Bureätten Sveriges äldsta svärdslinje, enligt Johan Bures släktbok, Gabriel Anrep, och Krönikor, runstenar och Y-DNA.

0126

Bure ättens  svärdlinje i över 300 år enligt Johan Bure och Gabriel Anrep.

1 gen.Thord  i Byre ,Skokloster  levde 992
2 gen. Herse  i Byre , Skokloster levde 1040
3 gen.Tord Bure flytta  till Norrland levde 1080 – 1110
4 gen. Erik Thordsson  i Bure ,Selånger levde 1116
5. gen Herse Eriksson i Bure ,Selånger levde 1130 –1148
6 . gen Fale Bure hin gamle i Byrestad,Skön död 1161
7.gen Herse Falesson hin äldre i Byrestad, Skön levde 1187-1195
8,Fale Bure hin unge, i Byrestad,Skön  levde 1210
9.Herse Falesson Bure ,bosatt i Bure Selånger levde 1270
10.Olof Bure ”den gamle” ,bosatt i Bure Selånger levde 1310
11.Fale Olofsson Bure bosatt i Bure ,Selånger  levde 1379-1412                                              14.Pehr Falesson Bure bosatt i Bure,Selånger 1441-1448
13.Sven Pedersson Bure ,född 1481 till Byrestad, Skön
14.Lars Svensson Bureus född 1507 i Byrestad, Skön
15.Engelbert Larsson Bureus  född 1542  i Säbrå
16.Anders Bure född 1571 , Jonas Bure född 1575  ,Olof Bure.född 1578 alla  födda i Säbrå.

Bure1 no.126 1

Bure no.126 2

Bureättens äldsta generationer på svärdslinjen tas upp i adelskalendern ,krönikor, på Runstenar och i sägner.

1 gen.Thord i Bure ,Skokloster levde 992
2 gen.Herse Thordsson i Bure , Skokloster levde 1022-1030
3 gen.Tord Bure flytta till Norrland levde 1080 – 1110
4 gen.Erik Thordsson (Thordserke) i Bure ,Selånger levde 1116
5. gen Herse Eriksson i Bure ,Selånger levde 1130 –1148
6 . gen Fale Bure hin gamle i Byrestad,Skön ,.död 1161
7.gen Herse Falesson hin äldre i Byrestad, Skön levde1187-1195
8,Fale Bure hin unge,bosatt i Byrestad,Skön. levde 1210

Thord i Byre (i Bure) skall ha levat i Konung Eric Segersälls tid. Han blev kristen år 992 och bosatte sig vid Sko i Uppland. Där han på egen bekostnad skulle ha låtit bygga en kyrka som länge kallades Byre kyrka. Till åminnelse av honom, och vid samma kyrkdörr en runsten med runskrift upprest av hans söner. Källa: Gabriel Anrep svärdslinje Bure nr 126 tabell 1

sid 15

U 678 i skokloster en sten med runskrift blev satt vi kyrkans dörr på stenen, står översatt från runskrift ” Andvätt och Gulle och Gunnar och Herse och Rolev lät resa stenen efter Thord fader sin, Fot högg runorna.” ”Antuir x auk x Kulaifr x auk x Kunar x auk x Haursi x auk x Rulaifr x litu x raisa x stain x at x porp x fapur x sin /fotr x huik x Runar.” Källa: boken 100 svenska runskrift er av Åke Ohlmark.

Runsten U 678 i skokloster

Thord och hans 5 söner deras förfäder, vilka skulle gett namn åt platsen Burelandet d.v.s. Skobolandet (i dag Skokloster) en gammal sägen har förknippat runstenen med Falsta borg ruin då Thord skulle ha bott på Falsta, runstenen låg då inne i Kyrkan framför västra portalen.” Källa:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Ohlmark.

Bild2

Thord var en storman, troligen en sonson till den mäktige Herse i Uppland. Han föddes i Sigtuna och var troligen underhövding under Erik Segersäll. Han stödde Erik Segersälls idé att bryta hedendomen och de konservativa krafterna i Uppsala, och markera att en ny tid inträtt sonen Olof Skötkonung fortsatte sin fars arbete. Och han var den förste som prägla mynt i nya kungastaden Sigtuna. Källa: boken den svenska historien av Herman Lindqvist. Sid 9,10 .

Thord på runsten  var troligen identisk med Thord Holmfastsson som levde år 992 och var Erik Segersäll underhövding, dvs. den Thord som Gabriel Anrep tar upp i Adelns ättartavlor under Bure nr. 126. tabell.1

Familj 2.

Herse Thordsson tycks ha levat i Konung Anund Jakobs tid han skall ha levat år 1022 -1030.Källa: Gabriel Anrep, Bure nr.126 tabell 1.

Herse som nämns som Thords son på runsten U 678 i Skokloster, kallas Herse troligen efter sin farfarsfar som också hade det ovanliga namnet Herse. Namnet Herse var typiskt för Bureätten och ett ovanligt namn. Källa: Andreas Olai Rhyzelius och Thord Bylund.”

Runsten U 678 baksida

Familj 3

Thord Bure levde i Kung Inge den äldres tid, och synes på grund av Blotsvens förföljelser mot kristendomen nödgat honom att flytta från Uppland till Norrland därifrån, utgrenade sig hans ättlingar och ännu fortleva de med namnet Burman,.Källa: Gabriel Anrep, Bure nr.126 tabell. 1

Thord Bure levde ca.1080 när Inge Stenkilsson var kung 1080 – 1110. Han skulle enligt muntliga tradition flytt undan Blotsvens förföljelser till Norrland grävt ner  fädernas  silverskatt.

Stige skatten smycken 1

Stige-skatten är den största vikingatida skatt som hittats i Norrland. Den hittades 1903 vid plöjning av en åker i Stige, Indal. Silverskatten vägde över 3 kg och innehåller smycken, bitsilver och ca 2000 mynt. Tyska mynt dominerar men även anglosaxiska, arabiska och skandinaviska förekommer. Den dateras till vikingatiden, 800-1050 e Kr,.

Familj 4

Erik Thordsson som kallas ”Thordserke” bodde i Selånger, Medelpad och levde vid år 1116 ,Han och hans söner nämnes på en runsten i Selånger socken. Källa: Gabriel Anrep svärdslinje Bure nr.126 tabell 1.

På runstenen stod texten: Siuhurp. auk. Puir, Haipin.auk. Herse, raistu.stain. pena. abitir. Pursiarka. fabur. sin. Översatt text från Helmer Gustavsson chef på runstensverket år 2006, : Sigurd och Thord. Heden och Herse reste denna sten efter Thordserke fader sin.

Selånger stenen

Enligt träsnitt ovan av Johannes Peringskiöld år 1687.Enligt uppgift skulle ”Thordserke” eller ThordsErik” vara identisk med Erik Thordsson. Erik hade sönerna Sigurd, Thord, Heden, och Herse.

Familj 5

Herse Eriksson levde under åren 1130 -1148. i Bure, Selånger socken Källa: Gabriel Anrep  Bureätten nr 126 tabell 1.

Herse, han levde under åren 1130 –1148, i Selånger . Källa: Johan Bures släktbok i original (1613) sidn129v,130 [146r] Finska Riksarkivet Armfeltska Arkivet III:14,15.

selangerstenen.jpg-for-web

Familj 6

Fale Bure hin gamle, han skulle ha bott på Byrestad i Sköns socken och var en myndig man i Norrlandet. Hjälpte kung Erik den helige att lägga landet Sveriges krona, och blev satt till Landsdomare i Hälsingland. Han anförde Hälsingarna under bemälte konung då Finland intogs ,och förde slutligen Upplänningarna emot kungens mördare. Danska prins Magnus som vid den efter honom nämnda platsen blev han slagen den 18 Maj 1161, i det slaget blev Fåle själv nedgjord vid den plats efter honom nämnd Fålebro,inte långt ifrån Uppsala. Källa:Gabriel Anrep Bureätten nr 126 tabell 1.

200px-Chronicles_of_Mann_-_BL_Cotton_MS_Julius_A_vii_f_31r

Manx Krönikan skriven 1260,tar upp Fåle Bure och Guttorm Östmansson som hjälpte Erik den Helige till och bli Kung över Svearna.  ”Erik et constituit super regnum, MCLVI Ericus parta Bello Suecorum fale in fatis , et luvat Cuttorm , ”Källa: Chronicel of Man and the Isles åren 1164-1225, 17 Annales Ulton p.26t Ling i 235,Robertsson i 6 t, [see appendix no.54 )

2018-10-05 (6)

n unge faders fader (Farfar) hava heta Fale hin äldre eller den gamle i Byrestad, Hövitsman för Hälsingarna som hämnades S. Eriks död, blev ihjälslagen vid Fålebro som där av honom fick sitt namn. Den 18 Maj 1161,occisus Sanctus Ericus ”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139v,[s.67] fol.140r [s.68]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid139v-140, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

I Olaus Petri krönika står: Landsdomaren Fåle Bure ledde Hälsingarna i slaget 1161 , för att hämnas Sankt Eriks död, Fåle blev själv blev nergjord vid Sävja ån på den plats som kom att kallas efter honom. Utkast till Svenska folkets historia, 1757. Volym 1, s 427

Olaus Peteri Krönika

Familj 7

Herse Falesson Bure d.ä.  på Byrestad, Skön levde omkring åren 1187-1195 ,han var en rik och mäktig ,samt välförtjänt man, vilkens bedrifter inte i övrigt nämns. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell.1

Herse Bure , den prisade hjältens ende son, vars namn tack vare krönikorna kommit till vår kännedom. Källa: Nils Casströms doktors avhandling år 1746-

Herse Falesson d.ä. var troligen identisk med den Herse som var med vid slaget Almarestäket år 1187 med tillsammans med Jon Edvardsson Källa: Olaus Petri krönika

Familj 8

johan-bures-slaktbok—

Fale Bure hin Unge var en Wijdhfäring, och när han tjänade i Konung Knut Erikssons Hov, stred Konung Sverker mot Kung Knuts söner och lät dem dräpa. Då flydde Fale av med Konung Knuts son hertig Erik, först hem till Byrestad och sedan till Norge där han förskaffade honom en krigshär, till att fordra hans Faders rike igen och hämnas sina bröder död” nämns första gången i Chronologia Vetus efter 1260-talet och i Johan Bures släktbok i autograf, s. 132, s. 133

Fale Bure hin unge var en hem – kommen riddare och härförare och informator till prinsarna ,han var härförare vid slaget i Älgarås 1205,det slag eller överfall den 14 november 1205 ,som skedde vid borgen i Älgarås, samla Sverker en stor här och överraska prinsarna Fale lyckade rädda yngste prinsen Erik Knutsson. Fale Bure hin unge nämns vid slaget på Älgarås 1205, omnämns i Johan Bures släktbok.

Fale Bure hin unge var härförare åt Erik Knutsson i slaget vid Lena 1208 ,nämns i Sigtuna Annaler: ”Det blev krig 5 feb 1208 det stos ett slag i Lena där Ebbe och Lars Suneson ledde Danmarks ryktbaraste soldater drabbade samman med Erik Knutsson här som var betydlig mindre ,Kung Sverker flydde efter Danskarnas nederlag ,och resten av danskarnas arme flydde i synd och skam.”

”Efter hans bröders död, Strax han kom in över fjällen, reste Fale hela Jämtland , Hälsingland,  Medelpad och så mycket av Ångermanland som är in till Strinna, och drog söderut och krigade mot Kung Sverker vilket skedde vid Lena år 1208 som Verserna lyda: ”Anno milleno, 4 bis, duo cente no pleno Bellum Sverconis Stetit in Festo Gereonis Contigit in Lenum twå Danske lupo för enom af Svenskom Svenom togo dorsum verbere plenum.” Ty de Danske hjälpte Kung Sverker mot Kung Erik, Johannes Magnus skriver att Sverker blev slagen. ”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, s. 134,[s.61] fol. 137r[s.62]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Slaget-vid-Lena

Fale Bure hin unge var också härförare år 1210 vid slaget vid slaget vid Gestilren Slaget vid Gestilren år 1210 nämns i Dansk-Svenska annalerna 916-1263.Här finns den äldsta notisen om Gestilren. Dessa annaler tros ha skrivits i Lund hos dominikanerna senast 1254 vilket gör uppgifterna ganska aktuella när det gäller 1200-talets första del.
” när han andre resan |: 1210 krigade mot Svenske Adelsmännen, uti Gestilbro. (Gestilren) När nu Erik Knutsson var kommen till riket gjorde han Fale hin Unge till en Herre och förbättrade hans Adelskap givandes honom en beväpnat arm till Sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheten, och på hjälmen två Norske Vapenyxor därför att han med Norska män hade börjat intaga riket, så ha blev Konung till handa, Då gav ock Kung Erik honom i förläning hela Medelpad och ett stycke av Ångermanland och Jämtland. ” Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v,[s.63] fol. 138r[s.64],Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 137v-138,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

I de Dansk- Svenska annalerna 916-1263 , här finns den äldsta samtida notisen som skrivit i Lund av Domikanerna  senast 1254 , och i Västgötalagens kungakrönika tar också upp slaget vid Gestilren några av de som föll var kung Sverker och Folke Jarl ,  Fale belönades för sin insats det här slaget av Erik Knutsson med stora Jordegendomar och ett förbättrat adelskap.

sid 15

Skönsborg ägdes av Fale Bure hin unge och kallas Buresholm , som han lät bygga om till en försvars kyrka dvs . Sköns medeltida kyrka . Den gamla Järnporten till Skönsborg fanns kvar till vår tid.

Sköns_kyrkaSkönkyka

Fale Bure hin unges Gravhäll, från 1200 talets början , i hörnen malteser kors som visar på att en riddare är begravd här ,och Bureättens gamla vapen med en väpnad Böjd arm, med norska bilor eller stridsyxor över hjälmen. Dopfunten är från 11talets senare hälft och gravhällen från den medeltida kyrkan, är alltså från tidigt 1200 tal.

Bent Fridholm har med sin forskning kunnat kartlägga platsen där Fale Bure hin unge var begravd. och scanning av platsen  och av Fales gravhäll är på agendan.

”Fales Griftsten ligger på Sköns Kyrkogård, Och med förda Vapnet uthugget. Samma Vapen var och med guld och fina färger målat och upphängt på Kyrkoväggen där . Och haver han själv eller Herse i Bure ,hans Son, som somliga menar, skrivit den Krönikan som där i Skönskyrka förvarat låg och innehöll vad som i Fales tid hade skett (etc)”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v,[s.65] fol. 139r[s.66]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

”Fales Griftsten ligger på Sköns Kyrkogård, Och med förda Vapnet uthugget. Samma Vapen var och med guld och fina färger målat och upphängt på Kyrkoväggen där . Och haver han själv eller Herse i Bure ,hans Son, som somliga menar, skrivit den Krönikan som där i Skönskyrka förvarat låg och innehöll vad som i Fales tid hade skett (etc)”Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v,[s.65] fol. 139r[s.66]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 138v-139,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.

Hur långt bakåt kan Buresättens vapen och Sköld märke spåras bakåt i tiden. ?

År 1210 krigade Svenska Adeln vid Gestilren. När Erik Knutsson var kommen till riket då gjorde han Fale hin Unge till en Herre och förbättrade hans adelskap…givandes honom en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheten och på hjälmen två Norska vapenyxor därför att han med Norske män hade börjat intaga riket åt Konungen ..Då gav kung Erik honom i förläning hela Medelpad, ett stycke av Ångermanland och Jämtland” Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v, fol. 138r.

Bure vapnets  eller sköldmärket har sitt ursprung i de två slag som utkämpades 1205 0ch 1210 dvs med ursprung från tidigt 1200 tal. så der tre bröderna Anders,Olof .Jonas Bure renovera Fale Bure hin unges vapen och namn.

____________________________________________________________________________________

Svärdslinje som utgår ifrån Fale Bure hin unge ,med haplogrupp RY-10791 har tre svärdättlingar till syskonen Christoffer Siggesson och Johan Siggesson ,Mårten Siggesson Nils Siggesson.

8,Fale Bure hin unge, i Byrestad,Skön  levde 1210
9.Herse Falesson Bure ,bosatt i Bure Selånger levde 1270
10.Olof Bure ”den gamle” ,bosatt i Bure Selånger levde 1310
11.Fale Olofsson Bure bosatt i Bure ,Selånger  levde 1340                                                          12. Olof Falesson  i Bure Ångermanland   levde 1379-1412                                                      13. Fale Olofsson   i Bure Ångermanland     levde  1441-1448                                                  14.Sigge Falesson Bure bosatt i Bure,Selånger   levde 1470 -1528                                              15. Christoffer Siggesson  Bure 1516 i Byrestad ,Skön socken
16.Sigge Christophori  född 1565 i Uppsala
17. Anders Siggesson, adlad till  Falkengrén  född 1595

Familj 8 A

Fale Bure hin unge bosatt i Byrestad, Skön han hade många barn ,äldsta son var Herse Falesson Bure , och Björn Falesson Bure och yngsta son Halsten Falesson Bure och dottern Ingrid Falesdotter nämns för hon gifter sig med storman Salve Salvesson ifrån landsdomarsläkten.

bure-_n

Familj 9

Herse Falesson Bure var Hövitsman ,Bosatt i Bure i Selånger. gick med silverskenor och silverbälte .

Herse Falesson skall ha varit Hövitsman i Norrlanden skulle ha levat år 1270, han ärvde mycket heder och rikedom efter sin fader och bodde på Bure i Selånger samt gick med silverskenor och silverbälte Var en lärd man, Varför han blev kallad Abboten i Bure och börja anlägga Bure Munk kloster på en holme i Bure minne i Medelpad. Och blev slutligen försåtligen bjuden till bröllop och då mördad av en vid namn Kåsar , samt begraven vid Lövånger kyrka ,gift med Olof ”Dalkarl Jättes”dotter. Källa: Gabriel Anrep Bure nr.126 tabell.1

Herse stifta klostret i Bure och att han var en mäkta lärd man,var orsaken att han gav sig av till Bure haver varit att efter hans fader Fale hin unge och hans förfäder hade varit mycket anfäktade ( involverade) av Uppsala. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 141,fol. 142r [sid.70], (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse haver i unga dagar begivit sig till främmande land, där han haver flitigt studerat och medan det var ofrid i fäderneslandet ,haver han givit sig till ett kloster och där blivit Abbot. Sedan gav han sig av till Bure, där han slog sig ned, där den bästa fisken var laxfisket, ål, Strömming fiske och nätfiske och bodde på Bure holmen där. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 134,fol.135 [sid.62] (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse fick Olof Dalkarls dotter till hustru ,Denna Olof Dalkarl var en av jättarna avleva en mäkta stor man. Och Olof bodde där nu står Burträsk kyrkby. Somliga säga det är därför han kallas Abboten i Bure. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139,fol.140 [sid.68] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse Falesson Bure ,Levde 1270 i Bure ,Selånger socken och inte i Bure, Skellefteå socken som man tidigare trott . här är några orsaker

Herse Falesson var bosatt i Bure , Selånger, levde år 1270.
Herse på började Bure kloster på en holme i Medelpad.
Herse Falesson gick omkring med  Silverbälte och silverskenor
Herse Falesson var gift med N.N. Olofsdotter i Burträsk
Herse Falesson son var Olof Bure den gamle levde år 1310 .
Herse var i sin ungdom utomlands och läste till Abott, då det var ofrid i landet Herses ungdom var ca,1229 talet då skedde tex. slaget vid olustra m.m.

Familj 10
Olof Bure den gamle levde år 1310,och han bodde på Bure stamgård i Selånger, han fullbordade Bure kloster, vilken hade en Abbot och tolv munkar. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 1.

Olof den gamle, var bosatt på Bure stamgård, han var första Abboten i Bure kloster, Han Färdigställde Bure kloster på en holme, hän levde i Konung Birgers tid. Källa: Johan Bures släktbok i autograf,(1613) fol.138v 139r [sid.60] Finsk Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Olof Hersesson född på Bure stamgård , Olof var son till Herse och sonson till Fale hin unge Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol.138v 139r [sid.60] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Olof Bure den gamle lever under kung Birgers tid, under åren 1290–1318.  han hade sonen Fale Olofsson Bure .

Familj 11

Fale Olofson Bure bodde på Bure i Selånger. Han var en förståndig och tapper Riddare,
samt en Hövitsman för Krigsfolket ikung Albrekts tid, Gift med Gunhild Svensdotter i från Ramhäll de hade två söner Olof Falesson Bure och Pehr Falesson Bure .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 1.

Fale Olofsson Bure son till Olof Hersesson. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s.136 Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137. Finska Riksarkivet,Armfeltska arkivet III:14-15

Familj 12

Olof Falesson Bure han var bosatt i Bure Ångermanland, han var en förmögen man .han fick sonen Fale Olofsson Bure han var bosatt i Bure Ångermanland. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2..

Olof Falesson Bure ,har tre svärdsättlingar med happlogruppen R-Y10791. via Christoffer Siggesson, Johan Siggesson ,Nils Siggesson,Mårten Siggesson .

Familj 13

Fale Olofsson Bure ,levde i kung Kristoffers tid, gift med Carin Siggesdotter  de hade sönerna Hans Falesson och Sigge Falesson i Byrestad, Skön .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2.

Nämndemanen Fale ”Farde”  Olofsson i Birsta i Skön socken finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. Källor:Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253 och sid 143.

Familj 14

Sigge Falesson Bure  var Länsman i Birsta, Skön socken. under Sturarnas tid åren 1470 – 1520 levde ännu 1528.Han var gift med Ramfrid Christoffersdotter, de hade sönerna: Christoffer Siggesson bosatt i Torp, Johan Siggesson bosatt i Svartingstorp och Mårten Siggesson Bosatt i Gävle . Nils Siggesson bosatt i Torp

Sigge Falesson Bure, bosatt i Byrestad ,först bonde och länsman i Ångermanland under Sturarnas tid levde 1528 Gift med Ramfrid Christoffersdotter. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell. 2

sigge falesson bure

Sehlberg  i Gävle  tar upp Sigge Falesson Bures  efterkommande.

Familj 15

Christoffer Siggesson i Torp som landsknekt år 1567.Från och med år 1560 ägde denne Christoffer 90 mål jord i Viken i Torp.Källa: jordeboken i Medelpads handlingar år 1560 som visar posten med Christoffer Siggesson i Viken.år 1563 nämns även brodern Nils Siggesson i Vissland, Torp socken Källa: Torps Jordeböcker/mantalslängder

Christopher Siggesson avled år 1601 och att han ägde Viken nr 1-2 (alltså inte nr 3) åren 1576-1600.Källa: ur jordeboken år 1605, där nu en Johan Siggesson skrivs för hemmanet i Viken.

I Torps mantals längd från 1603 , då Johan Siggessons bror Nils Siggesson står under Vissland i Torp socken med 15 och ett halvt mantal , vi vet att Christoffer Siggesson bror Johan hade ett hemman i Viken,Torp socken,var död 1601, men däremot Mårten Larsson står under viken i Torp socken år 1603 då med 6 mantal och även en Per Mårtensson som har 15 mantal , tittar vi på Vissland 1603 har vi en Lara Larsson med 12 mantal och Erik Larsson med 25 mantal

Christopher Siggesson var kapten eller hövitsman vid Erik XIV:s livakt, sedan översten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad.Han adlades av Johan III den 25 Sep 1572 .och dog i Uppsala och son av Siggo Falonis i Byrestad Medelpad. som också hade sönerna Johan Siggesson och Mårten Siggesson. Källa:Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 K.A. Hagström stödjer sig här på en disposition. av C. Strandberg ”Antiquitates Eskiltunenses”Källa: År 1718 i Chronicon genealogicum av Peringskiöld

Större värde för en mer källkritiskt inriktad forskning har Peringskiölds otryckta genealogiska arbeten och samlingar. Det gäller hans stora Ättebok i tre band i RHA:s arkiv och ett 15-tal volymer i RA:s Genealogica-samling (nr 670081). Visserligen utgörs en del av vad som kan kallas matrikel uppgifter om bl a kungar, drottningar och jarlar (Gillingstam 1974), men Peringskiöld var en av de mest produktiva av en äldre tids genealoger och den siste av dem som själv gick till medeltidshandlingarna. Många av de brev i offentlig och privat ägo som han, i likhet med Hadorph, skrivit av eller excerperat för det genealogiska studiet har senare gått förlorade.”[Hildebrand, s. 107]

Christoffer hade bröderna:

1.) Johan Siggeson var Krigsöverste åt Erik den XIV under det Sjuåriga kriget emot Danskarna , Johan Bure säger att han blev adlad av Kung Erik XIV, att han fick som Sköldmärke ”En halv häst med en Lans igenom halsen ,och en flagga på lansen vilket var brukligt för en krigsöverste i Danska fejden. Erik den XIV var kung till 1568 och inledde det förödande nordiska sjuårskriget med Danmark, hans bror Johan den III var kung av Sverige 1568-1592 efter att ha övertagit kungamakten från sin bror Erik XIV. Johan den III avsluta sjuåriga kriget den 13 dec 1570, och i samband med att Johan Siggeson blev ståthållare på Kalmarslott år 1572 blev han officiellt adlad för sina insatser som krigsöverste i sjuåriga kriget och fick sköldmärket ”En halv häst med en Lans igenom halsen ,och en flagga på lansen ” med adelsnamnet Johan Siggeson till Svartinge torp, fick han också 25 sep 1572 av Johan den III sitt Sköld brev: Källor: ÄSF 1:3 s.308 Tab.20, Sköldebrevet finns i Bergshammarsamlingen, pergaments brev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.

41716503_10210462270352842_6708059877727535104_o

Johan Bures släktbok Citat: ”av Fale hin unges söner, han hade erhållit sin faders gård i Byrestad. Av honom haver Johan Siggeson, som i Konung Johans regemente begynnelse var Ståthållare på Kalmar slott, bekänt sig vara kommen efter han var född i Byrestad. Denne Johan Siggeson haver tagit Fale hin Unges vapen samt hans Krönika ur Sköns Kyrka och fört till Åby Kyrka vid Kalmar och där förvarat. Ty han hade sin sätesgård på Svartingtorp. Han vart adlat av Kung Erik och fick till Sköldemärke, en halv häst med en glaven igenom halsen, och en flagga på glaven ty han hade brukat som en Krigs Överste i Danska Fejden över det Norrländska krigsfolket. Fru Anna Stensdotter Ulv på Stävlö”. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 132 [s.59]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15,

Johan Siggesson skulle ha gästat herr Martinus Laurentii kyrkoherde i Torp, enligt ett brev från år 1572, herr Mårten ägde ett av de fyra hemmanen i Viken.Han uppges ha avlidit mellan 19 maj 1579 och 1 jan 1581.Johan Siggeson var adlad den 25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman, på Kalmar slott. Källor:ÄSF 1:3 s.308 Tab.20,

Herr Sigge Christoffersson ,var brorson till Johan Siggesson, det finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter Ulv var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson Ulv, var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson Stiernsköld, på sin mors, Elin Hansdotters Stiernsköld, Annas farmors sida. Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter Tott. Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter,just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin brorson Källa:Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308

En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons Rålamb sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson Buth och hans hustru Brita Haraldsdotter Soop.Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter Ulvsax och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. Källa: ÄSF I,h3, s 217a, 248f, 283ab

Har en notering att den 3/3 1558 får Johan Siggesson häradshövdingebrev på Lysing härad i Östergötland på behaglig tid. (GFR XXVIII s. 119) Gustaf den förstes registratur finns i tryck fram tom. 1560. Häri samt i det påföljande Riksregistraturet finner du sannolikt mycket bra hållpunkter på Johan Siggesson förehavanden under perioden.

I Erik XIV:s dagböcker 1566-1567 framgår ur serie omnämnanden i utgående korrespondens med Johan Siggesson, hans roll som krigshövitsman/överste under kriget. Denna funktion gavs man inte vid tiden med hur som helst utan förutsätter en ansenlig social status i ryggen, då såsom häradshövding. Att han skulle ha en bror Christoffer Siggesson som samtidigt bara satt som landsknekt i Viken, verkar i detta sammanhang högst osannolikt.

——————————————————————————–
citat ur ”Sulmen” av Johan Bure. Johan var ståthållare på kalmar slott,som han höll sånär som på ett år innan kung Johan intog slottet, han ligger bergaven i Åby socken kyrka vid kalmar. Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på kyrkoväggen i Skönskyrka samt en bok skriven om Fales bedrifter. han förde vapnet till Johan och skaffa sig frälse.till sköldmärke fick han en halv häst meden galf(spjut)genom halsen.gift med Anna Stensdotter.¹ Burei Sumlen; jfr Leornad. Bygdén: cit. arb. (Samlaren årg. 11). Skön sid. 337

Detta påvisas med att 3 stycken svärdättlingar till Fale Bure hin unge har happlogrupp R-Y10791., dessa tre svärdättlingarna utgår ifrån dessa bröderna Johan Siggesson ,Christoffer Siggesson, Mårten Siggesson, Nils Siggesson

2.)Mårten Siggesson var Bosatt 1560 i Sund,Skön. Källa:Skattelängd ;Mårten var född ca 1522 i Byrestad, Skön socken han blev bosatt i sund i Skön Socken och fick barnen; 1) Gulle Mårtensson var född på 1570 talet i Skön s:n ,bosatt på Klökan,Skön s:n han hade två barn Mårten Mårtensson och Cecilia Mårtensdotter. 2) Abeluna (Appolonia) Mårtensdotter född i Sund ,Skön socken hon gifte sig med kyrkoherden i Hudiksvall Ericus Magni han var stamfar för Svinfot släkten de bosatte sig i Hudiksvall i Gävleborgs län. De uppgives ha minst sex barn: Kerstin Eriksdotter, gift med kyrkoherden i Säby socken, Erik Bröms; Sara Eriksdotter som var gift med kyrkoman Peder i Hedesunda socken ; Gynte Eriksson, kyrkoherde i Söderby socken, Mårten Eriksson, kyrkoherde i Vaksala socken; Ingrid Eriksdotter, gift med Gullik Michaelsson i Hudiksvall; och Margareta Eriksdotter, gift med Måns Grof. 3) Malin Mårtensdotter, gift med Olof Matsson i Forsa socken.4) Joen Mårtensson bosatt i Gävle med hustrun okänd.5.Påvel Mårtensson i Gävle,blev dräpt.

Johan Bure uppger å lagläsaren i Uppland Jon Nilsson och en kvinna vid namn Brådvid, vilka Johan Bure intervjuat] hade sagt ”.att ståthållaren på Kalmar Johan Siggesson (till Svartingstorp): ”Han hade också en broder Mårten Siggeson i Gävle som hade 3 söner, Sigge Mårtensson i Stockholm och Påvel Mårtensson i Gävle blev dräpt : iisdem referentibus, och Gulle Mårtensson som bosatte sig i Klökan ,Skön socken.”Källa:Bertil Alanders avskrift 1714 av Johan Bures släktbok, Folio 25 UUB, Palmskiöldska samlingen X 37

3.) Nils Siggesson  nämns i Torp sockens jordebok år 1563 tillsammans med sin bror Christoffer Siggesson och ,I Torps mantals längd från 1603 , då Johan Siggessons bror Nils Siggesson hade hemman i Vissland i Torp socken med 15 och ett halvt mantal ,  det nämns också en Brita som är änka och hemmansägare i Vissland i Torp socken  med 14 mantal  år 1603, sen vet att Christoffer Siggesson bror till Johan hade ett hemman i Viken,Torp socken,han var död 1601, men däremot Mårten Larsson står under viken i Torp socken år 1603 då med 6 mantal

Familj 16

Sigge Christoffersson Bure, född omkring 1556. Sändes vid 16 års ålder till Kalmar skola. Prästvigd 1583. Kapellan i Växjö 1584. Huspredikant hos riksrådet Göran Claesson (Stiernsköld) Biby 1584. Komminister i Jäders församling i Strängnäs stift 1587. Bevistade Örebro möte mot liturgien 1588. Komminister i Taxinge församling 1589. Kyrkoherde i Stenkvista pastorat av samma stift 1590. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Prost och kyrkoherde i Eskilstuna 1609. Död i Eskilstuna 1643-05-03 och ligger jämte sin 1:a hustru begraven i Eskilstuna kyrka s kor [Hm].

Gift 1:o 1588-12-08 på Bro gård med Ebba Andersdotter, född i Gällstads socken, Älvsborgs län, död 1625-12-07.Gift 2:o med Carin Månsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med kyrkoherden i Bettna pastorat av Strängnäs stift Abraham Kule, död 1619), dotter av kyrkoherden i Stigtomta och Nykyrka församlings pastorat av nämnda stift Magnus Petri (av samma släkt som friherrliga ätten Palmstierna och adliga ätten Schillerfelt) och hans 1:a hustru Margareta Jönsdotter [Hm]

han var Kyrkoherde i Eskilstuna (Forskyrka) är från detta år 1603. Han var tidigare kyrkoherde Stenkvista (fram till detta år). han hade bland annat sonen Anders Siggesson

Sigge Christoffersson Bure

Familj 17
Anders Siggesson, adlad till  Falkengrén  till Skalestad i Enhörna socken och Södermanland; född 1595 Skrivare i Svenska kansliet 1617; Avsked 1621;Soldat vid Södermanlands regemente  s. å. ; Löjtnant .1625; Kapten 1630; Major 1644; Adlad 1645 » (introd. 1647, under N:o 343); död 1655  och begraven i Thorshälla kyrka. . — Gift med Maria Kula eller Lod ; dotter av Kyrkoherden Abrahamus Abrahami Kula i Bottna i Södermanland  med Carin Magnusdotter.

_____________________________________________________________________________________

Gabriel Anreps fortsättning på Bure nr.126   Bure Svärdslinje  gren från Pehr Fale Bure hin unge. tre Svärdsättlingar till Anders Bure Olof Bure och Jonas Bures ,kusin Christoffer Hansson Bure har haplogrupp R-Y10791.

8,Fale Bure hin unge, i Byrestad,Skön  levde 1210
9.Herse Falesson Bure ,bosatt i Bure Selånger levde 1270
10.Olof Bure ”den gamle” ,bosatt i Bure Selånger levde 1310
11.Fale Olofsson Bure bosatt i Bure ,Selånger  levde 1379-1412                                              14.Pehr Falesson Bure bosatt i Bure,Selånger 1441-1448
13.Sven Pedersson Bure ,född 1481 till Byrestad, Skön
14.Lars Svensson Bureus född 1507 i Byrestad, Skön
15.Engelbert Larsson Bureus  född 1542  i Säbrå
16.Anders Bure född 1571 , Jonas Bure född 1575  ,Olof Bure.född 1578 alla  födda i Säbrå.

Familj 8 B
Fale Bure hin unge bosatt i Byrestad, Skön han hade många barn ,äldsta son var Herse Falesson Bure , och Björn Falesson Bure och yngsta son Halsten Falesson Bure och dottern Ingrid Falesdotter nämns för hon gifter sig med storman Salve Salvesson ifrån landsdomarsläkten.

Familj 9
Herse Falesson Bure var Hövitsman ,Bosatt i Bure i Selånger. gick med silverskenor och silverbälte .

Herse Falesson skall ha varit Hövitsman i Norrlanden skulle ha levat år 1270, han ärvde mycket heder och rikedom efter sin fader och bodde på Bure i Selånger samt gick med silverskenor och silverbälte Var en lärd man, Varför han blev kallad Abboten i Bure och börja anlägga Bure Munk kloster på en holme i Bure minne i Medelpad. Och blev slutligen försåtligen bjuden till bröllop och då mördad av en vid namn Kåsar , samt begraven vid Lövånger kyrka ,gift med Olof ”Dalkarl Jättes”dotter. Källa: Gabriel Anrep Bure nr.126 tabell.1

Herse stifta klostret i Bure och att han var en mäkta lärd man,var orsaken att han gav sig av till Bure haver varit att efter hans fader Fale hin unge och hans förfäder hade varit mycket anfäktade ( involverade) av Uppsala. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 141,fol. 142r [sid.70], (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse haver i unga dagar begivit sig till främmande land, där han haver flitigt studerat och medan det var ofrid i fäderneslandet ,haver han givit sig till ett kloster och där blivit Abbot. Sedan gav han sig av till Bure, där han slog sig ned, där den bästa fisken var laxfisket, ål, Strömming fiske och nätfiske och bodde på Bure holmen där. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 134,fol.135 [sid.62] (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Herse fick Olof Dalkarls dotter till hustru ,Denna Olof Dalkarl var en av jättarna avleva en mäkta stor man. Och Olof bodde där nu står Burträsk kyrkby. Somliga säga det är därför han kallas Abboten i Bure. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139,fol.140 [sid.68] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Familj 10
Olof Bure den gamle levde år 1310,och han bodde på Bure stamgård i Selånger, han fullbordade Bure kloster, vilken hade en Abbot och tolv munkar. Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 1.

Olof den gamle, var bosatt på Bure stamgård, han var första Abboten i Bure kloster, Han Färdigställde Bure kloster på en holme, hän levde i Konung Birgers tid. Källa: Johan Bures släktbok i autograf,(1613) fol.138v 139r [sid.60] Finsk Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.

Olof Hersesson född på Bure stamgård , Olof var son till Herse och sonson till Fale hin unge Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol.138v 139r [sid.60] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14,15.
Olof Bure den gamle lever under kung Birgers tid, under åren 1290–1318. han hade sonen Fale Olofsson Bure .

Familj 11
Fale Olofson Bure bodde på Bure i Selånger. Han var en förståndig och tapper Riddare,
samt en Hövitsman för Krigsfolket ikung Albrekts tid, Gift med Gunhild Svensdotter i från Ramhäll de hade två söner Olof Falesson  Bure och Pehr Falesson Bure .Källa: Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 2.

Fale Olofsson Bure son till Olof Hersesson. Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s.136 Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 136-137. Finska Riksarkivet,Armfeltska arkivet III:14-15

Familj 12

Pehr Falesson Bure , var bosatt i Bure (Selånger) och var en myndig nan och domare i Norrlanden ,han var Gift med Helena Larsdotter ifrån Nordmaling. de hade sonen Sven Pedersson Bure. Källa:Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 3.

Familj 13

Sven Pedersson Bure  ,till Byrestad ,Skön , han var Hövitsman för Norrland under Sturarnas tid.Gift med Margareta Boosdotter  ifrån Hälsingland. De hade son Laurentius Svenonis  Bureus.Källa:Gabriel Anrep Bure nr 126 tabell 3.

Familj 14

Laurentius Svenonis Bureus  var Kyrkoherden i Säbrå, Präst, arrendator. Blev högst 72 år. född 1507 Byrestad, Skön ,död 1579 Säbrå Familj med Margareta Engelbrechtsdotter Janzonia ,Vigsel år 1541 Barn:Sven Larsson Bure (1541 – ) Engelbrecktus Laurentii Bure (1542 – 1621) Peder Larsson Bure (1543 – ) Hans Larsson  Bureus (1548 – 1603)

Lars Svensson Bure skall i  sin ungdom skall han ha insatts i Burekloster där han av sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure lärde sig läsa och tillvändes klosterlevnaden i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Kom därifrån till Franciskanerna i Uppsala och blev altarist i domkyrkan, övertog därefter skötseln av Alla själars prebenda vid domkyrkan.
Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och blev Olai Petri lärjunge. Sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev den förste lutherske kyrkoherden i Säbrå, Västernorrlands län 1543, men avböjde det av ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen över Ångermanland. Fr. o. m. 1543 arrenderar han några av de gamla till kronan indragna kyrk jordarna i Säbrå. På landstinget i Bjärtrå 29/10 1568 avgav han jämte övriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran åt konung Johan III.
Enligt taxeringen för Älvsborgs lösen år 1571 utgjorde hans lösegendom: silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn 1 1/2 pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter 20, får 12, svin 12, hästar 4 för 76 mk och 1 sto för 9 1/2 mk. Sammanlagda värdet uppgick till 1279 mk, varav tiondedelen utgavs för ändamålet. Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gävle skola och slutligen till Uppsala. Tiondelängderna för år 1572 är de sista han bevittnar.Kyrkoherde i Säbrå 1543-1579.
Enligt uppgifter i Boken om Säbrå sattes Lars i sin ungdom i Bure kloster, där han av sin släkting abboten Jonas Olsson Bure fick lära sig läsa och skriva samt leva klosterliv i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Han blev senare franciskaner munk i Uppsala och tjänstgjorde även i domkyrkan. Vid reformation blev han Olaus Petri lärjunge och sändes slutligen till Norrland för att sprida lutherdomens tankar och blev 1543 utnämnd till kyrkoherde i Säbrå. Han avgav på landstinget i Bjärtrå 29/10 1568 trohetsförsäkran till Johan III. Källor: Zarah Leanders anfäder Boken om Säbrå (Källa: Östman, Michael.)

Larentius Svenonis Bureus  ättlingar

Bure_A12600

Familj 15

Herr Hans, kyrkoherde i Säbrå, sedan i Härnösand. Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors

M:r Johannes eller Hans Bureus annars kallad mäster Hans Larsson född 24 jan 1548 i Säbrå komminister i Själevad 1566,kyrkoherde där 1580,kyrkoherde i Säbrå 1590,underskrev Uppsala mötesbeslut 1593, död 1615 gift 1 med Kjerstin Zyhntia dotter av prosten Henricus Zynthius i Alfa gift 2. med Anna Segersdotter dotter av knapen Seger Olofsson i Nänsjö av samma knape släkt som adels ätten Ehrenklo no.871 och Gerd Ulf .Anna var om gift sedan med prosten Olaus Martini i Nordingrå. Källa: citat från Nils Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no.1 195r -207r Svenska Adelns ättartavlor år 1858. Adels ätten Bure no. 126 tabell 4.

Johannes (Hans) Laurentii (Bure)  kyrkoherde nr. 6 i Säbrå under åren 1589-1603, f. 24 jan.1548 i Säbrå, son till kyrkoherden  Laurentius Svenonis här och broder till
företrädaren. Han uppges ha varit docent i Gefle skola 1570, sedan komminister.
i Säbrå, tjänstgjorde i slutet av år 1588 som v. pastor i Själevad och blev
1589 kyrkoherde där. men fick redan s. å. genom pastoratsbyte med sin broder
Engelbert transport till Säbrå. Som vederlag för de från gället avsöndrade
annex prästborden i Stigsjö och Häggdånger tillerkändes han av
kon. Johan III gen. brev av 29 mars 1691 6 pund spannmål, vilken förmån
stadfästes av kon. Sigismund samt av hertig Karl 27 februari. 1596. Han
undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut
22 oktober .1595. Förordnad att under kyrkoherden i Härnösand Laurentius Jonæ,
privation tillika uppehålla kyrkoherdetjänsten i staden 1596, synes han även
efter dennes död innehaft befattningen (se I, s. 343). Herr Hans avled
3:dje dag Påsk (26 apr.) 1603 och begrovs i Säbrå kyrka mitt för altaret.
I Säbrå s:n ägde han rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen, 14¾
sälland i Helgum, 13½ säll. i Brennäs, 7½ säll. i Åå och ¾ säll. i Berglägden.
Första hustrun hade ärvt en jord i Obol, som äldsta sonen erhöll som gåva av mor och syskon och vilken såldes, »då han for för att  ta magistern» i Tyskland. Rörande kyrkoherdens  familjeförhållanden föreligger enutmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Upsala Universitetsbibliotek (sign. X 255 k).
G. 1) m. Kerstin Zynthia;
2) m. Anna Segersdotter, dotter av knapen Seger Olofsson i Nensjö, av samma
släkt som adliga ätten Ehrenclo, och Gertrud Ulf. Hon gifte om sig 1608 med
prosten och kyrkoherden i Nordingrå Olaus Martini, flyttade 1625 efter hans död till
Helgum i Säbrå och avled där 3 juni 1632.
Barn: Jacobus Zebrozynthius, f. 17/11 1582 i Säbrå, fil. mag., professor i Upsala
1612, tillika khde i Vendel 1616, khde i Storkyrkoförs. i Sthm 1624, biskop
i Strängnäs 1639, d. 9/7 1642; Lars Hansson, ärvde Åå, Berglägden samt Brennäs,
där han bodde, död. april 1621; Christopher Hansson Zynth, född 10/3 1589 i Själevads
prästgård, ärvde Helgum, där han bodde och idkade lantbruk och handel,
landstingsman, betydande herredagsman vid riksdagarna 1621, 1624, 1640,
1644, gift 2 ggr, d. 1656; Kirstin Hansdotter, g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. Carl
Persson, landsskrivare i Ångermanland; Margareta Sæbroensis, f. 1594, g. 1)
1610 m. prosten i Leksand Elaus Terserus, 2) 20/9 1618 m. hans efterträd. Uno
Troilus; hon avled 11/6 1657, saknad i hela Dalelaget, där hon för sitt hederliga
utseende och goda hjärta bar hedersnamnet »Stormoder i Dalom». Hennes
bröder Jacob och Christopher besökte henne i Leksand 1618, förmodligen vid
bröllopet, själv var hon hem rest till Norrland 1625.

Familj 16

Herr Engelbrekt, kyrkoherde i Säbrå, sedan i Själevad. Gift med Bureättlingen Elisabet Andersdotter, f. 1549, d. 1597, moster till Johan Bure. Källa: Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14-15, pag. 228, Finska Riksarkivet, Helsingfors

Engelbrechtus Laurentii Bureus född 1542 i Säbrå, student i Uppsala 1561, prästvigd 1568 Kyrkoherde i Säbrå 1580 och i Själevad 1590 underskrev Uppsala mötes beslut 1593,kyrkoherde i Luleå och kontrakts prost i Västerbotten 1612 död 1621, G ift 1670 med Elisabeth Andersdotter född 6 sep 1549 död 9 okt 1597 dotter av prost och kyrkoherden i Skellefteå Andreas Olai och Anna dotter till Underlagsmannen Anderas Jacobsson Bure i Kåge. Källa: citat från Nils Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no.1 195r -207r Svenska Adelns ättartavlor år 1858. Adels ätten bure no.126 tabell no 5.

Engelbertus Laurentii (Bure) (1573-89) var kyrkoherde i Säbrå under åren 1573-1586 , född 1542, son till företrädaren och adj. åt honom 1568. Som pastor till prästegäll beseglar han tionde längderna fr. o. m. år 1573, sista gången 12 mars 1589, och utgaf s. å. en hjälpskatt om 6 dlr. Då konung. Johan III år 1574 lät avyttra en del af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna med bördsrätt åt enskilda, tillöste sig khde Engelbrecht Larsson för 1308 mark 13½ seland i Geresta, 5 sel. i Legdan (Lögdom), belägna i Säbrå s:n, samt 2 sel. i Lindom och 2½ sel. i Muggärd av Häggdånger s:n,Eckl. bost. 2, S. XXVII.) Med sin tjänst här förenade han fr. 1586 befattningen som förste kyrkoherde i den nygrundade staden Härnösand och blev genom byte med sin broder Johannes khde i Själevad 1589 samt slutl. khde i Luleå, se Neder-Luleå.
Källa:Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne del III, s. 277

Engelbertus Laurentii (1586-89) var kyrkoherde i Härnösand. under åren ,år 1586-1589 var sedan 1579 kyrkoherde i Säbrå pastorat med tillhörande annex Häggdånger, Stigsjö och Hernö. Efter Härnösands grundläggning blev han 14 nov. 1586 officiellt utnämnd till stadens förste kyrkoherden I en skrivelse s. d. till Ångermanlandsfogden Olof Persson kungör kon. Johan III, att undersåtarna i Härnösands köpstad haft sitt bud till honom och begärt hans tro undersåte herr Engelbrecht. Laurentii sig till kyrkoherde och lärofader och att han må bekomma någon förbättring på sitt underhåll till det han härtill haft haver av Säbrå prästagäll; samtidigt hade de ock anhållit om hjälp till klockköp, mässkläder och kalk. Konungen har hört deras bön och av gunst och nåde låtit giva  herr Engelbrecht både öppet brev på kyrkoherdeämbetet, så ock en läst spannmål (48 t:r) av kyrk tionden i förn:de Säbro s:n. Likaledes skulle Härnösands borgare bekomma en läst av ej förlänat tionde för uppgivet ändamål. Av de stora donationer, som staden² under åren 1587-1589 erhöll till kyrkobyggande, kan man tämligen säkert sluta till, att den första stadskyrkan i h påbörjats, om icke fullbordats under herr Engelberts tid. Genom byte med sin broder Hans Laurentii blev han 1589 khde i Själevad, varefter Härnösands stad med Hernö helt avskildes och fick sin egen pastor. Herr Engelbertus erhöll slutligen Luleå pastorat. Källa:Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne .

Engelbertus Laur. [Bure] (1589-1613),Kyrkoherde i Själevad under åren 1589-1613 den förres broder, blev kyrkoherde i Säbrå 1579 och genom pastoratbyte 1589 i Själevad. Slutligen kyrkoherde i Luleå 1613. Han var gift med riksantikvarien Johan Bureus’ rätta moster Elisabeth, som avled 1597. Då denne på sin forskningsfärd till Norrland 1600-01 besökte Själevad, avritade han hennes griftsten på kyrkogården samt antecknar: Saliga morsyster i Siäla berömes allestädhes hafua warit swåra alvarsam i alla gärning, hon smäktes med ingom». Sist kyrkoherde i N.-Luleå
Källa:Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne..

Kyrkoherde i Neder Luleå 1614-1621. Engelbertus Laurentii (Bure) (1613-21), f. 1542, fadern var kyrhoherden Lars Svenonis i Säbrå. Han åtnjöt jämte sina bröder undervisning af fadern i hemmet, sedan i Gävle skola samt skall ha kommit till Uppsala 1561; prästvigd till sin faders adjunkt. 1568 samt blev år 1579 hans efterträdare ss. khde i Säbrå med dess tillhörande annex Häggdånger, Hernö och Stigsjö. Var närvarande på Ångermanlands landsting i Bjärtrå 31 juli 1582. Under hans khdetid därst. anlades Hernösands stad, vilken skulle såsom särskild församling jämte Hernön afskiljas från Säbrå, men på borgerskapets anhållan fick herr Engelbert 1586 tillstånd att med Säbrå förena kyrkoherde -befattningen i staden. Genom byte med sin broder Hans blef han khde i Själevad 1589 och ss. sådan var han personligen närvarande vid Upsala möte 1593, där han synes spelat en något mera framskjuten roll ss. deltagare i de deputationer, som från prästerskapet avgingo till hertig Carl, och en av de bästa bevarade berättelserna om detta möte är sannolikt författad av honom. Han har likaledes deltagit och undertecknat riksdagsbesluten i Uppsala 23 febr. 1594 samt i Söderköping 22 okt. 1595. Själevads pastorat innehade han till år 1613, då han redan 70-årig, förmodligen på grund av sina söners framstående förtjänster, befordrades till Luleå pastorat. Tillträdes året är bekant därigenom, att han i Själevad s. å. betalte en krigsskatt, som utgick med 12 öre för varje bonde, men då han s. å. kom till Luleå affordrades honom ånyo samma skatt av Västerbottens-fogden Abraham Staffansson; han befriades genom kammarrådens brev 14 dec. 1615 från det senare kravet. Norlander omtalar i sina Norrländska samlingar (h. 6, s. 306) ett sorglustigt uppträde i Luleå prästgård 1614, då en fogdetjänare Oluf Olsson efter åtskillig väl plägad i prästgården även fick låna en ridhäst af herr Engelbert och före affär den fann hästen så kvick och vacker, att han begärde och erhöll Olof af prästparet att för ro skull få rida in i präststugan. Kaplanen herr Olof Nicolai, som från sin kaplan stuga åsåg hans åtfärd, skyndade dit och frågade varför han så red och gjorde häststall av prästetugan. Och då ryttaren tyckte, att det icke angick honom, kom de till fångs tillhopa och begynte träta) varvid den förre ryckte något skägg av kaplanen och sade sig vilja slå det på käken; på tinget erkände han, att han gjort det i ölvillo och hastigt mod. Eftersom menigheten blev förargad, att skägget blev ryckt av deras predikant, blev Oluf saker till 40 marks böter, och han lovade, att när han finge råd och lägenhet, giva kaplanen en äre skänk. Den gamla ännu bevarade kyrkporten bär årtalet 1616 och har sålunda tillkommit i prostens tid. Ärkebiskop P. Kenicius höll visitation i Luleå 18 juni s. å. Kyrkans orgel , skänkt av lappfogden R. Stegers änka, var då färdigt. Det må ej förtigas att prosten, som var satt att vaka över gammal kyrklig och ärbar sed, själv vid ingående av sitt andra giftermål i Själevad bröt häremot, då han tog sin hustru in domum et thalamum i förtid, vilket af Uppsala domkapitel bestraffades med 3 månaders suspension, var jämte han frivilligt gav 5 daler till universitetets kommunitet (Udpr. 3/2 1599). Han avled år 1621. G. 1) m. Elisabeth Andersdotter, f. 6/9 1549, dotter af prosten i Skellefteå Andreas Olai. Hon avled i Själevad 9/10 1597, dör hennes systerson Johan. Bureus såg hennes gravsten på kyrkogården 1600. 2) 1598 obekant med vem 3) gift med Malin Nilsdotter, änka efter prosten i Umeå. Petrus O. Gestricius. Hon levde ännu 1624 i Luleå i stor ängslan för sin sons Er. Niurenius’ blivande öde. Barn i 1:a giftet: Andreas Bure, f. i Säbrå, 14/8 1571, general-matematikus, krigsråd 1640, adlad 10/5 1624, d. 4/2 1646 och begraven i Husby-Långhundra; Lars Bure, f. 29/8 1573, kyrkoherde på  Gråmunkholmen d. 1612; Jonas, f. 17/11 1575, custos archivi 1629, adlad 10/5 1624, utg. Stads- och Landslagen, d. 26/2 1655 i Sthm; Olof, f. 2/9 1578, med. d:r, kon. Gust. Adolfs livmedikus, adlad 24/6 1621, borgmästare i Stockholm 1622, vice president i Åbo 1633, d. 1655, begravd. i Värmdö kyrka; Malin, f. 1/10 1581, gift med. kyrkoherden Zacharias Jonæ i Själevad; Anna, d. 1583; Daniel, f. 26/7 1586; d. ung; Anna, f. 25/10 1588, g. m. Axel Hansson, tullnär i Västerås, assessor och v. president i Åbo hovrätt 1630, änka 1632, stammoder för svenska adliga Kewenbrinkar, levde ännu 1665; Johannes, f. 7/7 1591, d. 1612; Erich, dog. ung. Källa: Leornad Bygdén Härnösand Stift Herdaminne..

Engelbrecht var farbror till Christoffer som flyttade således till Själevad, han gifte sig första gången Elisabeth Andersdotter som härstammade från burätten i Skellefteå, vilken fått namn efter byn Bureå. Hennes syster Malin var mor till Johannes Bureus som på grund av sin lärdom utsågs att tillsammans med Johan Skytte leda Gustaf Adolfs undervisning .Han gav ut 1611 en ABC bok i Runologi, och blev Sveriges första riksantikvarie e c t, Bureus besökte ofta sin morbror Evert Hindersson på Holm.Han Var i Skellefteå, Själevad, och Skön för att utröna Bureättens Genealogi.Källa: skriftlig C 1, Etnologiska Institutionen Umeå Universitet handledare Professor Phebe Fjellström våren 1983 Margareta Grafström. sid 35

___________________________________________________________________________________________

Att finns två ’Olof den gamle ’ är en källa till förvirring ,speciellt då en av Gamle Olof är på Bures svärdlinje och den andra Gamle Olof inte är det.

Bure släktens svärdslinje i över 300 år enligt Johan Bure och Gabriel Anrep.

1,Fale Bure hin unge, i Byrestad,Skön levde 1210
2.Herse Falesson Bure ,bosatt i Bure Selånger levde 1270
3.Olof Bure ”den gamle” , i Bure Selånger levde 1310
4.Fale Olofsson Bure, i Bure,Selånger levde 1379-1412 5.Pehr Falesson Bure, i Bure,Selånger levde 1441-1448
6.Sven Pedersson Bure ,född 1481 till Byrestad, Skön
7.Lars Svensson Bureus född 1507 i Byrestad, Skön
8.Engelbert Larsson Bureus född 1542 i Säbrå
9.Anders Bure född 1571, Jonas Bure född 1575,Olof Bure.född 1578 alla födda i Säbrå.

Bureättens svärdslinje hamnar i Västerbotten genom ingiften med en Landsdomar släkten ,Fale Bure hin unges dotter Ingrid Falesdotter gifter sig med Salve Salvesson  Lagman, de bosätter sig på Klappsta ,Ullånger får sonen Sigurd Salvesson .

Bild1

Ingrid Falesdotter på Bureättens svärdslinje gifter sig Salve Haraldsson från stormans ätten, Ingrid är dotter till Fale Bure hin unge och yngre syster till Herse Falesson Bure, Källa: Johan Bures släktbok i autograf, s. 133 (sid.60]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Ingrid Falesdotter född i Bure Selånger gift med Sigurd Salvesson bosatta på på Klappsta Ullånger,av storman och lagmans ätt de fick son Herse Sigurdsson ,namnet Sigurd fick han troligen ifrån sin morfars farfars bror Sigurd Eriksson som är nämnd på Selångerstenen. källa:databas Angur. Thord Bylund

1 Salve Haraldsson gift med Ingrid Falesdotter
2.Sigurd Salvesson , gift med Ingrid Olofsdotter
3.Herse Sigurdsson, bosatt i Bure, Skellefteå ,SDHK-10584
4.Olof Hersesson ”gamle Olof ”bosatt i Bure,Skellefteå
.5.Anders Olofsson ,Underlagman bosatt i Bure,Skellefteå

Bureättens svärd linje av Leornad Bygdén , efter år 1890 med för ändringarna 1.) Bure som familjenamn är borttaget på de sex första generationerna 2.) Bure i Selånger är bortbytt mot Bure i Skellefteå 3) årtalen är ändrade så de skall passa in med ”Gamle Olof ”i Bure ,Skellefteå .

1.Fale hin unge lagman i Byrestad ,Skön död 1363
2 Herse Falesson född 1350 , bosatt i Bure ,Skellefteå
3.Olof Hersesson ”Gamle Olof” född 1380, bosatt i Bure                                                                4.Fale Olofsson bosatt i Bure ,Skellefteå född 1415                                                                        5.Pehr Falesson bosatt i Bure,Skellefteå född 1440                                                                      6.Sven Pedersson ,född 1481 till Byrestad, Skön
7.Lars Svensson Bureus född 1507 i Byrestad, Skön
8.Engelbert Larsson Bureus född 1542 i Säbrå
9.Anders Bure född 1571 , Jonas Bure född 1575, Olof Bure.född 1578 alla födda i Säbrå.

Johan Bures antavla av hans mormors förfäder i Västerbotten
1.Fale .
2.Herse
3. Olof
4.Anders
5Jacob
6.Moses i Bure ——————Anders i Kåge
Anna Andersdotter(Johan Bures .Mormor)
Källa.Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129
Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-1
_________________________________________________
Peter Sjölund test resultat av Bures svärdlinje från 2013 eller med andra ord Y-DNA resultat. Resultaten grundar sig på Bureättens svärdslinje av Leornad Bygdén från 1890
Resultaten blev att 3 svärdättlingarna till Fale Olofsson född 1415 Bure,Skellefteå hade haplogrupp R-Y10791 och att 6 Svärdättlingar till Fales bröder Olof Olofsson född 1420 Anders Olofsson född 1425 i Bure ,Skellefteå hade Haplogruppen G-Y12970 , Peter menar då att svärdlinjen är korrupt , något är fel så han tar bort hela Svärdlinjen , behåller bara Olof Hersesson ”Gamle Olof” född 1380, bosatt i Bure Skellefteå .

Peter har rätt på grund av de två olika ”Olof den Gamle ”att Bures svärdlinje blivit manupilerad med de har tagit bort och ersatt ..

1.) Bure som familjenamn är borttaget på de sex första generationerna

2.) Bure i Selånger är bortbytt mot Bure i Skellefteå

3) årtalen är ändrade så de skall passa in med ”Gamle Olof ”i Bure ,Skellefteå .

4) Fale Olofsson är på Svärdlinjen och är son till Olof Hersesson Bure ”den gamle” bosatt i Bure Selånger levde 1310, därför att Fale Olofsson Bure bosatt i Bure Selånger levde i Kung Albrekt av Meckelnburgs tid (1379-1412), så han kan inte vara sån till Olof Hersesson ”Gamle Olof” född 1380, bosatt i Bure Skellefteå han är felplacerad som Fale Olofsson bosatt i Bure ,Skellefteå född 1415, OBS. Fale Olofsson var redan död 1415 ,han och hans son Pehr Falesson bodde båda i Bure Selånger.

____________________________________________________________________

Landsdomarsläkten som kom till i Stor-Hälsingland, med stamfar Gudmund som förmodas Haplogruppen G-Y12970.

.1.Gudmund,Kungsfogde gift med Gyda
2.Harald Gudmundsson ,Storman gift med Kristina Fastedotter
3.Salve Haraldsson, Lagman i Husaby ift med Ingrid Falesdotter (från R-Y10791)
5. Sigurd Salvesson , gift med Ingrid Olofsdotter (från R-Y10791)
6.Herse Sigurdsson, bosatt i Bure, Skellefteå ,SDHK-10584,nämnd 1374
7.Olof Hersesson ”gamle Olof ”bosatt i Bure,Skellefteå ,född 1380
8.Anders Olofsson  ,Underlagman bosatt i Bure,Skellefteå
9.Jacob Andersson Lagman bosatt i Bure,Skellefteå
10.Moses Jacobsson ,Lagman bosatt i Bure,Skellefteå
11 Jacob Mosesson bosatt  Bure i Skellefteå
12 Nils Jacobsson bosatt Fällan i Lövånger
13 Moses Nilsson bosatt i Gammelbyn i Burträsk

 

Familj 1

Gudmund var Gårdsfogde gift med Gydha efter 1210 ,de var bosatta på gården Gräshult Hagshult socken, Jönköping, Gudmund och Gydha nämns år 1259, i Gydhas mors Ranfrids testamente. De fick sonen Harald Gudmundsson (vingad lilja). Källa: Jan Raneke, sidan .670

Gydha skänker efter sin make Gudmund och sin egendom och gård i byn Hagshult till Nydala kloster att ta i besittning efter makens död.
____________________________________________________________
SDHK-nr: 772
Datering:1259 ,Språk:latin
Utfärdandeort:Gräshult
Innehåll: Bryteshustru ”Gydha” skänker sin och sin make Gudmunds egendom och gård i byn Hagshult till Nydala kloster att tas i besittning efter hennes och makens död.
Källor: Original: Or. perg.
Medeltida avskrifter: A 134 a, p. 101, KB
Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 90 (reg.); Örnhielm: VIII p. 493
Sigillen: N:o 1, 2 bortfallne; två tofsar av vit tvinnad linnetråd finnas kvar.
Tryckt: DS 454 se pdf av tryck
Gejrot, Diplomata Novevallensia (1994), nr 37, s. 111 (ed.) + s. 216 (övers.)
____________________________________________________________________

772_772.jpg

Gudmund deltog förmodligen vid Knut Holmgerssons uppror. Knut ”kallas för Knut Långe” genom segern i slaget vid Olustra 1229. Gudmund och Gyda  hade sonen Harald Gudmundsson.

Familj 2

Harald Gudmundsson 1270

Harald Gudmundsson i från Södermanland gift först med Katarina Karlsdotter de hade barnen: Fale Haraldsson,Magnus Haraldsson,Gaute Haraldsson,Karl Haraldsson,Anund Haraldsson,Cecillia Haraldsdotter; vapensköld:En balkvis ställd vingad lilja.Han var känd år 1240. Jan Raneke, s 670.
Harald Gudmundsson nämnd i brev år 1270, omgift med Kristina Fastedotter hon var gift tidigare med Holmgerd Folkesson (DS nr.377) Holmgerd var känd åren 1250 -1254, son av Folke Jarl. Källa: ÄFS häfte 1 sid. 107 under ätten Ama

Fogden Harald Gudmundsson var gift år 1270 när detta brev utfärdades med hans andra hustru Kristina Fastedotter.  Harald och Kristina hade sönerna Salve Haraldsson och Erland Haraldsson .
_______________________________
SDHK-899 brev den 19 maj 1270.Utfärdare Harald Gudmundsson.Innehåll:Harald Gudmundsson kungör att han till munkklostret i Julita skänker sina två gårdar ”Wræch” och ”Hamar” på villkor att den nuvarande eller de framtida abbotarna inte säljer dem utan att ”Wrech” skall avsättas till kyrkobyggnaden och ”Hamar” till konventets bruk och underhåll; vidare skänker han till nämnda kloster all utrustning till ett altare, prästklädnader samt silver till två mässkannor, vidare ett bårtäcke, ett stycke ”samitum” till en dalmatika och ett subtile till munkarna, vilka inte heller får säljas av abboten. Slutligen skänker hans hustru Kristina till klostret en nattvardskalk. Han tillkännager även för sina arvingar att han betalat de skulder han hade till Thydricus Ruffus med sin hustrus gård i Västerås och råder dem att tillse att det som överenskommits mellan honom och hustrun rörande återlösandet av nämnda gård efterlevs, varom inte hustrun kan komma att tvinga dem att betala nämnda skulder Original perg. RA 0101 Hadorph II E 78 f. 119v,Peringskiöld E 41 (reg. e. Had.)Örnhielm XI p. 691

Förutom det att Harald Gudmundsson nämns som far till Anund Haraldsson och Cecilia Haraldsdotter ,nämns hans första hustrun Katarina Karlsdotter nämns i ÄFS. Källa: Äldre Svenska frälsesläkter bok II Ama sidan 107, tabell 2

Bild2

 

 

52

7749

Källor stödjer släktskap mellan Herse Sigurdsson och Nils Falesson (Fartegnsson) och att Herse fick Nils Lott att förnya gränsdragningarna i Skellefteå älvdal .
här tar jag upp lite av dessa källor

År 1374, vittnar Sigurd i Klappsta om hur hans son Herse får ta Nils Fartegnsson lott, och utröna gränsdragningen mellan Uppsala och Åbo stift, dvs. utröna råmärkena vid Skellefteå och Luleå älvdal, som Nils Fartegnsson år 1327 varit med om att koloniserat SDHK-10584 medeltida brev där Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift . Riddaren Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten) hade på en resa förnyat råmärkena på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Då Herse representerade Nils Farthiegns lott, ärkebiskopen Hemming Nilsson ärkestiftets lott och Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, Peter unges lott, så är det bara Johan Ingemarsson som saknas av kompanjonerna i det konsortium, som av ärkebiskop Olof Björnsson hade fått koncession att kolonisera Skellefteå ådal. Därtill finns Nils Abjörnsson med som hade fått koncession på koloniseringen av Piteå ådal. Källa: utdrag av medeltida brev [DS 3134] och [DS 8666].

SDHK-Brev 3462 den 2 februari 1327, Utfärdare: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge. Innehåll: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskommer om delning sinsemellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande. Då Nils Farthiegnsson ingår som en av de penningstarka parterna i det konsortium som kronan och kyrkan bildat för ett koloniseringsprojekt vid Lule älv: ”Vi Olof av Guds nåde ärkebiskop i Uppsala, Johannes Ingimarsson, kunglig ombudsman över Hälsingland. Nils Farthiegnsson och Peter Ungi kungöra härmed för alla dem det nu och framdeles vederbör, att då området och floderna mellan Skellefteå och Uleå med kunglig myndighet förlänades att bebyggas och uppodlas, erhöll vi förenämnda hela den flod, som kallas Lule med angränsande områden, kallade till-lider, ävensom dess bifloder, kallade tväråar (…) och hava så delat detta sinsemellan, att vi Olof och våra efterträdare efter oss skola för evärdeliga tider äga av hela det förenämnda området en tredjedel och jag Johannes Ingimarsson och mina arvingar den andra tredjedelen och vi förenämnda Nikolaus och Peter den övriga och sista tredjedelen …” Parterna kom överens om att dela lika på kostnaderna för att bebygga och odla upp området, liksom på inkomsterna av detta.Källa: Medeltida avskrifter: A 8, fol. 45, RA 0201 Peringskiöld: E 100 Örnhielm: I, p. 795 ^ Westin Gunnar, Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar, red (1962). Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600. Umeå: Norrbottens och Västerbottens läns landsting. sid. 147. Libris 126591

Fale d.ä. (Fartegn d.ä.) var farbror till Speilbuder Salvesson (källa: SDHK-1902) och dennes bröder Gudlev Salvesson och Sigurd Salvesson som hade sonen Herse Sigurdsson i Klappsta. ,borde vara kusin till Nils Falesson (Fartegnsson), kanske var det därför som han fick Nils Falesson (Fartegnsson) Lott att utröna gränserna vid Luleå och Skellefteå älvdal. (SDHK -10584) för 1374 hade Nils Fartegnsson son Fale hin unge (Farteg Unge dött (han dog 1363 enligt Brevet )

Klappsta har fyra gårdar år 1342 ,Ingeborg ärvde och ägde Moberga i Bällinge socken och Söderby i Åkerby sn. gods i uppland. Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka. År 1342 Skiftar Fardjäkn Unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbuder Spielbudersson, som var son till Spielbuder Salvesson.

_______________________________

SDKH-nummer:4745 , Datum:1342 ,Språk: (latin) Utfärdare:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg. Innehåll:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson, som får jord i Morberga (i Bälinge socken i Uppland) och en gård i Åkerby (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullångers socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder,lagman Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och ”Åswid”.Sigillanter:Johan Ingemarsson, Kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder och Hökar Petersson. Original:förlorat med Miscellaneaknippa X. Övr. efter- medeltida regester/notiser:se nedan a.a.Tryckt regest:Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 96 f.

____________________________________________

Om vi så återgår till jordabytet 1342 så finns det ytterligare några intressanta omständigheter Spielbudersson, som får 14 öresland (1:6) jord i Morberga i Bälinge socken (i Uppland) och en gård i Söderby ,Åkerby Socken (i Uppland) i utbyte mot Herresta,Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullånger.

Som en utvikning vill jag här understryka att Mjällom avser den lilla byn Mjällom på nordvästsidan av Herrestaberget i Vibyggerå socken och inte orten Mjällom i, Nordingrå som Gustaf Erik Lindgren felaktigt har antagit [Om Fategn, en ångermanländsk storman, Ångarmanland 12, 1972, s. 11]. Den ort i Nordingrå socken som idag heter Mjällom hette Nordom fram till slutet av 1600-talet då den av nu okänd anledning fick nytt namn [Torsten Bucht, Ortnamnen i Västernorrlands län, del 1, s. 47].

Fartheign unge och hans hustru Ingeborg överlät 1342 en gård i Söderby i Åkerby socken och 14 öresland jord i gården Morberga i Bälinge socken i Uppland. Dessa båda gårdar ligger visserligen i olika socknar men ändå nästgårds, jumkils ån som rinner mellan gårdarna utgör sockengräns. Johan Ingemarsson, kungens ombudsman i Hälsingland, som beseglat brevet förde en ginbalk belagd med en sparre [SMV s. 232]. Jon Petersson, häradshövding i Bälinge, är känd från 1353 [DS 4978] och kan från år 1368 beläggas som boende i Söderby i Åkerby socken [DS 7697]. Han förde en balk belagd med en sparre [SMV s. 232]. Även om det inte explicit framgår av referatet av originalbrevet kan vi således anta att Johan Ingemarssons sigillering ska tolkas som att han var faste vid jordtransaktionen.

Spielbuder Spiebudersson överlät Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken och Klappsta i Ullångers socken i Ångermanland. Att Medelpads lagman Fartheign unge har sina anor norr om Ödmården tror jag inte är ifrågasatt. Detta och omnämnandet av Ingeborg i brevet bör betyda att jordlotten i Morberga och gården i Söderby är Ingeborgs egendom. Med beaktande av att Jon Petersson bodde i Söderby, bör det betyda att Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka. Hur de var släkt med varandra går dock inte att utläsa ur brevet.

Peter i Söderby. år 1362 : Vittnade tillsammans med bl.a. Sigge Ingemarsson om att Ulva kvarn aldrig tillhört kronan, såsom Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten) gjort gällande.(Ds 6631) Barn:Jon Petersson, Ingeborg. Troligen var hon Hälsingelagmannen Farthæign unges (böjd arm) hustru Ingeborg som ägde jord i Söderby och den intilliggande gården Morberga en dotter till Peter i Söderby.

Peters son Jon Petersson. var Häradshövding i Bälinge härad. Bosatt i Söderby i Åkerby socken, Bälinge härad.källor:1.) 23 april 1344: Sigillvittne angående biskop Hemmings i Åbo moders gåva i Agersta. (Ds 3774) 2.) den 7 december 1353: Sigillvittne när Lars Järundsson antog Jakob i Marsta som förvaltare. (Ds 4978) 3) den 12 dec 1353: Sigillvittne vid Lars Järundssons jordbyte med Jakob i Marsta. (Ds 4979) 4) den 18 maj 1368: Sålde Pålsbo i Bälinge till Bo Jonsson (Grip). (Ds 7697) 5) den 11 sep 1369: Angående gods som han förbrutit och som tillföll kung Albrekt. (Ds 7964)

Ovanstående indicium på att Johan Krok skulle vara identisk med Johan Ingemarsson skulle kunna styrkas om man kunde belägga förekomsten av en Ingemar Krok. Det har jag inte lyckats med – men år 1341 säljer Nils Krok och hans bror Ingemar sitt mödernegods, Valla i Flistads socken i Östergötland, till Johan Holmgersson [DS 3572]. Ingemar kan vidare vara identisk med den Ingemar som år 1296 är i tjänst hos Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) [DS 1744].

Nils Krok nämns första gången i Sigge Guttormssons testamente [DS 762] där han får ärva några av Sigges vapen. Varför han finns med bland arvtagarna framgår dock inte av Sigges testamente. Sigge nämner dock sin son Birger och om man läser Birger Siggessons testamente [DS 4877] från år 1352 så finner man att han låter sin bror Ingemar ärva ett björnskinn. Detta bör betyda att gården ”wallör” som Guttorm Siggessons hustru Kristina, Birger Jarls dotter, nämner i sitt testamente [DS 800] är identisk med gården Valla i Flistads socken. Birger Siggesson nämner inte Nils Krok men han kan ha lämnat det jordiska vid den tidpunkten. Han nämner dock en annan Nils av intresse, nämligen sin kära släkting Nils (Staffansson) de Stang (Stangenberg) som för en balk belagd med sparrar i sitt vapen [SMV s. 234].

Även om Birger Siggesson nämner Ingemar som sin bror så är det troligen så att de är halvbröder. Om det är rätt Johan Ingemarsson som år 1360 omnämns av Kristina Jakobsdotter så har Ingemar patronymikonet Isesson [DS 6370]. Denna Ingemar Isesson förde en pilspets stolpvis [DS 6365, SMV s. 600]. Den Ingemar Isesson som förde två spetsar uppifrån har av Jan Raneke troligen både feldaterats och fått fel källreferens. Möjligen avses här den Ingemar Ysasson som omnämns 1384 [RPB 1998]. Om man sedan studerar donationen till ärkestiftet av gården Kåddis i Umeå [DS 2445, DS 2475, DS 2680] och identifierar Konrad Arxö med Konrad Isarsson och vidare med Eggard Bralstorps brorson Konrad. Så kan man misstänka att det är biskop Isar i Strängnäs som är Ingemars far [Strängnäs stifts herdaminne; Bengt Hildebrand, PHT 1930, s. 12-24].

År 1301 förvärvade biskop Isar en fastighet i Själevads socken i Ångermanland [DS 1351]. Det framgår inte av köpehandlingen var den förvärvade egendomen låg men i Själevads socken finns det en by som heter Kroksta, som vi snart ska se finns det skäl att misstänka att det var i denna by den förvärvade fastigheten låg. Kroksta i Själevad ligger vid den norra gränsen av socknen som vetter mot Arnäs socken. På andra sidan av den ås som utgör sockengräns ligger en by som heter Näs och strax intill, på mark som tidigare kan ha varit utjord till byn Näs, ligger Faresta. Om Faresta skriver Torsten Bucht [Ortnamnen i Västernorrlands län] att namnet troligen härstammar från mansnamnet Fartheign. Den hypotes som SMP har anfört att Fartheign de Nesemi skulle komma från Nässom i Bjärtrå socken, som troligen bygger på att Torsten Bucht har fört beläggen Neshene [1314] och Nesemi [1324] till Nässom i Bjärtrå socken, bör kanske mot bakgrund av detta kompletteras med den alternativa hypotesen att han kom från den utjord till byn Näs i Arnäs socken som senare skulle komma att få namnet Faresta. Ytterligare en alternativ hypotes är att han kom från byn Näs i Vibyggerå socken där vi kan belägga att åtminstone en släkt som brukade detta namn vid den tiden var besutten. Den person som först kan beläggas föra Balksparrevapnet är Anders Jonsson [SMV s. 232].

Baserat på vapengemenskap och patronymikon kan man anta att Anders Jonsson var son till Ingemar Isessons bror Johan Isesson [DS 6365]. Huruvida denna Anders är identisk med den Anders Kroker som erlägger markgäld i Hålläs socken år 1312 [DS 1888] är svårt att säga. Med större säkerhet kan han identifieras när han år 1298 uppträder som testamentsvittne för Nils Ubbessons änka Juliana [DS 1232] som var dotter till Hagbard i Söderby (i Danmarks socken) som medverkade vid Upplandslagens tillkomst [DS 1154]. Via Nils Ubbesson finns det indicier som tyder på frändskap med Björn Ingolfsson och vidare till ärkebiskopen Olof ”den vise” Björnsson som hade en betydande roll i kolonisationen av Norra Bottnen. Möjligen finns här via Nils Ubbesons systerson Ragnvald även genealogiska kopplingar till Ångermanlands prost, Olof i Nordingrå, som även han hade en biroll i nämnda kolonisation [DS 911, DS 1650].

När nu denne prost Olof i Nordingrå väl är förd på tal vill jag även passa på att nämna orten Körning just intill Nordingrå. Den äldre av de medeltida ätterna med samma namn förde vapnet balk belagd med tre sparrar [SMV s. 235]. Vidare finns det en explicit koppling till Bengt Bossons ätt vilket är intressant när man studerar hur gården Hallkved traderas genom generationerna. Anders Jonsson är även belagd när han år 1316 uppträder som faste och sigillvittne i domprosten i Uppsala, Andreas Ands testamente [DS 2055, DS 2056] och år 1326 då han uppträder som Testamentsvittne för Upplands lagman, Birger Petersson [DS 2586]. Han är troligen även identisk med den Anders i Kumla som tar arv efter Katarina av Steninge.

Efter det att Katarina av Steninge gick ur tiden i slutet av 1311 är det svårt att följa hur gården ärvs från hennes arvtagare till dess att andelar i Steninge från några decennier till ett drygt sekel senare kan verifieras innehas av olika intressenter. Om detta skulle mycket kunna sägas men det ligger utanför ramen för detta debattinlägg. Det som är intressant att lyfta fram här är en heraldiskt brokig syskonskara: Erik Jönsson (Krok) (Hallkvedsätten), Olof Jönsson (Krok) (Två spetsar uppifrån), Nils Krok (Jönsson) (Balk belagd med sparrar), Märta Jönsdotter (Hallkvedsätten) gift med Torkel (Pedersen) Brahe, Birgitta Jönsdotter (Två spetsar uppifrån) gift med Ulf Stefansson (Tillbakaseende ulv) och en till namnet okänd Jönsdotter gift med Lasse Petersson (Lilja) i Ransta. Erik Jönsson bodde på Hallkved i Funbo socken. Hallkved hade tidigare ägts av ärkebiskop Magnus Bosson och av hans bror Bengt Bosson, hur det från dem har traderats till Erik Jönsson har jag inte lyckats få fram men det är intressant att notera att Bengt Bossons ätt förde samma vapen som Malstaätten.

Olof Jönsson bodde i Söderby i Munsö socken. Hans dotter Margareta och hennes man Bengt Larsson (Björnlår) tycks ha konsoliderat ägandet av Steninge med bistånd av Margaretas farbröder Erik och Nils. Väpnaren Nils Krok bodde nästgårds med gården Kroksta i Alunda socken. Syskonens far var Jens Larsson som förde Hallkvedättens spänne i sitt vapen. Det är troligen han som omnämns som Jens Krog när han i Helsingborg den 27 augusti 1401 uppträder tillsammans med sin måg Torkil Brahe och hans bror Aksel Brahe [Diplomatarium Danicum, 4 rökke, bind 8, nr. 146]. Jag har inte lyckats ansluta dessa syskon och deras far till de tidigare nämnda Krokarna men såväl väpnaren Nils Kroks vapen, namnskicket och innehavet av Steninge tyder på att ett samband finns.

Om vi så återgår till jordabytet 1342 så finns det ytterligare några intressanta omständigheter att beakta. Från Söderby räknat ligger prästgården vid Åkerby kyrka 1 km söderut. Detta är intressant ur perspektivet att Johan Bures far, Tomas Matsson (1541 – 1580) var kyrkoherde i Åkerby socken och familjen var bosatt på denna prästgård när Johan Bure föddes den 25 mars 1568 och under hans uppväxt. Vidare kan noteras att Johan Bures mor Malin Andersdotter hade en syssling, herr Enevald Eriksson som företrädde Tomas Matsson som kyrkoherde i Åkerby. Det kan nämnas att denne herr Enevald hade även han en son som hette Johannes Bureus. Vidare förtjänar gården Kroksta i Åkerby socken, 1 km norr om Söderby, att nämnas i detta sammanhang, dels på grund av tillnamnet Krok, dels på grund av en Tomas i Kroksta som blev dräpt 1354 [DS 4999].

Denne Tomas var troligen son till Lars Gunnarsson, som förde en balk belagd med en sparre [SMV s. 232], och bror till biskop Hemming i Åbo och till Olof Larsson i Burunge. Tomas Larsson kan, om man beaktar hur gården Steninge traderas, vara stamfar till ätten Ulfstand av Årby. Olof Larsson i Burunge var far till syskonen Hemming och Lars Olofssöner, (balk belagd med sparre [SMV s. 232]) och Kristina och Katarina Olofsdöttrar (jag har inte lyckats utröna huruvida denna Kristina Olofsdotter är identisk med Kristina i Almby). Lars Olofsson är möjligen identisk med den Lasse Olovsson i Steninge som år 1361 säljer jord i Kroksta i Norrsunda socken. Biskop Hemming i Åby har för eftervälden talat om att hans mor hette Katerina [DS 3774]. Kan denna Katerina vara identisk med Katarina Johansdotter (Malstaätten) och därigenom förklara andelarna i Morberga?

Detta Kroksta i Vidbo socken ligger norr om den lilla Norrbysjön. Söder om denna lilla sjö ligger gården Norrby där Johan Bures kusin Anders Bure bodde 250 år senare. På denna gård bodde troligen även Cecilia Ingemarsdotters måg Botulf Jonsson. Den senares bror Clemens Jonsson var kyrkoherde i Husby-Långhundra just norr om Krogsta. Baserat på de vapen som Cecilia Ingemarsdotters söner Johan och Magnus Lars söner förde [SMV s. 232] kan man förmoda att Cecilia var syster till Johan och Sigge Ingemars söner. Hon skulle även kunna vara dotter till den på Gälakvist år 1278 dräpta danske riddaren Ingemar Nielsen. Cecilia själv förde ett utböjt genomgående kors [SMV s. 585]. Samma resonemang gäller för Peter Ingemarsson baserat på det vapen som Jon Petersson förde [SMV s. 232].

En frågeställning som troligen inte kommer att finna ett definitivt svar är om Peter unge var son till Peter Ingemarsson eller kanske till och med identisk med denne. Om Peter Ingemarsson är Johan Ingemarssons bror bör hans morbror ha varit Peter Ramnesson, kyrkoherde i Fryele, vilket skulle kunna motivera att systersonen fått epitetet unge. Peter unge kan möjligen även vara identisk med Peter i Nässom.

Vem var då Fartheign unge själv? Även det är svårt att få klarhet i men baserat på namnskicket kan vi förvänta oss att jordabytet 1342 skedde mellan Ingeborgs släkt och Fartheign unges släkt. Det faktum att Spielbuder Bilder beseglat brevet tyder således på ett släktskap med Gudlev Bilder som år 1337 upprättade sitt testamente [DS 3311]. Från detta brev vet vi att Gudlev Bilder hade en son som hette Farthiegn och att hans hustru Rodhni hade sönerna Herse och Spielbuder . Det verkar således rimligt att anta att det var Rodhnis son Spielbuder som beseglade brevet. Vidare vet vi att Gudlev Bilder år 1344 nämns som avliden [SMP – Gudlev].

Denna skrivning av hans namn gör det troligt att Gudlev Bilder är identisk med den Gudleuo de Saleme som den 27 februari 1314, för Ångermanlänningarnas räkning, skriver på brevet om S:t Olofsgärden [DS 1957]. Vi får då även veta att han hade en far som hette Saluo. Detta Saleme har Torsten Bucht fört in som ett belägg för Salom i Nora socken [Ortnamnen i Västernorrlands län, del 1, s. 36].

Med beaktande av att vi vet att släkten Bilder var besutten Ullånger och Vibyggerå verkar det dock mer troligt att det är byn Salum som ligger på andra sidan norrstigen (E4:an) från Klappsta räknat. Det synes således vara rimligt att anta att Gudlev Bilder gifte om sig med Rodhni och flyttade från Ullånger till Sollefteå någon gång mellan 1314 och 1337. Vidare är Gudlev Bilder möjligen identisk med den Gullanus Lagmansson som 1324 intygade att Jerund av Hisky blivit gottgjord för sina rättsanspråk på sin syster Cecilias donation av gården Kåddis [DS 2475].

En rimlig hypotes var att Gudlevs far var lagman. och han far var Salve Haraldsson och hans farbror var Farthiegno de Herleby (Fale d.ä) var Landsdommare hade flera gods och gårdar som omtalas i olika brev som Herrlekan (Herleby) i Överlännäs ,Nässom i Bjärtrå,Västnår i Oviken, Klappsta i Ullånger .Källa Dens ”Landsdomarsläkten i Norrland 1300-1900 ”särtryck ur ångermanland 1974.

Fale d.ä. (Fartegn d.ä.) nämnd i Västnår ,Oviken år 1303 ,han var bosatt hos sin sin brorson Spielbuder Salvessoni Västnår Oviken,han var nänmnd även 1312 i Västnår,Oviken. Fartegn är belagd i Norska Diplomariet brev nr 94 (DN III:94)Datum: Aug. 1312.Ställe: Lokne.

1.)Speilbuder Speilbudersson som byter jord med sin tremänning Fartegn Unge. 2).vilket också innebär att Sigurd Salvesson , Gudlev Salvesson ,Speilbuder Salvesson är kusiner med Nils Fartegnsson. 3.) Och att Salve Haraldsson och Erland Haraldsson är halvbröder med Fale Haraldsson. 4.) Det framkommer tydligt i denna släktgren att man använder sig av båda släktvapnen.

Slutsats är att Gamle Olof Hersesson i Bure ,Skellefteå Svärdslinje med haplogrupp G-12970 utmynnar i Landsdommarsläkten med Harald Gudmundsson som äldste belagde stamfar levde 1270 (källa SDHK- 899)

Ps. Bureätten svärdslinje med haplogrupp R -Y1091 som utgår i från kyrkoherden i Säbrå Lars Svensson Bureus får och som hela tiden håller sig i Medelpad som äldste belagde stamfar Fale Bure hin unge levde 1210 (primärkälla hans egen gravhäll med inristat familjevapen )

Nils Fartegnsson (Bjöd väpnad arm ) hans bror var Peter Fartegnsson ”Peter Unge” och hans brorson Nils Petersson (Vingad Lilja)

78

Klappsta har fyra gårdar år 1342 ,Ingeborg ärvde och ägde Moberga i Bällinge socken och Söderby i Åkerby sn. gods i uppland. Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka.

År 1342 Skiftar Fardjäkn Unge, ”Fale Nilsson d.y.” lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbuder Spielbudersson som är son till Speilbuder Salvesson

_______________________________________________________
SDKH-nummer:4745 , Datum:1342 ,Språk: (latin) Utfärdare:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg. Innehåll:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson, som får jord i Morberga (i Bälinge socken i Uppland) och en gård i Åkerby (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullerångers socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder,lagman Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och ”Åswid”.Sigillanter:Johan Ingemarsson, Kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder och Hökar Petersson. Original:fölorat med Miscellaneaknippa X. Övr. efter- medeltida regester/notiser:se nedan a.a.Tryckt regest:Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 96 f.

salve .

1.Speilbuder Speilbudersson som byter jord med sin tremänning  Fartegn Unge.           2.vilket också innebär att Sigurd Salvesson , Gudlev Salvesson ,Speilbuder Salvesson  är kusiner med Nils Fartegnsson. 3.Och att Salve Haraldsson och Erland Harsldsson är         halvbröder med Fale Haraldsson. 4.Det framkommer tydligt i denna släktgren  att man använder sig av båda släktvapnen.

Familj 3

Salve Haraldsson var lagman i Husby ännu år 1290 ,  han hade sönerna :1. Salve Salvesson  och 2. Gudlev Salvesson , samt 3. Spielbuder  Salvesson.

Familj 4

Sigurd Salvesson  på Klappsta  gift med Ingrid Olofsdotter  (från Bures Svärdlinje )             De fick sonen Herse Sigurdsson i Västerbotten.

År 1374, vittnar Sigurd i Klappsta om hur hans son Herse får ta Nils Fartegnsson lott, och utröna gränsdragningen mellan Uppsala och Åbo stift, dvs. utröna råmärkena vid Skellefteå och Luleå älvdal, som Nils Fartegnsson år 1327 varit med om att koloniserat
SDHK-10584 medeltidabrev där Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift . Riddaren Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten) hade på en resa förnyat råmärkena på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Då Herse representerade Nils Farthiegns lott, ärkebiskopen Hemming Nilsson ärkestiftets lott och Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, Peter unges lott, så är det bara Johan Ingemarsson som saknas av kompanjonerna i det konsortium, som av ärkebiskop Olof Björnsson hade fått koncession att kolonisera Skellefte ådal. Därtill finns Nils Abjörnsson med som hade fått koncession på koloniseringen av Pite ådal. Källa: utdrag av medeltida brev [DS 3134] och [DS 8666].

Familj 5

Herse Sigurdsson  lever 1374 , omnämnd i SDHK-10584 medeltida brev där Sigurd i Klappsta vittnade i prästgården i Luleå den 21 augusti 1374 om förnyandet av de råmärken som markerade gränsen mellan Uppsala och Åbo stift . Riddaren Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta), lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson (Sandbro ätten) hade på en resa förnyat råmärkena på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Då Herse representerade Nils Farthiegns lott, ärkebiskopen Hemming Nilsson ärkestiftets lott och Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, Peter unges lott, så är det bara Johan Ingemarsson som saknas av kompanjonerna i det konsortium, som av ärkebiskop Olof Björnsson hade fått koncession att kolonisera Skellefte ådal. Därtill finns Nils Abjörnsson med som hade fått koncession på koloniseringen av Pite ådal. Källa: utdrag av medeltida brev [DS 3134] och [DS 8666].

Bild1

Familj 6

Olof Herseson ”Gamle Olof” född ca. 1380  i Bure nr. 2, Skellefteå socken, Västerbotten Bor/vistas Bure,Skellefteå socken, Västerbotten.Källa:Miettinen 2010:3. Uttalandet återges i en samtida intervjuanteckning av Johan Bure. Armfeltin arkisto III:14–15, Finska Riksarkivet, Helsingfors

”Olof som var son till Herse och far till Anders”. Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 129r [fol.245r]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129 ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Olof Hersesson ”Gamle Olof” var Hemmansägare Bure nr.2 ”Stamgården” Bureå socken,Birkarl och han var de första Abbot han var gift och hade barn dom kallas ”bröder” och Munk, abbot de hade säkert ett terminar hus och var fanciscan munkar, Född omkr 1380 i Bureå 1, Skellefteå sn. Död omkr 1460, Blev ca 80 år.
Källa: Ulf Lundström – Bönder och gårdar i Skellefteå sn åren 1539-1650,sid 94

Ett dombrev rörande arv i Yttertavle från 1443, ger den första större sammanhängande bilden av socknen. Vi ser existensen av ett antal spridda byar runt älven-havskusten avstånd högst 3-4 km enligt namnlistan: Närvarande var: Johannes Ivari, prost i Luleå, ordförande och domare, Laurens Paulsson, underlagman Norrbotten (i vilket Umeå ingick), herr Erik, kyrkoherde i Umeå. Man hade i socknen en tolvmannanämnd, som även tjänstgjorde som kyrkoråd, varför nedan personer är äldsta kända svenska kyrkoråd enligt Nils Ahnlund: Jon Sibbursson i Tavle, Laurens Eriksson, Herman i Degernäs, Olof Önson, Holger i Forsom, Jon Lång, Sig.vard i Skravelsjön, Olof i Lövö, Mickel Hansson, Håkan i Hissjö, Olof i Röbäck.

Olof  Hersesson ,”Olof den gamle”  ättlingar …

Bures svärdslinje haplogrupp R-Y10791  ansågs av Peter Sjölund vara korrumperad ersattes med en ny svärdslinje som hade Haplogruppen G-Y12970 och gick tillbaka till till Herse Sigurdsson och farfar ”Gamle Olof ”, Olof Hersesson född ca. 1380 i Bure, Skellefteå socken, det blev ett helt nät med 160 släktskap och 8-10 svärdslinjer till Burarna i Västerbotten. http://buredna.sjolunds.se/

 

received_1898160846877181

Här visas en antavla på det jag tar upp att Västerbottens Burarna kommer från Johan Bures mor Malin Andersdotter Burea  släktlinje och hennes syster Elisabet Andersdotter Burea släkt linje ,hon är mamma till Anders ,Bure ,Olof Bure och Jonas Bure , Malin och Elisabet var döttrar till Prosten i Skellefteå Andreas Olai och Anna Andersdotter Burea hon var dotter till Anders Jacobsson hans var far Jacob Andersson hans far Anders Olofsson hans far” Gamle Olof ” Olof Hersesson hans far Herse Sigurdsson osv.

skanna0048

Olof Hersesson ”Olof den gamle” hade barnen:

1.Anna Olofsdotter hon gifter sig med Anders Claesson Grubb, född omkring 1420,han ärvde sin faders gods ”Grubbe ”den förste som kallar sig Grubb och som  gifter sig med en Bureättling Anna Olofsdotter en dotter till Gamle Olof .Källa:Johan Bure X :53 Källa:CU af klercker genealogiska samlingar KB

Underlagmannen Anders Olofssons [Bure] syster Anna Olofsdotter var gift med Anders Claesson [Grubb] Han var den första att kallas efter Gården Grubb. Deras äldsta son var Jacob .Källa: Prosten Olof Johannis Broman har i del 2 av sitt mastodontverk ‘Glysisvallur’ del 2 , 1953, s. 621-622

2.Olof Olofsson född i Bure,nr.2 Skellefteå sn, Västerbotten, Bor/vistas Bure, Skellefteå socken, Västerbotten.

Olof Olofssons var sonson till Herse och  Olof Olofssons sonsons dotterson: var Nils Hanson i Bure , Nils bor kvar på Bure nr.2 där Herses sonson Olof Olofsson bodde, Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 197r, Sid 196v-197 Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Olof Olofsson sägs hava haft 2 söner och nio döttrar”. Han hade sönerna :Jon Olofsson och Anders Olofsson,av de nio döttrarna känner vi till två ifrån släktboken.Mariet Olofsdotter och N.N. Olofsdotter. som var kända.”Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 195v, fol. 196r[sid.171]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 195v-196,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Olof Olofsson var son till Olof Härsesson i Bure och far till Jon Olofsson i Bure.Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 133 [sid.60]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

3.Anders Olofsson var Underlagman, född omkr 1425 i Bure nr.4 , Skellefteå socken. Bor/vistas Bure, Skellefteå socken, Västerbotten.” Anders”, son till ”Olof”
Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 129r [fol.245r]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129 ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

”Nils Hanson i Bure bor där Anders Olofsson, Herses sonson bodde norr om ån .”Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 197r [sid 64]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 196v-197,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15

Anders Olofsson hade barnen : Jacob Andersson ,Anders Bureman, Olof Andersson , Mariet Andersdotter ,Jon Andersson, Påvel Andersson ,Karin Andersdotter,Lussi Andersdotter

OBS, denna forskning finns i min bok Bureätten del 3 och är Copyright skyddad, att bryta mot Copyright är straffbart.

Copyright © 2018 Tommy Hernelind

Annonser