”Gamle Olof ” Olof Härseson och hans Härse Falesons, förfäder …

Buresläktens genelogiska oreda när det gäller de äldsta generationerna som som funnits i minst två sekler om Buresläktens stamfar ”Fale hin unge ” så har Johan Bure talat om Fale Bure hin unge och slaget i  1210 , och Överbibliotekarien på Uppsala universitet docent Leonard Bygdén, som skrivit ett herdaminne över Härnösands stift, tog upp tråden efter Nordin och visade i sitt föredrag ”Om ursprunget till den historiska myten om Fale Bure” [Samlaren 1890, s. 43 – 75] inför Svenska litteratursällskapet på det orimliga i legenderna om Fale unge och de tidigare, efter Johan Bures död tillagda, släktleden. Han visade även på en historiskt belagd person, Fartheign unge, som skulle kunna vara den som gett upphov till dessa legender. Något belägg för släktskap mellan denne Fartheign unge känd 1342-1363.

Leornad Bygden försökte få fram vem denna Fale hin Unge var som förknippas med denna gravhäll han presenterade en posetiv lösning till Falesägen och gravhälen med vapen bilden. ur hävderna kallade han en mellan norrländsk Stormans släkt med både ekonomiska och politiska intressen i stora delar av landsändanpoch i uppland , men verkar ha haft sin tyngdpunkt i Skön ,detta urskiljs i en handfull urkunder från 1300 talet i sammanhang med ärkebiskopen ,kungsåren, prostar ,kyrkoherdar 0ch andra som rimligen måste räknas bland landsändas ledande personer ,av det åter kommande namnet Farthiegn (Fardjäken, Fartäng,Fartegn mfl transkritioner) som folkligen förkortades Fale , vid mitten av 1300 talet nämndes just en Fartegn Unge flera gånger som tyder på att han var släktens mest betydande man. Denna historiska lagman ”Fartegn ungen ” som levde 1363 placerar Bygdén som identisk med Fale hin unge ägare till den medeltida gravhällen med det heraldiska vapnet den böjda väpnade armen,så han blir Härse Falesson far och ”Gamle Olofs ” Olof Härsesson far.

2019-04-18 (2)

Citat :>> den så kallade Farthiegn- eller landsdomarsläkten. Hur dessa personer i verkligheten var besläktade med varandra är visserligen i endel  fall oklart, men inga tvivel råder om att de utgjort en betydande maktkonstellation med bas i södra Ångermanland och östra Medelpad och med stort ekonomiskt inflytande i stora delar av Norrland. Tillsammans med ärkebiskopen Olof Björnsson, ”kungsåren” Johan Ingemarsson (med vilken han var befryndad), Peter unge (av Farthiegnsläkt) och den uppländske st Farthiegnormannen och riksrådet Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) intog således Nilsson en av huvudrollerna under 1300-talets första decennier i ett omfattande kolonisations -företag med maktpolitiska förtecken i övre Norrland. En son till Nils Farthiegnsson var den mytomspunne Farthiegn unge som var lagman i Medelpad och antas ha spelat en aktiv roll som anhängare till kung Magnus Eriksson under folkungarnas kamp mot mecklenburgarna på 1360-talet. Utmärkande för denna maktelit är att flera av dem bar namnen Farthiegn respektive Speilbuder. Ytterligare personer kan knytas till denna grupp genom den vapensköld bestående av en böjd arm som återges i deras sigill.”Farthiegn släktens” sigillbild med en krökt arm återfinns på flera dokument från 1300-talet. Detta sigill tillhörande Nils Farthiegnssonn återfinns på ett dokument från 1352. >>Slut citat .

2019-04-18 (4)

För mej råder det inget tvivrel om att det är Bureättensvapen  kom ifrån dessa  förfäder  och att  de tillhörde utan tvekan samhällets sociala toppskikt. platserna eller gårdarna som omtalas som hemvist för dessa inflytelserika män under 1300- och 1400-talen följande: Herrlekan(”Hærleby”) i Överlännäs, Kalknäs (”Kalvnäs”) Boteå, Utnäs och Djuped i Styrnäs, Nässom och Lugnvik i Bjärtrå, Salom och Hammar i Torsåker, Frånö i Gudmundrå samt Klappsta i Ullånger.etc Vi kan börja längst uppströms Ångermanälven i Sollefteå där vi finner den i släktkretsens välbärgade och rika mannen Gudlev Bilder 1337. Detta år utfärdade han ett testamente för sin egen och sin avlidna hustru Rodhnis ”själagagn” i närvaro av ärkebiskopen och många andra högt uppsatta personer samt sin son Farthiegn och hustruns söner Herse och Speibuder. I testamentet skänker Gudlev laxfisken i Västerbotten till Uppsala domkyrka och till Helgeandshuset i Stockholm, vidare kontanta pengar till samtliga kyrkor och präster i både Ångermanland och

johan-bures-slaktbok

Medelpad,Johan Bure släkttavla.
1.Fale 
2.Härse
3.Olof
4.Anders
5.Jacob
6.Moses
Källa:Johan Bures släktbok i autograf,fol.129[fol.245r] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Buresläktens äldsta belagda stamfar Farthiegn Unge (Fale hin Unge)- Här har vi en antalvla på Gamele Olofs och Härse och Fales förfäder …..

2019-04-17 (2)

 

 

Stamfadern heter Speilbuder levde i slutet av 1200 talet det verkar som han var bosatt  i slutet av sitt liv i  Salom Torsåker socken han hade sönerna Salve , Gudlev och Farthiegn med efternamnet Speilbudersson

från brevet 1314 att Salve Speilbudersson och brodern Guldev Speilbudersson kom i från Salom i Torsåker socken enligt Bygden är Gudlev i Salom indetisk med Gudlev med tillnamnet Bilder, senare bosatt i Sollefteå ,även Farthiegn i Nässom (Bjärtrå socken) är nämnd i  medeltida brevet.

SDHK-nr.2605,Datering: 27 februari 1314, Utfärdandeort:Nora Innehåll:Invånarna i Ångermanland lovar att årligen betala till Uppsala domkyrka en viss S:t Olofsgärd, som redan från äldre tid hos dem utgått. De bestämmer grunderna för dess erläggande samt sättet för dess uppbärande och avlämnande.Landet Ångermanland beseglar.Språk:latin   Brevtext:Omnibus tam presentibus quam posteris presentes litteras jnspecturis; Omnes et singuli anggermanniam inhabitantes Salutem in domino Cum ea que rite acta sunt quandoque facta negantur frequenter eciam in dubium reuocantur solent litterarum serie proferri ad noticiam presencium et memoriam futurorum Eapropter notum facimus per presentes nos omnes et singulos voluisse. consensisse. et ratum habere velle. de beneplacito et consensu magnifici principis domini birgeri dei gracia regis swechie *) jllustris domini nostri. ac ordinacione venerabilis patris nostri domini **) Nicholai diuina miseracione archiepiscopi vpsalensis quod vota quedam ob honorem et specialem deuocionem beati Olaui regis et martiris nobiscum ab olim per nostros progenitores ac nos postmodum facta et exhibita. videlicet vnam vlnam tele vel eius valorem de sex personis. de captura foce et alecium de viginti hominibus partem vnam dictam manskut. de qualibet timbria pellium variarum vnam pellem blaskurit. et de qualibet naue cum mercimoniis circa festum sancti Johannis baptiste transseunte vnam vlnam tele vel eius valorem et de qualibet persona in ipsa naue res aliquas mercacionis causa deferente dicta in nostra lingua farfasta vnam vlnam tele vel eius valorem annis singulis ad Eccleciam nostram vpsalensem cathedralem et matricem Ecclesiam in perpetuum de cetero fiant et exhibeantur secundum prouidenciam domini archiepiscopi dispensanda et ordinanda pro sustentacione vnius vicarij perpetui seruientis in cappella sanctorum Olaui et Erici martirum ad altare quod ibidem est in ipsorum honore et nomine consecratum Que vota annis singulis colligentur in qualibet parochia per tutores Ecclesiarum et ferantur per eos ad placitum nostrum commune quod fit annis singulis apud kuta in vere dictum varthingh et tradantur et committantur ibidem duobus discretis viris presente preposito *) qui ad hoc per predictum patrem nostrum dominum archiepiscopum et eius successores fuerint deputati vpsaliam postmodum per predictos duos viros vel eorum alterum et prepositum deferenda et tradenda postmodurn jllj quem ad hoc archiepiscopus prouiderit ordinandum Quicumque vero dicta vota prout superius dictum est annuatim non soluerit secundum quod in legibus nostris statutum est puniatur Jn premissorum jgitur omnium euidenciam sigillum nostri communis hiis litteris est appensum Presentibus farthiægno de hærbeby. høkone de kalfnessby. gudleuo de saleme et saluone fratre eius jngeldo de nesko. Olauo de hambre. Olauo de lenes. farthiængno de neshene. Nicholao legifero de gudmunddaradh. hwnone legifero. Nicholao de diupo et kiætillo dicto karra. ad hoc per nos specialiter deputati et nominati. Datum apud Ecclesiam Nora. Anno domini. M°. C°C°Cº quartodecimo. tercio kalendis(!) marcij. Landssigillet, skadadt i kanterna, finnes i behåll.Tryckt DS 1957 Källor:Original: Or. perg. RA 0101 Medeltida avskrifter: A 8, fol. 65, RA 0201 Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 100; Örnhielm: I, p. 669; E 146, p. 71; E 182, p. 45, båda i UUB; avskr. av Rabenius, Skokl. I fol. vol. 215, nr 124 (f. 15); Kh 18, nr 14 Källor:Original: Or. perg. RA 0101 Medeltida avskrifter: A 8, fol. 65, RA 0201Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 100; Örnhielm: I, p. 669; E 146, p. 71; E 182, p. 45, båda i UUB; avskr. av Rabenius, Skokl. I fol. vol. 215, nr 124 (f. 15); Kh 18, nr 14 c, Eftermedeltida regest/notis: Skokl. I kv.vol. 138, RA; jfr J. Liedgren, Donum Boëthianum (1950), s. 230Eftermedeltida regest/notis: Skokl. I kv.vol. 138, RA; jfr J. Liedgren, Donum Boëthianum (1950), s. 230, Ångermanlands sigill (foto): Algot Hellbom, Ångermanlands äldsta landskapssigill (Ångermanland 1974), s. 4.; se vidare B. Fritz, Ångermanlands medeltid 1986, s. 115.

============================================================

2019-04-15 (2)

 

 Vi vet genom medeltida breven åren 1300 ,1303 ,1314 att Salves broder  ät Gudlev och Farthiegn d.ä. tillexempel står det att Gudlev ”Bilder”Speilbudersson styvson Speilbuder ”Bilder”var brorson på latin  ”Nepos eius” till Fartegn d.ä. Speilbudersson ifrån Nässom i Bjärtrå socken.ch enligt Bygdén var det sannolikt att de  var  födda vid Salom ,Torsåkers  socken ,de tre bröderna och kusinerna hade flera jord egendommar bland annat Herresta,Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullånger,Nässom i Bjärtrå,och Oviken i Jämtland.

 Salve Speilbudersson hade sonen Sigurd Salvesson identisk med Sigurd klappsta är nämnd i brevet I SDHK-10584 medeltidabrev där Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift . 

_________________________
SDHK-10584
Datering :1374  i oktober*
Utfärdare:Apostoliske notarien Olof Nilsson, kyrkoherde i Tillinge i Uppsala stift
Innehåll:Apostoliske notarien Olof Nilsson, kyrkoherde i Tillinge i Uppsala stift, utfärdar ett notarialinstrument om rannsakningar rörande gränsdragningen mellan Uppsala och Åbo stift. Den 1/8 (1374) i en by kallad ”Pirte” i Luleå kyrkas socken i Norrbotten, Uppsala stift, inställde sig Olof ”Quedinger” och Andor, sockenbor i Piteå kapell i samma stift och prosteri, inför ärkebiskop Birger (Gregersson) i närvaro av utfärdaren och nedanstående vittnen, för att vittna om den gränsdragning som sedan gammalt gällt mellan Uppsala och Åbo stift. Olof, som blev utfrågad av utfärdaren, vittnade först att de gamla råmärkena mellan stiften gått vid en liten ö vid utloppet mitt i en älv, som på folkspråket kallas Ule, där gränsen utmärks av en hög med stenar, och att det sedan gammalt funnits en muntlig tradition rörande detta bland alla invånare i Hälsingland och Norrbotten. Andor, sockenbo och kyrkvärd i Piteå som sedan utfrågades, sade sig inte ha sett råmärkena men hävdade att han hört av äldre personer allt det som föregående vittne intygat. Närvarande vittnen vid nämnda vittnesmål var kyrkoherdarna Torsten i Nätra och Johan i Skellefteå. Vidare den 21/8 samma år inställde sig en viss Sigurd i Klappsta i prästgården i Luleå, i närvaro av utfärdaren, herr Andreas, prost i Jämtland, och andra trovärdiga vittnen, varvid Sigurd sade att riddaren Nils Abjörnsson, lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson förnyat nämnda råmärken, belägna på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Uppgiften hade han från sin son Herse som medföljde herr Torsten (Styrbjörnsson) på genomresa i detta ärende.Vidare den 1/10 samma år, i en hamn kallad ”Hernøsundh” i Härnö socken i Ångermanland i närvaro av utfärdaren och nedanstående vittnen, inställde sig Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, vilken utfrågades och tillstod att han varit närvarande och sett nämnda råmärken i Ule älv när de blivit förnyade av herr Torsten Styrbjörnsson, då fogde i Hälsingland. Han sade sig personligen ha hört att framlidne herr Hemming, tidigare biskop i Åbo, erkänt och intygat inför framlidne ärkebiskop Hemming i Uppsala, att allt som han å sitt ämbetes vägnar uträttat i Norrbotten, antingen i fråga om konfirmation eller välsignande av kyrkogårdar, hade han gjort såsom en tjänst åt Uppsalakyrkan och till en lättnad för ärkebiskopen. Han sade även att det står skrivet i Hälsingelagen att Hälsinglands rågång börjar i Ule träsk och går utmed Ysma femton sjömil. Närvarande vittnen var välboren man Finvid Finvidsson samt kyrkoherdarna herr Torsten i Nätra och herr Johan i Nordingrå. Vidare den 17/10 samma år, ungefär vid första timmen, inställde sig skälig man Johan Lång, sockenbo i Norrala, i en hamn kallad ”Swartasundh” i Norrala socken, Bollnäs prosteri, i närvaro av utfärdaren och nedanstående vittnen och efter att ha utfrågats av utfärdaren erkände han för det första att han varit skeppare på ärkebiskop Hemmings skepp när denne färdades till Torneå i Norrbotten; för det andra sade han att ärkebiskop Hemming i Uppsala och biskop Hemming i Åbo sammanträffat en torsdag i en hamn kallad ”Kompanasundh” mellan Luleå och Torneå kyrkor, för att underhandla om råmärkena; för det tredje sade han sig ha hört att biskop Hemming i Åbo tydligt erkänt inför ärkebiskopen att han förrättat konfirmation och välsignat kyrkogården i Torneå i ärkebiskopens och Uppsalakyrkans namn och inte i sitt eget eller Åbokyrkans, om vilket Åbobiskopen då gav sitt öppna brev till ärkebiskopen; för det fjärde sade han att ärkebiskop Hemming vid detta tillfälle i Torneå döpte cirka 20 personer, såväl lappar som kareler boende i Uleå, Kemi och Simo, i ett stort kar som särskilt för detta ändamål burits in i kapellet i Torneå, medan folket stod utanför; för det femte sade han att herr Torsten Styrbjörnsson, då fogde i Hälsingland, följde med ärkebiskopen och att han tillsammans med de övriga från Hälsingland for över till Ule älv för att förnya de tidigare uppsatta råmärkena och därefter återvände till ärkebiskopen i Torneå; för det sjätte sade han att råmärkena mellan Uppsala och Åbo stift varit uppsatta i Ule älv, i överensstämmelse med den allmänna mening som råder bland invånarna i Hälsingland. Närvarande vittnen var kyrkoherdarna herr Mathias, prost i Bollnäs, och herr Mathias i Norrala samt lekmannen Tomas i Växsjö (i Bollnäs socken).Eftersom Olof Nilsson varit förhindrad att själv skriva notarialinstrumentet har han låtit Anders Björnsson göra detta, varefter utfärdaren signerar med sitt sedvanliga märke. Språk:latin  Källor

Medeltida avskrifter: A 10, f. 13r-v, RA 0201 Skokl. Cod. Ab., f. 51v-53r, RA Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 72 b (Stenhagens avskr., sannolikt efter original); Örnhielm: VI p. 314-17 (efter A 10); I p. 1081 (K. Arch. gröna Cop. B pl. 157) Eftermedeltida regest/notis: ERE 115: or., III p. 157 Tryckt regest FMU 834 Faksimil REA (1952), s. 53f; Skoklosters Codex Aboensis (1952), s. 104-107Litteratur och kommentar Om brevets innehåll se N. Ahnlund i HT 1920, s. 214 f.; om ortnamnet ”Hernøsundh” se J. Nordlander i Namn och Bygd 1914, s. 313 not 2; för ”Kompanasundh” och ”Pirte” se även N. Ahnlund, a.a., s. 220-222. Angående ”Swartasundh” se referenser vid DS 8665. .Om den kyrkliga organisationen av det berörda området se S. I. Olofsson, Övre Norrlands medeltid (i Övre Norrlands historia, 1962), s. 156 f.; T. Wallerström, Norrbotten, Sverige och medeltiden, del 1 (1995), s. 42 (fig. 8), s. 52 f. och beträffande Luleå särskilt s. 92.Om förnyandet av råmärkena i mitten av 1340-talet se S. I. Olofsson, a.a., s. 181 f.Om Johan Lång se M. Mogren, Faxeholm i maktens landskap (2000), s. 121 med not 60.Jfr DS nr 8660 / SDHK nr 10597 och 8665 / SDHK nr 10599. Se O. Holm (ed.) Jämtland och den jämtländska världen 1000-1645 (2011), s. 138 (not 12

__________________________

citat av Bengt Bergström ”Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift [DS 8666]. Riddaren Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten) hade på en resa förnyat råmärkena på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Uppgifterna hade Sigurd fått från sin son Herse som var med på resan. Av intresse att notera här är dels att Sigurd var bosatt i Klappsta, en av de fyra gårdar som Fartheign Unge förvärvade 1342, dels att han hade en son vid namn Herse. Denna resa som bör ha ägt rum omkring år 1347 har satts i samband med kolonisationsföretaget av Norra Bottnen [DS 2606]. Om Herse representerade Nils Farthiegnssons lott, ärkebiskopen Hemming Nilsson ärkestiftets lott och Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, Peter unges lott så är det bara Johan Ingemarsson som saknas av kompanjonerna i det konsortium som av ärkebiskop Olof Björnsson hade fått koncession att kolonisera Skellefteå ådal. Därtill finns Nils Abjörnsson med som hade fått koncession på koloniseringen av Piteå ådal [DS 3134]. Johan Ingemarsson kan dock vara identisk med lagmannen Johan Krok. Att Johan Ingemarsson vid detta tillfälle nämns som lagman och inte som fogde i Hälsingland förklaras av att Torsten Styrbjörnsson då hade övertagit detta ämbete. Ärkebiskop Birger Gregersson (Malstaätten) som lät upprätta brevet 1374 var troligen klok nog att låta Johan Ingemarsson resa inkognito, han var nämligen släkt med biskop Hemming i Åbo som representerade Åbo stifts intressen på resan och han skulle framstå som jävig om släktskapet framkom. Malstaätten hade för övrigt också intressen i gården Morberga [DS 5105 och RPB 1227]. Denna identifiering förutsätter dock att den Johan Krok som omnämns den 2 oktober 1390 [RA brev nr 13801] inte är identisk med lagmannen Johan Krok som var med på resan 43 år tidigare, vilket verkar rimligt. ”slut citat 
 
citat av Bengt Bergström ”Ovanstående indicium på att Johan Krok skulle vara identisk med Johan Ingemarsson skulle kunna styrkas om man kunde belägga förekomsten av en Ingemar Krok. Det har jag inte lyckats med – men år 1341 säljer Nils Krok och hans bror Ingemar sitt mödernegods, Valla i Flistads socken i Östergötland, till Johan Holmgersson [DS 3572]. Ingemar kan vidare vara identisk med den Ingemar som år 1296 är i tjänst hos Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) [DS 1744]” slut citat 

Sigurd Salvesson hade sonen Herse Sigurdsson ,han  är tremänning med  Farthiegn Unge och han får också Nils Farthiegnssons lott att förnya gränsdraningarna över Skellefteå och Luleå älvdal år 1374 .

2019-04-22 (3)

Familj 1

Gudlev ”Bilder”  Speilbudersson är senare bosatt i Billsta ,Solefteå gift med Rodhni, sonen Farthieng Gudlevsson och sonsonen Speibuder Farthiengson 11 februari 1375 bekräftar stt han köpt godst i Öndebyn i Bygdeå socken för 160 mark av Lars Björnsson. Källa: Avskrift på RA ,Medeltids Avdelningen Codex B 16, fol 249 [Lars Eriksson (Sparre) Jordbok] Den 20 oktober 1390 donerar Spielbuder Farthiegnsson 10 1/2 seland Jord i Sunnanåker i Ytterlännes med sin moders och broder Önnes och systers fulla godkännande till kyrkan i Ytterlännes , efter han köpt jorden av Klemens i Aspby .Som motprestation ska prästerna i Ytterlännes vartannat år hålla två mässor för honom och hans föräldrar , en mässa under fastan och en vid midsommar. Källa Avskrift daterad 1696 i Härnösands Landsarkiv , Västernorrlands läns landskontor GXa:1, Handlingar angånde prästerskapets Jordar och Inkomster.

Gudlev och Rodhin har barnen: Fartheing Gudlevsson.  Herse Gudlevsson och Speilbuder ”Bilder ” Gudlevsson 

Gudlev ” Bilder”  Speilbudersson bosatt i Billsta,Solefteå gift med Rodhni belagd i deras testament 29 juli 1337 hans tremänning Nils Petersson är vittne.

SDHK-4354, Den 29 jul 1337 ,Utfärdare: Gudlev Bilder ,Innnehåll: Gudlev Bilder testamenterar, för sin och sin hustrus själar, till domkyrkobyggnaden i Uppsala, halva laxfisket i Norrbygd med ett halvt torp, köpt för 40 mark Hälsinglands mynt; till Helgeandshuset i Stockholm halva laxfisket i Bredabyske; till Sollefteå kyrka 15 sättungsland i kyrkbyn Valla m.m. samt ett kors, en kalk och ett psalterium. Han giver penningar till alla kyrkor i Ångermanland och Medelpad och deras kyrkoherdar. Närvarande vittnen var ärkebiskop Peter i Uppsala, Folke, kyrkoherde i Knivsta, Nils, kyrkoherde i Sunga, Nils Petersson, prebendat i Uppsala domkyrka, Jarl, kaplan till ärkebiskop Peter, Ketilvast, kyrkoherde i Tuna kyrka i Medelpad, Gunnar Larsson, Ingevald Gasabogh. Ärkebiskop Peter i Uppsala samt utfärdaren beseglar.Källa.or. perg., RA 0101,DS 3311; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 18 (jfr HT 1973, s. 165-172,Littratur:E. Gräslund Berg, Till prästens bruk och nytta. Jord till prästgårdar i Sverige under medeltid och tidigmodern tid (2004), s. 162 ff.,Bygdeå sockens historia, utg. av K. Fahlgren. i medeltida brevet nr. 4354:
_______________________
SDHK-4354
Språk:latin
Den 29 jul 1337
Utfärdare:Gudlev Bilder testamenterar, för sin och sin hustrus själar, till domkyrko byggnaden i Uppsala, halva laxfisket i Norrbygd med ett halvt torp, köpt för 40 mark Hälsinglands mynt; till Helgeandshuset i Stockholm halva laxfisket i Bredabyske; till Sollefteå kyrka 15 sättungsland i kyrkbyn Valla m.m. samt ett kors, en kalk och ett psalterium. Han giver penningar till alla kyrkor i Ångermanland och Medelpad och deras kyrkoherdar. Närvarande vittnen var ärkebiskop Peter i Uppsala, Folke, kyrkoherde i Knivsta, Nils, kyrkoherde i Sunga, Nils Petersson, prebendat i Uppsala domkyrka, Jarl, kaplan till ärkebiskop Peter, Ketilvast, kyrkoherde i Tuna kyrka i Medelpad, Gunnar Larsson, Ingevald Gasabogh. Ärkebiskop Peter i Uppsala samt utfärdaren beseglar.
Brevtext:Jn nomine domini Amen. Ego Gudhlaws dictus bilder. incolumis corpore, et in omnibus mentis mee compos. dolorem alicuius infirmitatis non senciens. pro animabus dilecte coniugis mee Rodhni felicis memorie. ac mea. testamentum meum condo et ordino in hunc modum, Jn primis lego ecclesie vpsalensi. ad fabricam dimidium amnem in norbygdho wlgariter dictum laxafiske cum dimidio opido adiacente eidem amni, qui emptus erat pro quadraginta marchis denariorum helsingorum. Jtem domui sancti spiritus stokholmis dimidium amnem dictum laxafiske, in bredhabyskio. sub condicione tali. ut post mortem meam. sit ipsius domus perpetua possessio, et quamdiu vixero, de eo amne pauperibus eiusdem domus. decem salmones conferam annuatim. Jtem ecclesie Solat.um, ad mensam curati eiusdem. quindecim sættungxland in villa eiusdem ecclesie dicta wallum quodlibet sættungxland ad valorem quinque marcharum helsingonicarum, Jtem ad ornatum eiusdem ecclesie, quatuor sættungxland in villa horlefstadhi, ac septem sættungxland in villa ø parochia edh. quodlibet illorum ad valorem quinque marcharum helsingonicarum. Jtem eidem ecclesie Solattum. vnam crucem quam habet, ac vnum calicem deauratum de triginta marchis denariorum sweuorum, quem eciam eadem ecclesia habet. et vnum psalterium de decem marchis. Jtem cuilibet ecclesie in angermannia. duas oras denariorum sweuorum et cuilibet curato earum .I. oras denariorum sweuorum. Jtem in mædhalpadha cuilibet ecclesie .II. oras denariorum sweuorum et cuilibet curato earum .II. oras denariorum sweuorum. Hec omnia Conferens perpetuo possidenda. Ne aliquis heredum meorum in aliquo supradictorum valeat seu presumat in posterum reuocare, Huic confirmacioni testamenti. et voluntati mee, presentes affuerunt, reuerendus in christo pater. frater petrus diuina miseracione archiepiscopus vpsalensis, et discreti viri. domini. Folko curatos ecclesie qnifsta. (!) Nicolaus curatus in sunga. Nicolaus petri prebendatus in ecclesia vpsalensi, Jarlerus cappellanus domini archiepiscopi priusdicti. kætiluastus. curatus in ecclesia tunum in mædhalpadha. Gunnarus laurencii, et Jngiualdus gasabogher. consencientibus in supradictorum presencia Farthiegno. filio meo dilecto. Hærsero et Spielbodo filiis vxoris mee prenominate. Jn cuius testamenti maiorem euidenciam. sigillum venerabilis patris. domini archiepiscopi supradicti vna cum sigillo meo, peto presentibus apponendum. Datum anno domini. M°. CCC°. XXXº. septimo Jn die beati olaui regis et martiris.
Extratext:På frånsidan: Testamentum gudlaui biild, de angermannia, qui legat ecclesie vpsalensi norbughde laxafixe. et domui sancti spiritus sthocholmis medium amnem in bredabyskio. Jtem ecclesie solata. XV. sættungh in ipsa villa.
Medelpads äldre urkunder (1972), nr 18 (jfr HT 1973, s. 165-172.)
_________________________________

brev 4354 Gudlev Bilder

Gudlevs  och  Rodhins  hade sonen Farthieng Gudlevsson

Familj 2

Farthieng Gudlevsson känd år  1337 ,SDHK-4354, i Gudlev och Rodhins testamente, Farthieng Gudlevsson är troligen identisk med Farthieng i från Herrlekan en av de byar som lades till grund för Holm särteri i Överlännes,Farthieng hade två söner  Den 20 oktober 1390 donerar Speilbuder Farthiegnsson 10 1/2 seland Jord i Sunnanåker i Ytterlännes med sin moders och broder Önnes och systers fulla godkännande till kyrkan i Ytterlännes , efter han köpt jorden av Clemens i Aspby .Som motprestation ska prästerna i Ytterlännes vartannat år hålla två mässor för honom och hans föräldrar , en mässa under fastan och en vid midsommar. Källa Avskrift daterad 1696 i Härnösands Landsarkiv , Västernorrlands läns landskontor GXa:1, Handlingar angånde prästerskapets Jordar och Inkomster.  

 Denna Clemens i Aspby  kan vara identisk med den Clemmens från Kalknäs som förde en väpnad arm i sitt sigill som visar på hans tillhörighet till Farthiegn släkten,enligt Bygdén är troligen en ättling till Hök Petersson i Kalknäs , Boteå socken Källa:Kyrkan och Bygden sköns 150 år jubileum oktober  2000 , sid.36     

 i Medeltid i centrum av Leif Grundberg står det på sid. 200 Citat >> I början av 1300 talet nämns den största av Ångermanlänningarna ,1314 nämnligen Farthiegn i Herrlekan ,Överlännes socken vilket ligger i direkt anslutning till det stora gravfältet i Holm ,  den gård som gått i arv ner till  Evert Hindersson som på 1500 talet  utvecklade till Landskapets största Jordbruk  , inte längt därifån ligger Kalknäs i Boteå där framträder en Hök Petersson 1314 , som är lagman på 1340 talet en annan man med framskjuten position i Kalknäs på 1340 talet var en man med namnet Clemens  med vapnet krökt arm  i sitt sigill som Nils Farthiegnsson andvänt  (fig, 67)    >> slut citat –                                                                                                                                                                            . 2019-04-18 (4)

SDHK-nr.2605,Datering: 27 februari 1314, Utfärdandeort:Nora Innehåll:Invånarna i Ångermanland lovar att årligen betala till Uppsala domkyrka en viss S:t Olofsgärd, som redan från äldre tid hos dem utgått. De bestämmer grunderna för dess erläggande samt sättet för dess uppbärande och avlämnande.Landet Ångermanland beseglar.Språk:latin   Brevtext:….. Presentibus farthiægno de hærbeby. høkone de kalfnessby. gudleuo de saleme et saluone fratre eius jngeldo de nesko. Olauo de hambre. Olauo de lenes. farthiængno de neshene. Nicholao legifero de gudmunddaradh. hwnone legifero. Nicholao de diupo et kiætillo dicto karra. ad hoc per nos specialiter deputati et nominati. Datum apud Ecclesiam Nora. Anno domini. M°. C°C°Cº quartodecimo. tercio kalendis(!) marcij. Landssigillet, skadadt i kanterna, finnes i behåll.Tryckt DS 1957 Källor:Original: Or. perg. RA 0101 Medeltida avskrifter: A 8, fol. 65, RA 0201

min teori bygger på att Nils Farthiegnsson  i alla  1340-1352 bosatte sig i Djuped ,Styrnäs  och begravdes i styrnäs kyrka, hans bror Peter Farthiegnsson  som kalla för Peter Unge i köpte Nils arvjord  Nässom  och kallas ”Peter i Nässom” i mdeltida brevet , SDHK-4745 , och 1327  kallas han för Peter Unge i SDHK-Brev 3462 den 2 feb 1327 när han tillsamman med Nils Fatrhiegnsson byggde upp och uppodla Skellefteå och Luleå älvdal.Även ”Peter i Nässom” son  Hök Petersson som var lagman på 1340 talet,han var bosatt på kalknäs ,finns  även med  i SDHK-4745 , övriga släktingar var Spielbuder Bilder och hans son Speilbuder Speilbudersson, Johan Ingemarsson och Farthiegn Unge                                       

Clemens  som är bosatt på 1340 talet i Kalknäs i Boteå socken  skulle kunna vara en bror till Hök Petersson och då också vara brorson till Nils Farhtiegnsson det skulle kunna förklara varför de bär samma vapen böjd väpnad arm i sigill.

Farthieng i från Herrlekan en av de byar som lades till grund för Holm särteri i Överlännes han var hemmansägare på 1340 talet framtill 1358 , Farthieng hade två söner, Speilbuder Farthiegnsson, Önnes Farthiegnsson och en dotter och denna denna sätesgård gård gick arv till äldsta sonen Önnes Farthiegnsson.

Familj nr 3 

Önne Farthiegnsson var också ägare av Holm särteri i Överlännes  under åren 1359 till 1410 då Önne beräknas vara död, Önnes son,Peter Önneson var sen ägare av hemmanet av Holms sätteri i Överlännes socken. 

Den 20 oktober 1390 donerar Speilbuder Farthiegnsson 10 1/2 seland Jord i Sunnanåker i Ytterlännes med sin moders och broder Önnes och systers fulla godkännande till kyrkan i Ytterlännes , efter han köpt jorden av Klemens i Aspby .Som motprestation ska prästerna i Ytterlännes vartannat år hålla två mässor för honom och hans föräldrar , en mässa under fastan och en vid midsommar. Källa Avskrift daterad 1696 i Härnösands Landsarkiv , Västernorrlands läns landskontor GXa:1, Handlingar angånde prästerskapets Jordar och Inkomster.

Familj nr 4

Peter Önnesson var också ägare av Holm särteri i Överlännes socken under åren 1411-1435, han har en dotter Anna Petersdotter som  ärver jordenoch gården på Holm särteri i Överlännes socken

Familj nr 5

Anna Petersdotter född ca. 14110 och hennes man Gulle blev ägare efter hennes far ,av gården och jorden på Holm särteri i Överlännes under åren 1436 -1489, de fick sonen Mårten Gullesson 

Gulle och familjens sätesgård var gården i Mälby,Överlännes socken, han är känd i ett medeltida brev från 5 dec 1489 där han var Bonde och nämdeman i en 12 man uthäradsnämnd. Som nämdeman anses han vara en betrodd man ,två av hans grannar var också nämndemän Håckan i Kläpp och Björn i Lökom.

————-
SDHK-nr 32325
Utfärdandedatum 5 dec 1489
Utfärdandeort Torsåker
Utfärdare Olof Eriksson, lagmansdomhavande i Ångermanland.
Språk svenska
Innehåll Olof Eriksson, lagmansdomare. i Ångermanland, utfärdar brev om landssyn, som hållits på ting i Torsåkers skiplag, om rågången mellan Sigurd i Vik och Aspö män. 12 mäns nämnd sakfäller Sigurd i Vik till 40 mark ”for vælle och iii mark for bote(?)”. På baksidan: ”Aspby och Wik emellan”. Nu Väster Aspby.
Brevtext: ” Alla de som se eller höra detta brev läsas hälsar jag Olof Eriksson Lagmansdomhavande i Ångemanland kärligen med Gud.Det skall för alla veterligt vara att jag nämnde 12 man uthäradsnämnd -det kallas Landsyn- emellan Sigurd i Vik och Aspömännen,vartill de å båda sidor svarade ja,de skulle skilja dem åt så, som de ville stå till svars för Gud allsmäktig,vilket de ock gjorde.De kom igen till nästa ting i Torsåkers Skeppslag och hade edsvurna vittnen för sig:Jöns Nilsson i Hammar och sin fader Nils Bagges vägnaren hundraårs gammal man,Mickel i Alsen och Klas Körningsson,prosten herr Peder i Nordingrå lade sina händer i kors på sitt samvete hemma hos sig vid brittmäss införde synemän, som en va hans sockens nämnda Svante Nilsson fogde här i landet och Nils Hansson Lungvik Lagman iVästerbotten.som ock var närvarande vid samma tillfälle.Och sade så Prosten inför dem så hjälpte att på den tid jag var kyrkoherde i Torsåker ,då jag beredde gamle män på deras yttersta ,så sade de alla med en mun och togo därpå Gud till vittne och bådo så Gud vara sig huld.Att Skällningstadsman tillerkände sig aldrig mer en halva bäcken.och sedan jag (Lagmanen)mottagit eden av förenämnda vittnesmän.Så svor synenämnden rå och skillnad dem emellan:uti stora sundet efter och i Rolvsbäcken,därifrån och i tjärnen ,bort ur tjärnen och i bäcken och därifrån och i ån ,halva bäcken åt Skällningstadsman.Sedan gillade de 12 män som i nämnden sutto deras edoch sakfällde Sigurd i Vik till 40 marker för noten han tog fån dem (Aspömännen) och noten skulle han lämna igen . Synesmännen voro :Unne i Skog, Nils i Berg,Nils Helgesson, Erik Gummesson,Per Eriksson i Kragom ,Sigurd i Saltvik,Jon i Klocke, Per i Hyndtjärn, Per i Saltåker,Nils i Lockne,Erik i Strinne och Jöns i Bergom. Dessa män satt i nämnden: Pål i Ed, Björn i Lökom,Håkan i Kläpp,Sigurd i Salom, Anders i Stöndar, Nils I Bringsta ,Gulle i Mällby, Algot i Tomte, Gjord i Rogsta, Klemens Kettilbjörnsson,Unne i Helsingsta,och Erik Gullesson.Givet och gjort i Torsåker vår herres år 1489 dagen före den helige biskopen och martyrens Nicolaus dag(5 dec).” Sigill
Tryckt Erik Modin i Arkiv för norrl.-hemb.-fören., 1923, s. 7ff
Litteratur och kommentar B. Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Ångermanland Medelpad 1986) s, 109 f.
Fotokopia RA
Källor:Original Or. perg. Kult.hist. mus. på Murb., Härnösand
Omn. i E 169:281, UUB Ref. i N. Ångermanlands dombok 1693, s. 655-7
————-

C:a 2 mil nedströms Sollefteå på Ångermanälvens södra sida ligger en gård benämnd Mälby (Mellby). Gårdhuset ligger högt intill skogen och åkerfälten breder ut sig på sluttningen ned mot älven. Vid jämförelse med den äldsta kartan från 1696 är placeringen av husen i stort densamma som nu. Mälby gränsar i väster till byn Kläpp, i öster till Stocked /Stocka, Stocke), som i sin tur har byn Lökom öster om sig. Antalet fornfynd i dessa trakter av Ångermanälven är talrika i förhållande till övriga landskapet, vilket talar för en befolkningskoncentration i forntiden. Mälby har gamla anor. Av ångermanländska medeltida brev är endast ett fåtal bevarade och ett av de märkligaste är de s.k. Aspöbrevet. Brevet är utfärdat på Sten Sture d.ä:s tid, år 1489, och innehåller en dom över en omtvistad byagräns i ett fiskevatten i Torsåkers socken.

Före domen hölls så kallade landsyn av en särskild uthäradsnämnd men i Torsåkers skeppslags egen nämnd, som hade att biträdavid domen, var en av nämndemännen Gulle i Mällby- Detta är den enda upplysningen vi har om Gulle (fornsvenska ordet för Olof). Torsåkers socken är belägen någon mil söder om Mälby på samma sida om älven. Torsåkers skeppslag (tingslag) omfattade socknarna Torsåker, Dal och Ytterlännäs. Om Mälby vid denna tid tillhörde Torsåker eller Dal är okänt men under 1500-talet kom Mällby med grannbyar att tillhöra tre olika socknar (Dal, Torsåker och Överlännäs i nämnd ordning).Vid slutet av 1400-talet sträckte sig havsviken ända upp mot Torsåker, då vattenståndet var mer än 5 meter högre än nu, och älven bildade där ett slags deltaland. Tre strömfåror genomlöpte socknen och en av dessa avskiljde Aspön, som nu sedan länge är landfast område och benämnes Aspby. En annan vattuled avskiljde Björnön, nuvarande Björned, från fastlandet och där en av släktens medlemmar kom att bosätta sig.Som nämndeman var Gulle att anse som en betrodd man. Två av hans grannar var också nämndemän, Håkan i Kläpp och Björn i Lökom. Jag medtager här brvets text översatt till nutidssvenska, då det i övrigt inte finns några handlingar bevarade, som belyser livet i dessa bygder i så avlägsen tid Skällingstad var ett ängsområde under byn Vik i Torsåker. Källa: Härnösans Landsarkiv ur Sten Thelaus släktutredning: Elias Thelaus förfäder.

Familj 6

Måns Gullesson,född 1460 ca i Mällby, Överlännäs, död 1547 i Mällby, Överlännäs. Landsköpman. Nämnd åren 1492-1547 då som ägarae av Odaljord ,Holmsäteri i Överlännes socken . Landsköpman i Mällby, Överlännäs sn, nämnd åren 1535-1547. Död 1547 i Mällby, Överlännäs socken.

Måns omnämns i Stockholms stads tänkeböcker åren 1492, 1499 och 1547. och i 1535 års hjälphjärd för Ångemarland. Hjälpskattelängden 1535 i andledning av kriget mot Lubeck ,upptas endast förnamnet och den skatt som erlades, 10 öre för varje skattebonde, 8 öre för landbonde (arrendator) och 5 öre för husare, de fattiga var befriade från skatt , för Mällby som vid enna tid räknas till Dals socken ,finns Måns med och han erlägger 10 öre .Magnus Gullesson omtalas i Stockholms stads tänkeböcker 1492 från Ångermanland i samband med en penningstransaktion. Han tas upp igen 12 aug 1499 ,Måns Gullesson räknas som vittne i Torsåkers skeppslag i Ångermanland.

I Stockholms stads tänkebok från 26 maj 1547 , står i det utförliga rättegångs referatet.Måns Gullesson och hustru Karin.Den 26 maj 1547 satt i stockholms rådhusrätt Herr Peder Bragde ,Herr Jörgen Nordman,Botuedh Larsson Slottsfogde,Mäster Olof Petri Kyrkoherden, Jacob Bagge Borgmästare, Staffan Szasse Rådman, visa och hederliga män, Herr Henricus Kyrkoherde i Torsåker , Ångermannland, var där på sin svärfars vägnar Måns Gullesson,Av protokollet får vi veta, att kyrkoherden i Torsåker, herr Henrik, var gift med en dotter till Måns Gulleson samt att Måns hade en son, Lasse Månsson, som omkommit och att tvisten gällde fördelningen av lösöret mellan änkan Karin och Måns. Om ev. jordinnehavsägs ingenting och detta med rätta. Någon delning av jorden mellan Karin och Måns kunde ej ske, såvida det ej rörde sig om intaga å allmänningsjord, som räknades som lösöre. Gällde det däremot jordafång genom arv förblev jorden vanligen inom släkten, fädernejord inom mannens, mödernejord inom hustruns släkt.
Barn: Clemet Månsson. Bonde, Borgare o Landsköpman i Mällby o Öd nämnd 1542-1576 Död 1576 i Öd,Gudmundrå sn (Landsarkivet i Härnösand).Lasse Månsson, gift med Karin.En dotter gift med Joen Eriksson, bonde i Klen, Torsåkers sn.En dotter gift med kyrkoherden i Torsåker, Henrius Erici Källa:Ur Sten Thelaus: Elias Thelaus förfäder:

Måns Gullesson,född 1460 ca i Mällby, Överlännäs, död 1547 i Mällby, Överlännäs. Landsköpman. Nämnd 1492-1547. Landsköpman i Mällby, Överlännäs sn, nämnd 1535-1547. Död 1547 i Mällby, Överlännäs sn.

I Mällby,Måns omnämns i Stockholms stads tänkeböcker åren 1492, 1499 och 1547. och i 1535 års hjälphjärd för Ångemarland. Hjälpskattelängden 1535 i andledning av kriget mot Lubeck ,upptas endast förnamnet och den skatt som erlades, 10 öre för varje skattebonde, 8 öre för landbonde (arrendator) och 5 öre för husare, de fattiga var befriade från skatt , för Mällby som vid enna tid räknas till Dals socken ,finns Måns med och han erlägger 10 öre .Magnus Gullesson omtalas i Stockholms stads tänkeböcker 1492 från Ångermanland i samband med en penningstransaktion. Han tas upp igen 12 aug 1499 ,Måns Gullesson räknas som vittne i Torsåkers skeppslag i Ångermanland.

I Stockholms stads tänkebok från 26 maj 1547 , står i det utförliga rättegångs referatet.Måns Gullesson och hustru Karin.Den 26 maj 1547 satt i stockholms rådhusrätt Herr Peder Bragde ,Herr Jörgen Nordman,Botuedh Larsson Slottsfogde,Mäster Olof Petri Kyrkoherden, Jacob Bagge Borgmästare, Staffan Szasse Rådman, visa och hederliga män, Herr Henricus Kyrkoherde i Torsåker , Ångermannland, var där på sin svärfars vägnar Måns Gullesson,Av protokollet får vi veta, att kyrkoherden i Torsåker, herr Henrik, var gift med en dotter till Måns Gulleson samt att Måns hade en son, Lasse Månsson, som omkommit och att tvisten gällde fördelningen av lösöret mellan änkan Karin och Måns. Om ev. jordinnehavsägs ingenting och detta med rätta. Någon delning av jorden mellan Karin och Måns kunde ej ske, såvida det ej rörde sig om intaga å allmänningsjord, som räknades som lösöre. Gällde det däremot jordafång genom arv förblev jorden vanligen inom släkten, fädernejord inom mannens, mödernejord inom hustruns släkt.
Barn: Clemet Månsson. Bonde, Borgare o Landsköpman i Mällby o Öd nämnd 1542-1576 Död 1576 i Öd,Gudmundrå sn (Landsarkivet i Härnösand).Lasse Månsson, gift med Karin.En dotter gift med Joen Eriksson, bonde i Klen, Torsåkers sn.En dotter gift med kyrkoherden i Torsåker, Henrius Erici Källa:Ur Sten Thelaus: Elias Thelaus förfäder:

 

Evert Henriksson, blev underlagman i Jämtland 1564, var dels underlagman, dels fogde i Ångermanland under åren 1574-1600, bodde på faders hemmanet,skattehemmanet Holm i Överlännäs

 

 

under  arbete …….

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2019-04-21 (2)

Fale d.ä. (Farthiegn d.ä) var Landsdommare hade flera gods och gårdar som omtalas i  Nässom i Bjärtrå,Västnår i Oviken, Klappsta i Ullånger när de var lagmän och Fale d.ä. var bosatt i Oviken till 1303 hos sin brorson Spielbuder Salvesson , tills han fick Nässom som förläning .Källa Dens ”Landsdomarsläkten i Norrland 1300-1900 ”särtryck ur ångermanland 1974.

Farthiegn d.ä Speilbudersson i Västnår i Oviken nämnd i Norska Diplomariet brev nr 94 (DN:III:94) år 1312 ort Lokne och Fartegn d.ä. och hans brorson Speilbuder nämns som fastar i SDHK- 1902, den 7 mar 1303 i Sköns kyrka.
______________________________ 
SDHK nr – 1902
Spåk:Latin.
Datum: 7 mars 1303 
Ort:Sköns kyrka 
Utfärdare Ärkebiskop Nils i Uppsala. Innehåll: Ärkebiskop Nils i Uppsala redogör för hur hans företrädare Jakob, när han fått reda på att resande och fattiga hade stora svårigheter och till och med riskerade livet p.g.a. Ragunda skogs vidsträckthet och dess brist på härbärgen, köpt ett ställe med omnejd för 1/2 mark och tilldelat Gjurd, far till den nu därstädes boende Tore, och dennes arvingar detta till att brukas som härbärge. Nu vill även utfärdaren gynna en så nödvändig och gudfruktig sak och skänker därför till nämnda härbärge ett angränsande gods, som han köpt av Radger i Hammaren för 12 öre, och som har sina gränser åt väster i ”lomowijk”, vidare i ”grytuholma”, som ligger längre norrut, och vidare rakt österut i ån ”myrtaa”. Fastar vid transaktionen mellan ärkebiskopen och Radger var ”farthegn”, dennes brorson ”spelbudhi”, Nils i ”sungu”, Ingjeld i ”Nesku”, Guttorm i ”kioll”, son till Johan ”kark”, Björn ”kiepter”, ”sighus” från ”diupuvijk” och prästens i Lit son Nils. Vittnen vid skötningen var prosten ”hyggiulphus” och Helge från Lit. Ordförande bland fastarna var förutnämnde Björn ”kiepter”. Utfärdaren beseglar.Tryckt DS 1383; JHD 14, källa:Original Or. perg. RA 0101,Medeltida avskrifter A 8, f. 170, RA 0201 Vid. 13460203 perg., RA (DS 4033) Peringskiöld E 100, Örnhielm I p. 622 Litteratur och kommentar Uppsala-signum.Jfr SDHK nr 1901; DS 1382. (2) i avskrift fastarna farthegn,spelbudhi.
_______________________________________________
Farthiegn d.ä. söner Nils Farthiegnsson ”Nils Unge” och Peter Farthiegnsson ”Peter Unge ” söner Nils och Peter deltog i den Eriska Släktens sista stora Kolonisationsföretag som omfattade både Luleå och Piteå Älvdalar och där även Stormanssläktens Sparre av Tofta (Nils Abjörnsson) deltog, tillsammans med Kungsåren Johan Ingemarsson(Balksparre) och Ärkebiskopen Olof Björnsson Rikets högsta dignitär. Sparresläkten har dessutom Blodsband till den Erikiska Släkten och hade tjänat den troget under år av fejd. Av fördelningsbrevet per den 26 feb. d å (DS 2606), framgår klart, att förläningen delades i tre delar med tydliga företrädare för tre maktcentra: den kyrkliga, den världsliga och den regionala makten. Den senare delad i två delar; var för sig representerande Medelpad och Ångermanland. Således ärkebiskop Olof, kungsåren Johan Ingemarsson, för de förstnämnda maktsfärerna och Nils Fardjäknsson – för Medelpad, och Peter Unge – för Ångermanland. Det sista brev var i Höker Petersson omtalas handlar om ett dråpmål på tinget i Berg på Frösön. Tre ångermanläningar står åtalade för dråp på fogden Nils Peterssons (vingad lansspets) svåger Birger Larsson. De åtalade hade icke inställt sig till tinget varför kungen underrättades med detta brev, som jämtlands lagman Besse Berdorsson och tinget. Källor: Erik Gunnar Lindgren om Farteng en ångermanländsk storman ,sidan 7, 13 ,19 och 27 Ångermanland nr 12, Örnsköldsvik 1972
deltog i den Eriska Släktens sista stora Kolonisationsföretag som omfattade både Luleå och Piteå Älvdalar och där även Stormanssläktens Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) deltog, tillsammans med Kungsåren Johan Ingemarsson(Balksparre) och Ärkebiskopen Olof Björnsson Rikets högsta dignitär. Sparresläkten har dessutom Blodsband till den Erikiska Släkten och hade tjänat den troget under år av fejd. Av fördelningsbrevet per den 26 feb. d å (DS 2606), framgår klart, att förläningen delades i tre delar med tydliga företrädare för tre maktcentra: den kyrkliga, den världsliga och den regionala makten. Den senare delad i två delar; var för sig representerande Medelpad och Ångermanland. Således ärkebiskop Olof, kungsåren Johan Ingemarsson, för de förstnämnda maktsfärerna och Nils Fardjäknsson – för Medelpad, och Peter Unge – för Ångermanland. Det sista brev var i Höker Petersson omtalas handlar om ett dråpmål på tinget i Berg på Frösön. Tre ångermanläningar står åtalade för dråp på fogden Nils Peterssons (vingad lansspets) svåger Birger Larsson. De åtalade hade icke inställt sig till tinget varför kungen underrättades med detta brev, som jämtlands lagman Besse Berdorsson och tinget. Källor: Erik Gunnar Lindgren om Farteng en ångermanländsk storman ,sidan 7, 13 ,19 och 27 Ångermanland nr 12, Örnsköldsvik 1972.

2019-04-20 (3)

Nils Farthiegnsson Bosatt i godset ”Näshem” i Nässom , Bjärtrå socken, hans säte som lagman var skön Han var Lagman samt Storman han var nämnd 1324 -1352. Källa: Historikern Nils Ahnlunds Norrlandsexcerpter (L 69:576) i Kungliga Biblioteket

Nassom-kyrkoruin

Fyra stormän uppodlar och bebyggde Skellefteå och Luleå älvdal. en av dom var Nils Farthiegnsson det verkar ha släkband med varandra.
______________________
SDHK-Brev 3462 den 2 feb 1327, Utfärdare: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge. Innehåll: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskommer om delning sinsemellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande. Då Nils Farthiegnsson ingår som en av de penningstarka parterna i det konsortium som kronan och kyrkan bildat för ett koloniseringsprojekt vid Lule älv: ”Vi Olof av Guds nåde ärkebiskop i Uppsala, Johannes Ingimarsson, kunglig ombudsman över Hälsingland. Nils Farthiegnsson och Peter Ungi kungöra härmed för alla dem det nu och framdeles vederbör, att då området och floderna mellan Skellefteå och Uleå med kunglig myndighet förlänades att bebyggas och uppodlas, erhöllo vi förenämnda hela den flod, som kallas Lule med angränsande områden, kallade till-lider, ävensom dess bifloder, kallade tväråar (…) och hava så delat detta sinsemellan, att vi Olof och våra efterträdare efter oss skola för evärdeliga tider äga av hela det förenämnda området en tredjedel och jag Johannes Ingimarsson och mina arvingar den andra tredjedelen och vi förenämnda Nikolaus och Peter den övriga och sista tredjedelen …” Parterna kom överens om att dela lika på kostnaderna för att bebygga och odla upp området, liksom på inkomsterna av detta.Källa: Medeltida avskrifter: A 8, fol. 45, RA 0201 Peringskiöld: E 100 Örnhielm: I, p. 795 ^ Westin Gunnar, Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar, red (1962). Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600. Umeå: Norrbottens och Västerbottens läns landsting. sid. 147. Libris 126591

och Peder deltog i den Eriska Släktens sista stora Kolonisationsföretag som omfattade både Luleå och Piteå Älvdalar och där även Stormanssläktens Sparre av Tofta (Nils Abjörnsson) deltog, tillsammans med Kungsåren Johan Ingemarsson(Balksparre) och Ärkebiskopen Olof Björnsson Rikets högsta dignitär. Sparresläkten har dessutom Blodsband till den Erikiska Släkten och hade tjänat den troget under år av fejd. Av fördelningsbrevet per den 26 feb. d å (DS 2606), framgår klart, att förläningen delades i tre delar med tydliga företrädare för tre maktcentra: den kyrkliga, den världsliga och den regionala makten. Den senare delad i två delar; var för sig representerande Medelpad och Ångermanland. Således ärkebiskop Olof, kungsåren Johan Ingemarsson, för de förstnämnda maktsfärerna och Nils Fartheignsson  – för Medelpad, och Peter Unge – för Ångermanland. Det sista brev var i Höker Petersson omtalas handlar om ett dråpmål på tinget i Berg på Frösön. Tre ångermanläningar står åtalade för dråp på fogden Nils Peterssons (vingad lansspets) svåger Birger Larsson. De åtalade hade icke inställt sig till tinget varför kungen underrättades med detta brev, som jämtlands lagman Besse Berdorsson och tinget. Källor: Erik Gunnar Lindgren om Farteng en ångermanländsk storman ,sidan 7, 13 ,19 och 27 Ångermanland nr 12, Örnsköldsvik 1972
Nils Fartheignsson  ser ut att ha varit gift med en syster av Kungsåren Johan Ingemarsson (av Balksparre-ätt) som också var med jord skiftet.

Nils Farthiegnsson sigill

Nils Farthiegnsson finns belagd i medeltida berv SDHK-3287 och som visar hans fader ägt fiskerättigheter över Indals ån,med tillhörande fiske och omgivningar.Nils Farthiegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt i Indalsån med tillhörande fiske och omgivningar (DS 2471, SDHK-3287 )Nils Falesson fick Indalsån av sin far ( Fale d. ä ) Nils ärvde gods och fiskediplom Farthiegn d.ä. ärvde godset ”Näshem” i Nässom ,sen så har han också fiske diplom från 27 feb 1314 ( som ges från fadern i brevet

___________________________________________________

SDHK- 3287 daterat : 5 jul 1324. Innehåll: Nils Farthiegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt i Indalsån med tillhörande fiske och omgivningar. Utfärdaren beseglar.Språk:latin ,Källor:Medeltida avskrifter: A 8, fol. 43v, RA 0201  eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 100; Örnhielm: I, p. 784                               Brevtext:Omnibus presentes litteras inspecturis nicolaus farthiegnsson salutem in domino sempiternam Nouerint vniuersi me venerabili in christo patri, domino olao diuina miseracione archiepiscopo vpsalensi partem torrentis in amne dicto indalsaa cum omnibus piscaturis et adiacenciis, quam pater meus ibidem possedit, contulisse, in cuius donacionis mee testimonium sigillum meum presentibus est appensum datum anno domini M° CCC° XXIIIIº feria quinta infra octauas apostolorum petri et pauli.Tryck:DS 2471. 

_____________________________________________________________________________

SDHK- 3291 Daterat:den 16 juli 1324 ,Ort Umeå,Utfärdare:Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthiegnsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, Önde av Nedraby, Gullanus Lagmansson.Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthiegnsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, Önde av Nedraby, Gullanus Lagmansson intygar på tinget i Umeå att Johan av Kåddis och hans hustru Cecilia skänkt ärkebiskop Olof och Uppsala domkyrka deras gård Kåddis jämte alla deras lösören, samt att ärkebiskopen på stället med 6 mark svenska penningar gottgjort Cecilias broder Jerund av Hisky hans rättsanspråk på systerns egendom.då Nils Farthiegnsson, närvarade vid tinget och såsom vittne under -tecknade ett donationsbrev rörande ett hemman i Kåddis. Han angavs då vara hemmahörande i Nesemi. Ortnamnet har identifierats med godset Näshem i Nässom i Bjärtrå socken. 

SDHK- 3291 Nils Farthegnsson

Nils Farthiegnsson var gift med N.N. Ingemarsdotter är dotter till Ingemar Isesson. Hennes bror var kungsåren och fogden över Hälsingland. Johan Ingemarsson.Johans måg, Nils Fellersson, dvs .Nils Fartegnsson skulle kunna vara identisk med “Nils Fellersson”, som är utfärdare i brev av 14 april 1325.  Johan Ingemarssons bytesbrev år 1325 mellan honom och Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) Källa: Algot Hellbom Jfr S Rahmqvist 1996, s 235 not 32.

____________________________________________________________

SDHK -nr. 3330 ,Datum : 14 april 1325 
Innehåll:Johan Ingemarsson bortbyter 10 örtugland i Glyttsta i Alunda socken till herr Nils Abjörnsson mot 7 örtugland, på ett penningland när, i Ramkelsö i Färnebo socken samt ett öresland och 2 penningland i Åsa.

Utfärdaren samt hans svåger Nils Fellerson beseglar.                                                             Språk :latin  Källor :Original: or. perg., RA 0101 

Eftermedeltida avskrifter: Brocman: Misc. 4:13; Hadorph: E 80, s. 25, nr 12              Brevtext:Omnibus presentes litteras inspecturis, Johannes ingimarsson Salutem in domino sempiternam, Tenore presencium recognosco, me nobili domino, domino nicolao abyornason Decem solidos terre, in Glyttistum olandie cum omnibus adiacenciis videlicet siluis. pascariis. pratis et agris prope positis et remote iure perpetuo posidendos dimisisse, Pro quibus mihi appropriauerat septem solidos terre vno denario minus in ramchelsø parochia fernabo, cum vna ora terre et duobus denariis in asi libite preuidendos et ad vsum proprium ordinandos, Jn cuius rei testimonium sigillum meum vna cum sigillo generi mei nicolai fellerson presentibus est appensum, Datum anno domini, M,° CCC,° vicesimo quinto in octaua pasce.   Sigillen: adliga, otydliga, på remsor, klippta ur brevet. TrycktDS 2510  Ang. Johannes Ingemarsson se K. Janzon i Svensk Genealogisk Tidskrift 2010:1.Litteratur och kommentar

3330_3330

Nils Farthiegnsson framkommer i breven att hanhade flera jordegendommar och  i slutet av sin levnad ar han bosatt på godset  i  Djuped i Styrnäs socken , han  är sannolikt identisk med ”Nils Unge”som i  Styrnäs har den medeltida gravhäll som vittnar om att en framstående person vid namn Nicolaus Juvenus (”Nils unge”) fått sin sista vila.anno 1346. Intressant nog omnämns emellertid samtidigt med Hök Petersson också en man vid namn Clemens i en framskjuten position just i Kalknäs by på 1340-talet vilken i sitt, sigill förde det karakteristiska vapnet med krökt arm som också användes av Nils Fartegnsson I Utnäs i Styrnäs socken finner vi också en Nils Petersson som vid rannsakningarna om gränsen mellan Uppsala och Åbo stift 1374 vittnade om att han följt med hälsingefogden Torsten Styrbjörnsson till Ule älv vid gränsregleringen mellan ärkestiftet och Åbo stift ,I Klappsta i Ullånger, alltså en bit norr om Ångermanälvens dalgång, bodde en man vid namn Sigurd som i Luleå 1374 inför ärkebiskop Birger och många andra berättade att även hans son Herse följt Torsten Styrbjörnsson vid förnyelsen av gränsen vid Ule älv . 

Nils Farthiegnsson har två nämnd söner i medeltida breven Johan och Olav Nilsson (Böjd-Arm.) Troligen hör Farthiegn Nilsson ” Farthiegn Unge !”och Bengt Nilsson hemma i den familj med vapen och namnlikheten och yrkena Fogde och lagman som var yrken som gick från far till son. Källa: Historikern Nils Ahnlunds Norrlandsexcerpter (L 69:576) i Kungliga Biblioteket-

SDHK-3801 .Datum 23 maj 1331, Utfärdare Johan Ingemarsson.Språk latin Innehåll:Johan Ingemarsson uppgiver hur han och ärkebiskop Olof delat nedanskrivna lägenheter, dem de gemensamt äger, sålunda att ärkebiskopen skall ha för sig och sina efterkommande fisket i Ragunda med en fjärdedel i byn Fors, men Johan Ingemarsson får godsen i Värsta och Dingersjö med ”Dumbæ” fiske. Gemensamt behåller de fisken i ”Sukubyskiu” (Åby) älv och Lule älv Nils Abjörnssons förläning vid Piteälvenfinns det inga uppgifter om att kolonisationsprojektet vid Luleälven faktiskt ledde till någon inflyttning eller nyodling.Däremot nämns i ett dokument från 1331 att två av de ovannämnda intressenterna, Johan Ingemarsson och ärkebiskop Olof, ägde varsin tredjedel i ett laxfiske i Luleälven, sannolikt det som senare blivit känt som Edefors laxfiske.Källa:Ang. Johan Ingemarsson och hans relation till ärkebiskop Olof se K. Janzon i Svensk Genealogisk Tidskrift 2010:1.Övre Norrlands historia (1962), s. 148 Källa:Original perg., RA 0101.BrocmanI Misc. 8:17 ,

 SDHK-nr: 3291 finns i blad ättlingarna speciellt Nils Fartegnsson sonson sonson son Olof Bure som har både vapnet Böjda armen som dom gjort i 5 generationer och Bure namnet .

Olof Bure var kanink i Strängnäs 1493 .Olof Bure var nämnd som död 1505 i Brev SDHK-nr: 35249,det står att han ägt sorunda fram till sin död .
________________________
SDHK-nr: 32862
Språk:svenska,Datering:1493 
Utfärdandeort:Strängnäs 
Innehåll:Peter (Magnusson) Bragde (Brahe) säljer med sin hustru Ölgård Turesdotters samtycke till biskop Kort i Strängnäs 2 gårdar Hyvena i Vansö socken, Åkers härad, 1 gård i Kumla i Härads socken, Åkers härad, och [1?] gård i Järna i Gryts socken, Daga härad, för 400 mark stockholmsmynt och 200 mark ”i nya örtugen”, med förbehållet att han eller hans arvingar skall kunna återköpa gårdarna. Herr Svarte Jöns Åkesson ärkedjäkne i Strängnäs, och Olof Bure, kanik därsammastädes, beseglar.
Källor:Original: perg. RA 0101 odat. nr 207 bilder
Litteratur och kommentar, Dateringen ’efter 1493’: Olof Bure omnämns som kanik först 1493 (SDHK nr 33030).
Dateringen ’före 1501’: Biskop Kort Rogge avled 5 april 1501.
För Biskop Kort, Olof Bure och Svarte Jöns Åkesson se Collmar, Strängnäs stifts herdaminne. För Ölgård se ÄSF I, s. 264; för Peter Magnusson Bragde (Brahe) se SBL V, s. 637 f.
Johan Bure 1601 reste till Västerbotten för att intervjua hans mormor Anna Andersdotter (Bure) släkt , hennes far var Anders Jakobsson – hans far Jakob Andersson – hans far Anders Olofsson – hans far Olof Hersesson ”Gamle Olof” född ca.1380 i Bure Skellefteå socken
________________

Nils Fartegnsson bror Peter Fartegnsson (Peter Unge ) 

Skärmklipp 2019-04-11 12.41.15
År 1342 Skiftar Fale d.y. Nilsson (Fartegn Unge), lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbuder Spielbudersson ,son till Spielbuder ”Bilder” Salvesson , och lagman Uno Eriksson är far till Ingeborg efter Farthægn Unge död 1363.
____________________________
Brevnummer:4745
Utfärdandedatum:1342 Utfärdandeort:
Språk: (latin)
Utfärdare:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg.
Innehåll:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson, som får jord i Morberga (i Bälinge socken i Uppland) och en gård i Åkerby (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullerångers socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder, lagman Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och ”Aswid”.Sigillanter:Johan Ingemarsson, kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder och Hökar Petersson.Original:fölorat med Miscellaneaknippa X
Övr. efter- medeltida regester/notiser: se nedan a.a. 
Tryckt regest:Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 96 f.
———————————————————————————
Om vi så återgår till jordabytet 1342 så finns det ytterligare några intressanta omständigheter ,Spielbudersson, som får 14 öresland (1:6) jord i Morberga i Bälinge socken och en gård i Söderby ,Åkerby Socken i utbyte mot Herresta,Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullånger.Ingeborg Ärvde och ägde Moberga i Bällinge sn och Söderby i Åkerby sn. gods i uppland,Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka.Ingeborg var Gift med Farthiegn Unge 1350 talet.

Magnus Erikssons styre i samband med konflikterna med Valdemar Atterdag i Danmark. En grupp svenska stormän med Bo Jonsson (Grip) i spetsen vände sig därvid till hertig Albrekt av Mecklenburg för att få ekonomiskt och militärt stöd för att göra slut på kung Magnus regim. I slutet av 1363 inföll de tyska trupperna i Sverige och redan i mars 1364 valdes hertigens son, Albrekt d.y., till svensk kung. Det rådde nu fullt inbördeskrig i landet, men Magnus Eriksson och hans styrkor led ett avgörande nederlag vid Enköping Den norrländske stormannen Fartgn unge förmodas ha tagit aktiv del i händelseutvecklingen och enligt medeltida brevet dog han själv i ett slag mot Albrekt av meckelnburg vid Uppsala i närheten av Danmarks kyrka
_____________________
SDHK-nr 8252
Utfärdandedatum 1363
Utfärdare Fardjäkn (Fale) unge
Källor Övr. eftermedeltida avskrift Genealogica vol. 62, RA
Innehåll Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar.
Extratext På baksidan: Denne Färdens vnge bodde i Skiön vthi Medelpada, huilken hafuer wunnett een slachtningh emoth the danske wedh Danmarks kiörkio j Uplandh, huar vthaf hon fick sitt nampn, blef så der dödh.
DS nr 6737; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 21Se komm. i trycket (DS 6737).För namnet Fardjäkn / Fale / Fardhe / Farthæghn se SMP II, sp. (9,) 11-13Byn Klappsta är av intresse också med anledning av att Fartegn unge och hans hustru Ingeborg år 1342 bytte till sig jordegendom i denna by av Speilbuder Speilbudersson. Att Bjärtrå under medeltiden varit säte för framträdande män i samhället framgår av att ytterligare en Fartegn, omnämnd 1314 och 1324, var bosatt i Kungsgårdens grannby Nässom där ruinerna efter Bjärtrås medeltida kyrka ligger, och i samma by Nässom omtalas på 1340-talet Peter Unge . Fartegnsläkten och burit släktnamnen Fartegn och Speilbuder hör en Speilbuder Fartegnsson, som tillsammans med sin bror Öne Fartegnsson och en syster vars namn vi inte känner, år 1390 skänkte jordegendom i byn Sunnanåker till kyrkobordet i Ytterlännäs
_________________________________

Härse var son till Fale, och Härse var far till Olof och farfar Anders, skrivs som 4 st. släktled ” – av Johan Bure och från den sjätte generationen räknat från och med stamfadern Fale delar sig stammen i två grenar, varav den ena ursprungligen slutade med slottsskrivaren Olof Jonsson i Örebro och den andra med dennes fyrmänning, Johan Bure själv och dottern Karins barn. Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 129r [fol.245r]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129 ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Han haver i sina unga dagar begivit sig i främmande land där han och haver flitigt studerat och medan det var ofrid i fäderneslandet haver Han givit sig i ett kloster och där blivit en Abbot. Sedan gav han sig till Västerbotten, Där satte han då sig ned, där de bästa fisken var, Laxfiske, ål, Strömminge fiske och Nät fiske (|: Nejenöghon) och bodde på Bure holmen där” … Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 134, fol. 137r [sid.62]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 134-135,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Härse Bure, Bygde först Bure i Norbotten, för att förnya Bura namnet.” … Källa: Johan Bures släktbok autograf, s. 133[sid.60]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Att han stiftade klostret i Bure och att han en mäkta lärd man var orsaken att han gav sig av till Bure haver varit att efter hans fader Fale hin unge och hans förfäder hade varit mycket anfäktade (involverade) av Uppsala….Källa: Johan Bures släktbok i autograf, s. 141, fol. 142r [s.70]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 140v-141r ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

… ”Konungarna, och han hade själv ett fridsamt spakfärdigt och gladlynt sinne vilket” … Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 143r [sid.72]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 142v-143, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

.

 

 

 

och det återstår bara en Fale hin Unge som levde 1363 (Fartegn Unge) Byden tyktes sig kunna läsa bokstäverna på Grevhällen …Fardjäk…och längre ner på samma sida 1..02 som han tolka till 1402

Nu är det 22 svärds linjer till Gamle Olof och vi vill ju fortsätt bakom honom ett bra sätt vore om vi hitta Fale hin unges (Farteng unges) lämningar och kunde få de DNA testade fick Haplogruppen G-Y12970 då kunde man med 100 procent säkerhet säga att Gamle Olof Härsessons far var Härse Falesson och farfar var Fale Hin unge som levde 1363 och ev. död kring 1402 om Bygden tolkat gravhällen rätt

sen har jag fortsatt kolla släkt förhållandena ett par exempel 1314 får Fartegn den äldre en del fiskediplom bland annat fiskrättigheterna i Indalsälven dessa fiskediplom och jord egendomar visar på att han var välbärgad han var lagman och enligt Anlund skulle han också användt Böjd väpnad arm i sitt sigill han fick godset i Nässom ,Bjärtrå socken som förläning endast 25 år gammal .

Nils Fartegnsson ärver både godset i Nässom han , han har den Böjd väpnad arm i sitt sigill , och ärvde 1324 fiskediplom med fiskerättigheterna från sin far

Fartegn Unge (fale hin unge ) har böjd väpnad arm på sin gravhäll i skön , han ärvde godset i Nässom , en sak till som visar att han tillhör samma sälktkrets att han 1342 byter jord med sin tremänning Speilbuder Speibudersson

 

Farten den äldre står som faste vitte med sin brorson Speilbuder ”Bilder” i ett brev från 1303 ,detta visar på att Fartegn d,å, ,Guldev och Salve är bröder och borde då heta Speilbudersson enligt Bygdén

Gudlev Bilder och styvson Speilbuder Bilder är kusin med Nils Fartegnsson och Sigurd Salvesson

Speilbuder Bilders son var Spelbuder Speilbudersson som byte jord med sin tremänning Fartegn unge (Nilsson) 
deras tremänning var Herse Sigurdsson

Herse Sigurdsson är Kusin barn till Nils Fartegnsson , Herse får 1374 Nils Fartegnsson Lott att förnya gränsdragningarna i Skellefteå och Luleå älvdal.

1Farthiegn d.ä, står som fastevittne med sin brorson Speilbuder ”Bilder” i ett brev från 303 ,detta visar på att Farthiegn d.ä, ,Guldev och Salve är bröder och borde då heta Speilbudersson enligt Bygdén

 

 





























Annonser