson Ulv, var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson Stiernsköld, på sin mors, Elin Hansdotters Stiernsköld, Annas farmors sida. Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter Tott. Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter,just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin brorson Källa:Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308

En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons Rålamb sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson Buth och hans hustru Brita Haraldsdotter Soop.Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter Ulvsax och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. Källa: ÄSF I,h3, s 217a, 248f, 283ab

Har en notering att den 3/3 1558 får Johan Siggesson häradshövdingebrev på Lysing härad i Östergötland på behaglig tid. (GFR XXVIII s. 119) Gustaf den förstes registratur finns i tryck fram tom. 1560. Häri samt i det påföljande Riksregistraturet finner du sannolikt mycket bra hållpunkter på Johan Siggesson förehavanden under perioden.

I Erik XIV:s dagböcker 1566-1567 framgår ur serie omnämnanden i utgående korrespondens med Johan Siggesson, hans roll som krigshövitsman/överste under kriget. Denna funktion gavs man inte vid tiden med hur som helst utan förutsätter en ansenlig social status i ryggen, då såsom häradshövding. Att han skulle ha en bror Christoffer Siggesson som samtidigt bara satt som landsknekt i Viken, verkar i detta sammanhang högst osannolikt.

——————————————————————————–
citat ur ”Sulmen” av Johan Bure. Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar. Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i Skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst meden galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.¹ Burei Sumlen; jfr Leornad. Bygdén: cit. arb. (Samlaren årg. 11). Skön sid. 337

Detta påvisas med att 3 stycken svärdättlingar till Fale Bure hin unge har happlogrupp R-Y10791., dessa tre svärdättlingarna utgår ifrån dessa bröderna Johan Siggesson ,Christoffer Siggesson, Mårten Siggesson, Nils Siggesson

2.)Mårten Siggesson var Bosatt 1560 i Sund,Skön. Källa:Skattelängd ;Mårten var född ca 1522 i Byrestad, Skön socken han blev bosatt i sund i Skön Socken och fick barnen; 1) Gulle Mårtensson var född på 1570 talet i Skön s:n ,bosatt på Klökan,Skön s:n han hade två barn Mårten Mårtensson och Cecilia Mårtensdotter. 2) Abeluna (Appolonia) Mårtensdotter född i Sund ,Skön socken hon gifte sig med kyrkoherden i Hudiksvall Ericus Magni han var stamfar för Svinfot släkten de bosatte sig i Hudiksvall i Gävleborgs län. De uppgives ha minst sex barn: Kerstin Eriksdotter, gift med kyrkoherden i Säby socken, Erik Bröms; Sara Eriksdotter som var gift med kyrkoman Peder i Hedesunda socken ; Gynte Eriksson, kyrkoherde i Söderby socken, Mårten Eriksson, kyrkoherde i Vaksala socken; Ingrid Eriksdotter, gift med Gullik Michaelsson i Hudiksvall; och Margareta Eriksdotter, gift med Måns Grof. 3) Malin Mårtensdotter, gift med Olof Matsson i Forsa socken.4) Joen Mårtensson bosatt i Gävle med hustrun okänd.5.Påvel Mårtensson i Gävle,blev dräpt.

Johan Bure uppger å lagläsaren i Uppland Jon Nilsson och en kvinna vid namn Brådvid, vilka Johan Bure intervjuat] hade sagt ”.att ståthållaren på Kalmar Johan Siggesson (till Svartingstorp): ”Han hade också en broder Mårten Siggeson i Gävle som hade 3 söner, Sigge Mårtensson i Stockholm och Påvel Mårtensson i Gävle blev dräpt : iisdem referentibus, och Gulle Mårtensson som bosatte sig i Klökan ,Skön socken.”Källa:Bertil Alanders avskrift 1714 av Johan Bures släktbok, Folio 25 UUB, Palmskiöldska samlingen X 37

3.) Nils Siggesson  nämns i Torp sockens jordebok år 1563 tillsammans med sin bror Christoffer Siggesson och ,I Torps mantals längd från 1603 , då Johan Siggessons bror Nils Siggesson hade hemman i Vissland i Torp socken med 15 och ett halvt mantal ,  det nämns också en Brita som är änka och hemmansägare i Vissland i Torp socken  med 14 mantal  år 1603, sen vet att Christoffer Siggesson bror till Johan hade ett hemman i Viken,Torp socken,han var död 1601, men däremot Mårten Larsson står under viken i Torp socken år 1603 då med 6 mantal

 

Familj 16

Sigge Christoffersson Bure han var Kyrkoherde i Eskilstuna (Forskyrka) är från detta år 1603. Han var tidigare kyrkoherde Stenkvista (fram till detta år). han hade bland annat sonen Anders Siggesson

Sigge Christoffersson Bure

Familj 17
Anders Siggesson, adlad till  Falkengrén  till Skalestad i Knhörna socken och Södermanland; född 1595 Skrivare i Svenska kansliet 1617; Avsked 1621;Soldat vid Södermanlands regemente  s. å. ; Löjtnant .1625; Kapten 1630; Major 1644; Adlad 1645 » (introd. 1647, under N:o 343); död 1655  och begraven i Thorshälla kyrka. . — Gift med Maria Kula eller Lod ; dotter av Kyrkoherden Abrahamus Abrahami Kula i Bottna i Södermanland  med Carin Magnusdotter.

_____________________________________________________________________________________

Svärdslinje som utgår ifrån Fale Bure hin unge. tre Svärdsättlingar till Anders Bure Olof Bure och Jonas Bures ,kusin Christoffer Hansson Bure har haplogrupp R-Y10791.

8.Fale Bure hin unge ,bosatt i Byrestad, Skön
9.Herse Falesson Bure ,bosatt i Bure Selånger
10.Olof Bure ”den gamle” ,bosatt i Bure Selånger
11.Fale Olofsson Bure bosatt i Bure ,Selånger
12. Pehr Falesson Bure bosatt i Bure,Selånger
13.Sven Pedersson Bure ,till Byrestad, Skön
14.Lars Svensson Bureus född 1507 i Byrestad, Skön
15.Engelbert Larsson Bureus Bosatt i Säbrå
16.Anders Bure, Jonas Bure ,Olof Bure. födda i Säbrå.

Gabriel Anreps fortsättning på Bure nr.126  Svärdslinje  gren från Pehr Falesson i  adelskalendern. 

Laurentius Svenonis

 

Familj 8 B
Fale Bure hin unge bosatt i Byrestad, Skön han hade många barn ,äldsta son var Herse Falesson Bure , och Björn Falesson Bure och yngsta son Halsten Falesson Bure och dottern Ingrid Falesdotter nämns för hon gifter sig med storman Salve Salvesson ifrån landsdomarsläkten.

Familj 9
Herse Falesson Bure var Hövitsman ,Bosatt i Bure i Selånger. gick med silverskenor och silverbälte .

Herse Falesson skall ha varit Hövitsman i Norrlanden skulle ha levat år 1270, han ärvde mycket heder och rikedom efter sin fader och bodde på Bure i Selånger samt gick med silverskenor och silverbälte Var en lärd man, Varför han blev kallad Abboten i Bure och börja anlägga Bure Munk kloster på en holme i Bure minne i Medelpad. Och blev slutligen försåtligen bjuden till bröllop och då mördad av en vid namn Kåsar , samt begraven vid Lövånger kyrka ,gift med Olof ”Dalkarl Jättes”dotter. Källa: Gabriel Anrep Bure nr.126 tabell.1

Herse stifta klostret i Bure och att han var en mäkta lärd man,var orsaken att han gav sig av till Bure haver varit att efter hans fader Fale hin unge och hans förfäder hade varit mycket anfäktade ( involverade) av Uppsala. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 141,fol. 142r [sid.70], (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse haver i unga dagar begivit sig till främmande land, där han haver flitigt studerat och medan det var ofrid i fäderneslandet ,haver han givit sig till ett kloster och där blivit Abbot. Sedan gav han sig av till Bure, där han slog sig ned, där den bästa fisken var laxfisket, ål, Strömming fiske och nätfiske och bodde på Bure holmen där. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 134,fol.135 [sid.62] (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse fick Olof Dalkarls dotter till hustru ,Denna Olof Dalkarl var en av jättarna avleva en mäkta stor man. Och Olof bodde där nu står Burträsk kyrkby. Somliga säga det är därför han kallas Abboten i Bure. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139,fol.140 [sid.68] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Familj 10
Olof Bure den gamle levde år 1310,och han bodde på Bure stamgård i Selånger, han fullbordade Bure kloster, vilken hade en Abbot och tolv munkar. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 1.

Olof den gamle, var bosatt på Bure stamgård, han var första Abboten i Bure kloster, Han Färdigställde Bure kloster på en holme, hän levde i Konung Birgers tid. Källa: Johan Bures släktbok i autograf,(1613) fol.138v 139r [sid.60] Finsk Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Olof Hersesson född på Bure stamgård , Olof var son till Herse och sonson till Fale hin unge Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol.138v 139r [sid.60] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.
Olof Bure den gamle lever under kung Birgers tid, under åren 1290–1318. han hade sonen Fale Olofsson Bure .

Familj 11
Fale Olofson Bure bodde på Bure i Selånger. Han var en förståndig och tapper Riddare,
samt en Hövitsman för Krigsfolket ikung Albrekts tid, Gift med Gunhild Svensdotter i från Ramhäll de hade två söner Olof Falesson  Bure och Pehr Falesson Bure .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2.

Fale Olofsson Bure son till Olof Hersesson. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s.136 Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137. Finska Riksarkivet,Armfeltska arkivet III:14-15

Familj 12

Pehr Falesson Bure , var bosatt i Bure (Selånger) och var en myndig nan och domare i Norrlanden ,han var Gift med Helena Larsdotter ifrån Nordmaling. de hade sonen Sven Pedersson Bure. Källa:Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 3.

Familj 13

Sven Pedersson Bure  ,till Byrestad ,Skön , han var Hövitsman för Norrland under Sturarnas tid.Gift med Margareta Boosdotter  ifrån Hälsingland. De hade son Laurentius Svenonis  Bureus.Källa:Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 3.

Familj 14

Laurentius Svenonis Bureus  var Kyrkoherden i Säbrå, Präst, arrendator. Blev högst 72 år. född 1507 Byrestad, Skön ,död 1579 Säbrå Familj med Margareta Engelbrechtsdotter Janzonia ,Vigsel år 1541 Barn:Sven Larsson Bure (1541 – ) Engelbrecktus Laurentii Bure (1542 – 1621) Peder Larsson Bure (1543 – ) Hans Larsson  Bureus (1548 – 1603)

Lars Svensson Bure skall i  sin ungdom skall han ha insatts i Burekloster där han av sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure lärde sig läsa och tillvändes klosterlevnaden i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Kom därifrån till Franciskanerna i Uppsala och blev altarist i domkyrkan, övertog därefter skötseln av Alla själars prebenda vid domkyrkan.
Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och blev Olai Petri lärjunge. Sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev den förste lutherske kyrkoherden i Säbrå, Västernorrlands län 1543, men avböjde det av ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen över Ångermanland. Fr. o. m. 1543 arrenderar han några av de gamla till kronan indragna kyrk jordarna i Säbrå. På landstinget i Bjärtrå 29/10 1568 avgav han jämte övriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran åt konung Johan III.
Enligt taxeringen för Älvsborgs lösen år 1571 utgjorde hans lösegendom: silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn 1 1/2 pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter 20, får 12, svin 12, hästar 4 för 76 mk och 1 sto för 9 1/2 mk. Sammanlagda värdet uppgick till 1279 mk, varav tiondedelen utgavs för ändamålet. Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gävle skola och slutligen till Uppsala. Tiondelängderna för år 1572 är de sista han bevittnar.Kyrkoherde i Säbrå 1543-1579.
Enligt uppgifter i Boken om Säbrå sattes Lars i sin ungdom i Bure kloster, där han av sin släkting abboten Jonas Olsson Bure fick lära sig läsa och skriva samt leva klosterliv i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Han blev senare franciskaner munk i Uppsala och tjänstgjorde även i domkyrkan. Vid reformation blev han Olaus Petri lärjunge och sändes slutligen till Norrland för att sprida lutherdomens tankar och blev 1543 utnämnd till kyrkoherde i Säbrå. Han avgav på landstinget i Bjärtrå 29/10 1568 trohetsförsäkran till Johan III. Källor: Zarah Leanders anfäder Boken om Säbrå (Källa: Östman, Michael.)

Larentius Svenonis Bureus  ättlingar

Bure_A12600

Familj 15

Herr Hans, kyrkoherde i Säbrå, sedan i Härnösand. Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors

M:r Johannes eller Hans Bureus annars kallad mäster Hans Larsson född 24 jan 1548 i Säbrå komminister i Själevad 1566,kyrkoherde där 1580,kyrkoherde i Säbrå 1590,underskrev Uppsala mötesbeslut 1593, död 1615 gift 1 med Kjerstin Zyhntia dotter av prosten Henricus Zynthius i Alfa gift 2. med Anna Segersdotter dotter av knapen Seger Olofsson i Nänsjö av samma knape släkt som adels ätten Ehrenklo no.871 och Gerd Ulf .Anna var om gift sedan med prosten Olaus Martini i Nordingrå. Källa: citat från Nils Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no.1 195r -207r Svenska Adelns ättartavlor år 1858. Adels ätten Bure no. 126 tabell 4.

Johannes (Hans) Laurentii (Bure)  kyrkoherde nr. 6 i Säbrå under åren 1589-1603, f. 24 jan.1548 i Säbrå, son till kyrkoherden  Laurentius Svenonis här och broder till
företrädaren. Han uppges ha varit docent i Gefle skola 1570, sedan komminister.
i Säbrå, tjänstgjorde i slutet av år 1588 som v. pastor i Själevad och blev
1589 kyrkoherde där. men fick redan s. å. genom pastoratsbyte med sin broder
Engelbert transport till Säbrå. Som vederlag för de från gället avsöndrade
annexprästborden i Stigsjö och Häggdånger tillerkändes han av
kon. Johan III gen. brev av 29 mars 1691 6 pund spannmål, hvilken förmån
stadfästes av kon. Sigismund samt avhertig Karl 27 febr. 1596. Han
undertecknade Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut
22 okt. 1595. Förordnad att under kyrkoherden i Härnösand Laurentius Jonæ,
privation tillika uppehålla kyrkoherdetjänsten i staden 1596, synes han även
efter dennes död innehaft befattningen (se I, s. 343). Herr Hans avled
3:dje dag Påsk (26 apr.) 1603 och begrovs i Säbrå kyrka mitt för altaret.
I Säbrå s:n ägde han rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen, 14¾
sälland i Helgum, 13½ säll. i Brennäs, 7½ säll. i Åå och ¾ säll. i Berglägden.
Första hustrun hade ärvt en jord i Obol, som äldsta sonen erhöll som gåva av mor och syskon och vilken såldes, »då han for för att  ta magistern» i Tyskland. Rörande kyrkoherdens  familjeförhållanden föreligger enutmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Upsala Universitetsbibliotek (sign. X 255 k).
G. 1) m. Kerstin Zynthia;
2) m. Anna Segersdotter, dotter av knapen Seger Olofsson i Nensjö, av samma
släkt som adliga ätten Ehrenclo, och Gertrud Ulf. Hon gifte om sig 1608 med
prosten och kyrkoherden i Nordingrå Olaus Martini, flyttade 1625 efter hans död till
Helgum i Säbrå och avled där 3 juni 1632.
Barn: Jacobus Zebrozynthius, f. 17/11 1582 i Säbrå, fil. mag., professor i Upsala
1612, tillika khde i Vendel 1616, khde i Storkyrkoförs. i Sthm 1624, biskop
i Strängnäs 1639, d. 9/7 1642; Lars Hansson, ärvde Åå, Berglägden samt Brennäs,
där han bodde, d. apr. 1621; Christopher Hansson Zynth, f. 10/3 1589 i Själevads
prästgård, ärvde Helgum, där han bodde och idkade lantbruk och handel,
landstingsman, betydande herredagsman vid riksdagarna 1621, 1624, 1640,
1644, gift 2 ggr, d. 1656; Kirstin Hansdotter, g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. Carl
Persson, landsskrivare i Ångermanland; Margareta Sæbroensis, f. 1594, g. 1)
1610 m. prosten i Leksand Elaus Terserus, 2) 20/9 1618 m. hans efterträd. Uno
Troilus; hon avled 11/6 1657, saknad i hela Dalelaget, där hon för sitt hederliga
utseende och goda hjärta bar hedersnamnet »Stormoder i Dalom». Hennes
bröder Jacob och Christopher besökte henne i Leksand 1618, förmodligen vid
bröllopet, själv var hon hem rest till Norrland 1625.

Familj 16

Herr Engelbrekt, kyrkoherde i Säbrå, sedan i Själevad. Gift med Bureättlingen Elisabet Andersdotter, f. 1549, d. 1597, moster till Johan Bure. Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors

Engelbrechtus Laurentii Bureus född 1542 i Säbrå, student i Uppsala 1561, prästvigd 1568 Kyrkoherde i Säbrå 1580 och i Själevad 1590 underskrev Uppsala mötes beslut 1593,kyrkoherde i Luleå och kontrakts prost i Västerbotten 1612 död 1621, G ift 1670 med Elisabeth Andersdotter född 6 sep 1549 död 9 okt 1597 dotter av prost och kyrkoherden i Skellefteå Andreas Olai och Anna dotter till Underlagsmannen Anderas Jacobsson Bure i Kåge. Källa: citat från Nils Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no.1 195r -207r Svenska Adelns ättartavlor år 1858. Adels ätten bure no.126 tabell no 5.

Engelbertus Laurentii (Bure) (1573-89) var kyrkoherde i Säbrå under åren 1573-1586 , född 1542, son till företrädaren och adj. åt honom 1568. Som pastor till prästegäll beseglar han tionde längderna fr. o. m. år 1573, sista gången 12 mars 1589, och utgaf s. å. en hjälpskatt om 6 dlr. Då konung. Johan III år 1574 lät avyttra en del af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna med bördsrätt åt enskilda, tillöste sig khde Engelbrecht Larsson för 1308 mark 13½ seland i Geresta, 5 sel. i Legdan (Lögdom), belägna i Säbrå s:n, samt 2 sel. i Lindom och 2½ sel. i Muggärd av Häggdånger s:n,Eckl. bost. 2, S. XXVII.) Med sin tjänst här förenade han fr. 1586 befattningen som förste kyrkoherde i den nygrundade staden Härnösand och blev genom byte med sin broder Johannes khde i Själevad 1589 samt slutl. khde i Luleå, se Neder-Luleå.
Källa:Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne del III, s. 277

Engelbertus Laurentii (1586-89) var kyrkoherde i Härnösand. under åren ,år 1586-1589 var sedan 1579 kyrkoherde i Säbrå pastorat med tillhörande annex Häggdånger, Stigsjö och Hernö. Efter Härnösands grundläggning blev han 14 nov. 1586 officiellt utnämnd till stadens förste kyrkoherden I en skrivelse s. d. till Ångermanlandsfogden Olof Persson kungör kon. Johan III, att undersåtarna i Härnösands köpstad haft sitt bud till honom och begärt hans tro undersåte herr Engelbrecht. Laurentii sig till kyrkoherde och lärofader och att han må bekomma någon förbättring på sitt underhåll till det han härtill haft haver av Säbrå prästagäll; samtidigt hade de ock anhållit om hjälp till klockköp, mässkläder och kalk. Konungen har hört deras bön och av gunst och nåde låtit giva  herr Engelbrecht både öppet brev på kyrkoherdeämbetet, så ock en läst spannmål (48 t:r) av kyrk tionden i förn:de Säbro s:n. Likaledes skulle Härnösands borgare bekomma en läst av ej förlänat tionde för uppgivet ändamål. Av de stora donationer, som staden² under åren 1587-1589 erhöll till kyrkobyggande, kan man tämligen säkert sluta till, att den första stadskyrkan i h påbörjats, om icke fullbordats under herr Engelberts tid. Genom byte med sin broder Hans Laurentii blev han 1589 khde i Själevad, varefter Härnösands stad med Hernö helt avskildes och fick sin egen pastor. Herr Engelbertus erhöll slutligen Luleå pastorat. Källa:Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne .

Engelbertus Laur. [Bure] (1589-1613),Kyrkoherde i Själevad under åren 1589-1613 den förres broder, blev kyrkoherde i Säbrå 1579 och genom pastoratbyte 1589 i Själevad. Slutligen kyrkoherde i Luleå 1613. Han var gift med riksantikvarien Johan Bureus’ rätta moster Elisabeth, som avled 1597. Då denne på sin forskningsfärd till Norrland 1600-01 besökte Själevad, avritade han hennes griftsten på kyrkogården samt antecknar: Saliga morsyster i Siäla berömes allestädhes hafua warit swåra alvarsam i alla gärning, hon smäktes med ingom». Sist kyrkoherde i N.-Luleå
Källa:Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne..

Kyrkoherde i Neder Luleå 1614-1621. Engelbertus Laurentii (Bure) (1613-21), f. 1542, fadern var kyrhoherden Lars Svenonis i Säbrå. Han åtnjöt jämte sina bröder undervisning af fadern i hemmet, sedan i Gävle skola samt skall ha kommit till Uppsala 1561; prästvigd till sin faders adjunkt. 1568 samt blev år 1579 hans efterträdare ss. khde i Säbrå med dess tillhörande annex Häggdånger, Hernö och Stigsjö. Var närvarande på Ångermanlands landsting i Bjärtrå 31 juli 1582. Under hans khdetid därst. anlades Hernösands stad, vilken skulle såsom särskild församling jämte Hernön afskiljas från Säbrå, men på borgerskapets anhållan fick herr Engelbert 1586 tillstånd att med Säbrå förena kyrkoherde -befattningen i staden. Genom byte med sin broder Hans blef han khde i Själevad 1589 och ss. sådan var han personligen närvarande vid Upsala möte 1593, där han synes spelat en något mera
framskjuten roll ss. deltagare i de deputationer, som från prästerskapet avgingo till hertig Carl, och en av de bästa bevarade berättelserna om detta möte är sannolikt författad av honom. Han har likaledes deltagit och undertecknat riksdagsbesluten i Uppsala 23 febr. 1594 samt i Söderköping 22 okt. 1595. Själevads pastorat innehade han till år 1613, då han redan 70-årig, förmodligen på grund av sina söners framstående förtjänster, befordrades till Luleå pastorat. Tillträdes året är bekant därigenom, att han i Själevad s. å. betalte en krigsskatt, som utgick med 12 öre för varje bonde, men då han s. å. kom till Luleå affordrades honom ånyo samma skatt av Västerbottens-fogden Abraham Staffansson; han befriades genom kammarrådens brev 14 dec. 1615 från det senare krafvet. Norlander omtalar i sina Norrländska samlingar (h. 6, s. 306) ett sorglustigt uppträde i Luleå prästgård 1614, då en fogdetjänare Oluf Olsson efter åtskillig väl plägad i prästgården även fick låna en ridhäst af herr Engelbert och före affär den fann hästen så kvick och vacker, att han begärde och erhöll Olof af prästparet att för ro skull få rida in i präststugan. Kaplanen herr Olof Nicolai, som från sin kaplan stuga åsåg hans åtfärd, skyndade dit och frågade varför han så red och gjorde häststall av prästetugan. Och då ryttaren tyckte, att det icke angick honom, kom de till fångs tillhopa och begynte träta) varvid den förre ryckte något skägg av kaplanen och sade sig vilja slå det på käken; på tinget erkände han, att han gjort det i ölvillo och hastigt mod. Eftersom menigheten blev förargad, att skägget blev ryckt av deras predikant, blev Oluf saker till 40 marks böter, och han lovade, att när han finge råd och lägenhet, giva kaplanen en äre skänk. Den gamla ännu bevarade kyrkporten bär årtalet 1616 och har sålunda tillkommit i prostens tid. Ärkebiskop P. Kenicius höll visitation i Luleå 18 juni s. å. Kyrkans orgel , skänkt av lappfogden R. Stegers änka, var då färdigt. Det må ej förtigas att prosten, som var satt att vaka över gammal kyrklig och ärbar sed, själv vid ingående av sitt andra giftermål i Själevad bröt häremot, då han tog sin hustru in domum et thalamum i förtid, vilket af Uppsala domkapitel bestraffades med 3 månaders suspension, var jämte han frivilligt gav 5 daler till universitetets kommunitet (Udpr. 3/2 1599). Han avled år 1621. G. 1) m. Elisabeth Andersdotter, f. 6/9 1549, dotter af prosten i Skellefteå Andreas Olai. Hon avled i Själevad 9/10 1597, dör hennes systerson Johan. Bureus såg hennes gravsten på kyrkogården 1600. 2) 1598 obekant med vem 3) gift med Malin Nilsdotter, änka efter prosten i Umeå. Petrus O. Gestricius. Hon levde ännu 1624 i Luleå i stor ängslan för sin sons Er. Niurenius’ blivande öde. Barn i 1:a giftet: Andreas Bure, f. i Säbrå, 14/8 1571, general-matematikus, krigsråd 1640, adlad 10/5 1624, d. 4/2 1646 och begraven i Husby-Långhundra; Lars Bure, f. 29/8 1573, kyrkoherde på  Gråmunkholmen d. 1612; Jonas, f. 17/11 1575, custos archivi 1629, adlad 10/5 1624, utg. Stads- och Landslagen, d. 26/2 1655 i Sthm; Olof, f. 2/9 1578, med. d:r, kon. Gust. Adolfs livmedikus, adlad 24/6 1621, borgmästare i Stockholm 1622, vice president i Åbo 1633, d. 1655, begravd. i Värmdö kyrka; Malin, f. 1/10 1581, gift med. kyrkoherden Zacharias Jonæ i Själevad; Anna, d. 1583; Daniel, f. 26/7 1586; d. ung; Anna, f. 25/10 1588, g. m. Axel Hansson, tullnär i Västerås, assessor och v. president i Åbo hovrätt 1630, änka 1632, stammoder för svenska adliga Kewenbrinkar, levde ännu 1665; Johannes, f. 7/7 1591, d. 1612; Erich, dog. ung. Källa: Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne..

Engelbrecht var farbror till Christoffer som flyttade således till Själevad, han gifte sig första gången Elisabeth Andersdotter som härstammade från burätten i Skellefteå, vilken fått namn efter byn Bureå. Hennes syster Malin var mor till Johannes Bureus som på grund av sin lärdom utsågs att tillsammans med Johan Skytte leda Gustaf Adolfs undervisning .Han gav ut 1611 en ABC bok i Runologi, och blev Sveriges första riksantikvarie e c t, Bureus besökte ofta sin morbror Evert Hindersson på Holm.Han Var i Skellefteå, Själevad, och Skön för att utröna Bureättens Genealogi.Källa: skriftlig C 1, Etnologiska Institutionen Umeå Universitet handledare Professor Phebe Fjellström våren 1983 Margareta Grafström. sid 35

___________________________________________________________________________________________

Bureättens svärdslinje bryts genom att Fale Bure hin unges dotter Ingrid Falesdotter gifter sig med Salve Salvesson av Stormansätt , de bosätter sig på Klappsta ,Ullånger får sonen Sigurd Salvesson .

Ingrid Falesdotter är dotter till Fale Bure hin unge och yngre syster till Herse Falesson Bure, Källa: Johan Bures släktbok i autograf, s. 133 (sid.60]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Ingrid Falesdotter född i Bure Selånger gift med Salve Salvesson bosatta på på Klappsta Ullånger,av storman och lagmans ätt de fick son Sigurd Salvesson ,namnet Sigurd fick han troligen ifrån sin morfars farfars bror Sigurd Eriksson som är nämnd på Selångerstenen. källa:databas Angur. Thord Bylund

Det finns två ’Olof den gamle ’ en källa till förvirring !

Buresläktens svärdslinje haplogrupp R-Y10791
1.Fale Bure hin unge, bosatt i Byrestad¨,Skön
2.Herse Falesson Bure , bosatt i Bure Selånger levde 1270
3.Olof Bure ”Olof den gamle” bosatt i Bure ,Selånger levde 1310
4.Fale Olofsson bosatt i Bure, Selånger
5. Olof Falesson bosatt i Bure i Ångermanland
6.Fale Olofsson bosatt i Bure i Ångermanland
7. Sigge Falesson bosatt i Byrestad i Skön,

Landsdomarsläktens svärdslinje haplogrupp G-Y12970
1.Gudmund var kungsfogde gift med Gyda
2.Harald Gudmundsson ,storman gift med Kristina Fastsdotter
3.Salve Haraldsson lagman i Husaby
4.Salve Salvesson gift med Ingrid Falesdotter (från R-Y10791)
5-Sigurd Salvesson gift med Ingrid Olofsdotter (från R-Y10791)
6.Herse Sigurdsson bosatt in Bure ,Skellefteå levde 1374
7. Olof Hersesson ”Olof den gamle” född ca. 1380 i Bure ,Skellefteå

Bures svärdslinje haplogrupp R-Y10791 ersattes med en ny svärdslinje som hade Haplogruppen G-Y12970 och gick tillbaka till Sigurd Salvesson far till Herse Sigurdsson och farfar ”Gamle Olof ”, Olof Hersesson född ca. 1380 i Bure, Skellefteå socken, det blev ett helt nät med 160 släktskap och 8-10 svärdslinjer till Burarna i Västerbotten.

Svärdättlingarna   med Haplogruppen G-Y12970  har Redovisats av Peter Sjölund.  http://buredna.sjolunds.se/

____________________________________________________________________

Landsdomarsläkten som kom till i Stor-Hälsingland, med stamfar Gudmund som förmodas Haplogruppen G-Y12970.

.1.Gudmund,Kungsfogde gift med Gyda
2.Harald Gudmundsson ,Storman gift med Kristina Fastedotter
3.Salve Haraldsson, Lagman i Husaby
Salve Salvesson gift med Ingrid Falesdotter (från R-Y10791)
4.Sigurd Salvesson , gift med Ingrid Olofsdotter (från R-Y10791)
5.Herse Sigurdsson, bosatt i Bure, Skellefteå ,SDHK-10584,nämnd 1374
6.Olof Hersesson ”gamle Olof ”bosatt i Bure,Skellefteå ,född 1380
7.Olof Andersson ,Underlagman bosatt i Bure,Skellefteå
8.Jacob Andersson Lagman bosatt i Bure,Skellefteå
9.Moses Jacobsson ,Lagman bosatt i Bure,Skellefteå
10. Jacob Mosesson bosatt  Bure i Skellefteå
11. Nils Jacobsson bosatt Fällan i Lövånger
12.Moses Nilsson bosatt i Gammelbyn i Burträsk

56

Familj 1

Gudmund var Gårdsfogde gift med Gydha efter 1210 ,de var bosatta på gården Gräshult Hagshult socken, Jönköping, Gudmund och Gydha nämns år 1259, i Gydhas mors Ranfrids testamente. De fick sonen Harald Gudmundsson (vingad lilja). Källa: Jan Raneke, sidan .670

Gydha skänker efter sin make Gudmund och sin egendom och gård i byn Hagshult till Nydala kloster att ta i besittning efter makens död.
____________________________________________________________
SDHK-nr: 772
Datering:1259 ,Språk:latin
Utfärdandeort:Gräshult
Innehåll: Bryteshustru ”Gydha” skänker sin och sin make Gudmunds egendom och gård i byn Hagshult till Nydala kloster att tas i besittning efter hennes och makens död.
Källor: Original: Or. perg.
Medeltida avskrifter: A 134 a, p. 101, KB
Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 90 (reg.); Örnhielm: VIII p. 493
Sigillen: N:o 1, 2 bortfallne; två tofsar av vit tvinnad linnetråd finnas kvar.
Tryckt: DS 454 se pdf av tryck
Gejrot, Diplomata Novevallensia (1994), nr 37, s. 111 (ed.) + s. 216 (övers.)
____________________________________________________________________

772_772.jpg

Gudmund deltog förmodligen vid Knut Holmgerssons uppror. Knut ”kallas för Knut Långe” genom segern i slaget vid Olustra 1229. Gudmund och Gyda  hade sonen Harald Gudmundsson.

Familj 2

Harald Gudmundsson 1270

Harald Gudmundsson i från Södermanland gift först med Katarina Karlsdotter de hade barnen: Fale Haraldsson,Magnus Haraldsson,Gaute Haraldsson,Karl Haraldsson,Anund Haraldsson,Cecillia Haraldsdotter; vapensköld:En balkvis ställd vingad lilja.Han var känd år 1240. Jan Raneke, s 670.
Harald Gudmundsson nämnd i brev år 1270, omgift med Kristina Fastedotter hon var gift tidigare med Holmgerd Folkesson (DS nr.377) Holmgerd var känd åren 1250 -1254, son av Folke Jarl. Källa: ÄFS häfte 1 sid. 107 under ätten Ama

Fogden Harald Gudmundsson var gift år 1270 när detta brev utfärdades med hans andra hustru Kristina Fastedotter.  Harald och Kristina hade sönerna Salve Haraldsson och Erland Haraldsson .
_______________________________
SDHK-899 brev den 19 maj 1270.Utfärdare Harald Gudmundsson.Innehåll:Harald Gudmundsson kungör att han till munkklostret i Julita skänker sina två gårdar ”Wræch” och ”Hamar” på villkor att den nuvarande eller de framtida abbotarna inte säljer dem utan att ”Wrech” skall avsättas till kyrkobyggnaden och ”Hamar” till konventets bruk och underhåll; vidare skänker han till nämnda kloster all utrustning till ett altare, prästklädnader samt silver till två mässkannor, vidare ett bårtäcke, ett stycke ”samitum” till en dalmatika och ett subtile till munkarna, vilka inte heller får säljas av abboten. Slutligen skänker hans hustru Kristina till klostret en nattvardskalk. Han tillkännager även för sina arvingar att han betalat de skulder han hade till Thydricus Ruffus med sin hustrus gård i Västerås och råder dem att tillse att det som överenskommits mellan honom och hustrun rörande återlösandet av nämnda gård efterlevs, varom inte hustrun kan komma att tvinga dem att betala nämnda skulder Original perg. RA 0101 Hadorph II E 78 f. 119v,Peringskiöld E 41 (reg. e. Had.)Örnhielm XI p. 691

Förutom det att Harald Gudmundsson nämns som far till Anund Haraldsson och Cecilia Haraldsdotter ,nämns hans första hustrun Katarina Karlsdotter nämns i ÄFS. Källa: Äldre Svenska frälsesläkter bok II Ama sidan 107, tabell 2

Bild2

 

 

52

7749

Nils Fartegnsson (Bjöd väpnad arm ) hans bror var Peter Fartegnsson ”Peter Unge” och hans brorson Nils Petersson (Vingad Lilja)

78

Klappsta har fyra gårdar år 1342 ,Ingeborg ärvde och ägde Moberga i Bällinge socken och Söderby i Åkerby sn. gods i uppland. Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka.

År 1342 Skiftar Fardjäkn Unge, ”Fale Nilsson d.y.” lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbuder Spielbudersson som är son till Speilbuder Salvesson

_______________________________________________________
SDKH-nummer:4745 , Datum:1342 ,Språk: (latin) Utfärdare:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg. Innehåll:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson, som får jord i Morberga (i Bälinge socken i Uppland) och en gård i Åkerby (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullerångers socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder,lagman Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och ”Åswid”.Sigillanter:Johan Ingemarsson, Kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder och Hökar Petersson. Original:fölorat med Miscellaneaknippa X. Övr. efter- medeltida regester/notiser:se nedan a.a.Tryckt regest:Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 96 f.

salve .

1.Speilbuder Speilbudersson som byter jord med sin tremänning  Fartegn Unge.           2.vilket också innebär att Salve Salvesson , Gudlev Salvesson ,Speilbuder Salvesson  är kusiner med Nils Fartegnsson. 3.Och att Salve Haraldsson och Erland Harsldsson är         halvbröder med Fale Haraldsson. 4.Det framkommer tydligt i denna släktgren  att man använder sig av båda släktvapnen.

Familj 3

Salve Haraldsson var lagman i Husby år 1290 ,  han hade sönerna :1. Salve Salvesson  och 2. Gudlev Salvesson , samt 3. Spielbuder  Salvesson.

33

Familj 4

Salve Salvesson var nämnd i medeltida brev den 9 apr 1277 , gift med Ingrid Falesdotter(ifrån Bureättens svärdslinje) de fick sonen Sigurd Salvesson ,namnet Sigurd kommer ifrån hans morfars farfars farbror Sigurd Eriksson på svärdslinjen .

Familj 5

Sigurd Salvesson  på Klappsta  gift med Ingrid Olofsdotter  (från Bures Svärdlinje )             De fick sonen Herse Sigurdsson i Västerbotten.

År 1374, vittnar Sigurd i Klappsta om hur hans son Herse får ta Nils Fartegnsson lott, och utröna gränsdragningen mellan Uppsala och Åbo stift, dvs. utröna råmärkena vid Skellefteå och Luleå älvdal, som Nils Fartegnsson år 1327 varit med om att koloniserat
SDHK-10584 medeltidabrev där Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift . Riddaren Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten) hade på en resa förnyat råmärkena på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Då Herse representerade Nils Farthiegns lott, ärkebiskopen Hemming Nilsson ärkestiftets lott och Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, Peter unges lott, så är det bara Johan Ingemarsson som saknas av kompanjonerna i det konsortium, som av ärkebiskop Olof Björnsson hade fått koncession att kolonisera Skellefte ådal. Därtill finns Nils Abjörnsson med som hade fått koncession på koloniseringen av Pite ådal. Källa: utdrag av medeltida brev [DS 3134] och [DS 8666].

Familj 6

Herse Sigurdsson  lever 1374 , omnämnd i SDHK-10584 medeltida brev där Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift . Riddaren Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson (Sandbro ätten) hade på en resa förnyat råmärkena på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Då Herse representerade Nils Farthiegns lott, ärkebiskopen Hemming Nilsson ärkestiftets lott och Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, Peter unges lott, så är det bara Johan Ingemarsson som saknas av kompanjonerna i det konsortium, som av ärkebiskop Olof Björnsson hade fått koncession att kolonisera Skellefte ådal. Därtill finns Nils Abjörnsson med som hade fått koncession på koloniseringen av Pite ådal. Källa: utdrag av medeltida brev [DS 3134] och [DS 8666].

Johan Bures antavla ..
1.Herse
2.Olof
3.Anders
4.Jacob
5.Moses
6.Jacob
Källa.Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129
Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Herse Sigurdsson var efter 1374 bosatt i Bure ,Skellefteå socken, hans son var Olof Hersesson ”Gamle Olof ” född ca.1380 i Bure Skellefteå socken.

Herse omnämns i samband med sonsonen Olof Olofssons sonsons dotterson: ”Nils Hanson i Bure boor där Anders Olofson Herses Sonason bodde.”Johan Bures släktbok i autograf, fol. 197r, Sid 196v-197 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Familj 7

Olof Herseson ”Gamle Olof” född ca. 1380  i Bure nr. 2, Skellefteå socken, Västerbotten Bor/vistas Bure,Skellefteå socken, Västerbotten.Källa:Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14–15, Finska Riksarkivet, Helsingfors

Johan Bures antavla.

1.Herse
2.Olof
3.Anders
4..Jacob
5.Moses
6.Jacob
Källa.Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129
Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Olof som var son till Herse och far till Anders”. Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 129r [fol.245r]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129 ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Olof Hersesson ”Gamle Olof” var Hemmansägare Bure nr.2 ”Stamgården” Bureå socken,Birkarl och han var de första Abbot han var gift och hade barn dom kallas ”bröder” och Munk, abbot de hade säkert ett terminar hus och var fanciscan munkar, Född omkr 1380 i Bureå 1, Skellefteå sn. Död omkr 1460, Blev ca 80 år.
Källa: Ulf Lundström – Bönder och gårdar i Skellefteå sn åren 1539-1650,sid 94

Ett dombrev rörande arv i Yttertavle från 1443, ger den första större sammanhängande bilden av socknen. Vi ser existensen av ett antal spridda byar runt älven-havskusten avstånd högst 3-4 km enligt namnlistan: Närvarande var: Johannes Ivari, prost i Luleå, ordförande och domare, Laurens Paulsson, underlagman Norrbotten (i vilket Umeå ingick), herr Erik, kyrkoherde i Umeå. Man hade i socknen en tolvmannanämnd, som även tjänstgjorde som kyrkoråd, varför nedan personer är äldsta kända svenska kyrkoråd enligt Nils Ahnlund: Jon Sibbursson i Tavle, Laurens Eriksson, Herman i Degernäs, Olof Önson, Holger i Forsom, Jon Lång, Sig.vard i Skravelsjön, Olof i Lövö, Mickel Hansson, Håkan i Hissjö, Olof i Röbäck.

Olof  Hersesson ,”Olof den gamle”  ättlingar …

skanna0048

Olof Hersesson ”Olof den gamle” hade barnen:

1.Anna Olofsdotter hon gifter sig med Anders Claesson Grubb, född omkring 1420,han ärvde sin faders gods ”Grubbe ”den förste som kallar sig Grubb och som  gifter sig med en Bureättling Anna Olofsdotter en dotter till Gamle Olof .Källa:Johan Bure X :53 Källa:CU af klercker genealogiska samlingar KB

Underlagmannen Anders Olofssons [Bure] syster Anna Olofsdotter var gift med Anders Claesson [Grubb] Han var den första att kallas efter Gården Grubb. Deras äldsta son var Jacob .Källa: Prosten Olof Johannis Broman har i del 2 av sitt mastodontverk ‘Glysisvallur’ del 2 , 1953, s. 621-622

2.Olof Olofsson född i Bure,nr.2 Skellefteå sn, Västerbotten, Bor/vistas Bure, Skellefteå socken, Västerbotten.

Olof Olofssons var sonson till Herse 0ch  Olof Olofssons sonsons dotterson: var Nils Hanson i Bure , Nils bor kvar på Bure nr.2 där Herses sonson Olof Olofsson bodde, Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 197r, Sid 196v-197 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Olof Olofsson sägs hava haft 2 söner och nio döttrar”. Han hade sönerna :Jon Olofsson och Anders Olofsson,av de nio döttrarna känner vi till två ifrån släktboken.Mariet Olofsdotter och N.N. Olofsdotter. som var kända.”Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 195v, fol. 196r[sid.171]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 195v-196,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Olof Olofsson var son till Olof Härsesson i Bure och far till Jon Olofsson i Bure.Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 133 [sid.60]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

3.Anders Olofsson var Underlagman, född omkr 1425 i Bure nr.4 , Skellefteå socken. Bor/vistas Bure, Skellefteå socken, Västerbotten.” Anders”, son till ”Olof”
Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 129r [fol.245r]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129 ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Nils Hanson i Bure bor där Anders Olofsson, Herses sonson bodde norr om ån .”Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 197r [sid 64]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 196v-197,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Anders Olofsson hade barnen : Jacob Andersson ,Anders Bureman, Olof Andersson , Mariet Andersdotter ,Jon Andersson, Påvel Andersson ,Karin Andersdotter,Lussi Andersdotter

OBS, denna forskning finns i min bok Bureätten del 3 och är Copyright skyddad, att bryta mot Copyright är straffbart.

Copyright © 2018 Tommy Hernelind

Annonser